handdator

Visa fullständig version : Tenntråd



Anna-Carin
2021-03-14, 12:25
Jag har saknat en särskild tråd för tennföremål på forumet, själv har jag inte så mycket att visa men hoppas att fler vill fylla på!

Stop av Lars Persson Borgström, Göteborg, 1776 (aktiv 1736-1778). Det stod på Myrorna tillsammans med såstermosar av metalliserad plast (formen var ju likartad)...
185279

Bricka (fruktfat?) från Firma Svenskt Tenn, 1932. Lite anfrätt, men jag gillar hänklarna.
185281

FBQ
2021-03-18, 18:22
Lite tråkigt att det inte blir mer fart, så jag tar väl ett försök, även om jag under åren tror att jag visat det mesta av mitt. Några saker har nog dock kanske inte varit med. Lite avundsjuk på Borgström-stopet. Vet inte vad du fick betala men misstänker att det var betydligt mindre än jag varit beredd att ge.

Först två kåsor och en skål. Tennkåsa från 1762, Västerås okänd mästare, annan kåsa av Lars Löfgren i Uppsala 1842 som visar typens långa tillverkningstid, och en skål utan hänklar, och en skål av en PH i Örebro, 1819.

En kaffekanna av Nils Abraham Santesson i Stockholm 1874.185331185332

Rockwell
2021-03-18, 20:53
Folk är under isen när det gäller tenn, köpte ett skall vi kalla det för stop för 35kr på loppis och där hade varit 1000man som sett det innan mig.

FBQ
2021-03-18, 22:40
Intresset har absolut gått ned, tyvärr tycker jag väl inte att jag ser särskilt mycket äldre tenn ute. Fast med lite tid och alla restriktioner senaste tiden blir det väl inte särskilt mycket tillfällen.

Såg väl något på en loppis för ett tag sedan som handlaren skulle ha 600 kronor för, det var ett ganska ordinärt 1800-talsstop så det passade jag på, det kändes inte ens intressant att pruta på.

Eskil
2021-03-19, 08:31
Den här lilla kannan, avsedd för varmvatten, köpte jag på loppis för 30 kr. Hade jag prutat skulle jag nog kunnat komma ner till 20 eller 25, men det föll mig inte in. Estrid Ericson, 1929. Den sålde jag för ett par år sedan, man kan ju inte samla på allt..
185333
185334

e_v_a
2021-03-19, 09:58
Jag har ärvt en hel del gammalt tenn, en del har jag framme, men mycket ligger nerpackat i flyttlådor och har inte blivit inventerade.

Min mormors svärfar var en skogsman, uppvuxen i ett torp i Skåne, med typ jordgolv och ett stort antal syskon. Men han blev, mot alla odds, en framgångsrik affärsman, främst genom att först förvalta skog åt andra och senare genom att själv köpa och sälja skogs- och jordbruksmark.

Han var också uppfinnare av instrument som användes inom skogsbruket och som fortfarande finns dokumenterade i Nationalencyklopedin. Det resulterade i att vår familj har ägt och äger ett antal större gårdar, som vi träffas på vid högtider.

Jaha, vad har det med tenn att göra då. Jo, min mormors svärfar var på den tiden, vad man idag kallar för en ”hoarder”. (Jag antar att det finns en hel del personer här med samma diagnos, inklusive mig själv till viss del). När han besökte gårdar, framförallt i Östergötland, så köpte han upp tennföremål av småbrukare, fat och skålar som användes i ladugården för att tex lägga ut mat på till höns och grisar. Stop och ljusstakar, som på den tiden hade ett ringa värde och som han köpte billigt av fattiga människor, som var glada över att få en peng i handen.

Det är inget som familjen är stolt över, särskilt inte min mormor som är kritisk till sin svärfar, då han enligt henne, hade lurat till sig saker från personer som var fattiga och inte förstått dess värde. Därför har det känts jobbigt att packa upp sakerna. Visserligen har de proveniens, men inget affektionsvärde. Kanske har jag fel, men ska inte ett affektionsvärde vara något positivt?

Jag får samma känsla, när personer lyckas köpa ett värdefullt objekt billigt på loppis, någon har skänkt det och inte förstått dess värde och de som prissatte varan, har inte heller förstått dess värde. Om de hade gjort det, så hade pengarna kanske gått till välgörande ändamål, till människor som behöver ekonomiskt stöd, istället för att hamna i någon handlares eller Traderasäljares ficka.

Eskil
2021-03-19, 10:25
Du har rätt Eva!
Till ringa försvar kan jag tillägga att jag inte såg stämpeln förrän efter rengöring - kannan var rejält nedsmutsad. Att den var av Estrid Ericson visste jag inte förrän efter kontakt med Firma Svenskt Tenn. (några år efter inköpet). Jag köpte den på en torgloppis, så säljaren har jag inte sett till, varken före eller efter mitt köp.
Men jag förstår vad du menar.

FBQ
2021-03-19, 11:12
Jag vet inte om jag helt håller med.

Jag vet ju inte mycket om din mormors svärfar. Betalade han verkligen underpris för tennet, skulle någon ha betalat mer för det om han inte köpte det? Hade det inte sålts som skrot och smälts ned eller blivit liggande i en bod och uppätet av tennpest om han inte köpt det? Och om han var tveksam i sina tennaffärer, där han som samlare säkert var intresserad av att äga föremålen, hur var han då i affärerna med skog och fastigheter som han tjänade sina pengar på? Här torde det ju dessutom ha handlat om betydligt större summor.

Sedan kan man ju om man tycker att tennsamlingen väcker obehag hellre ge bort den till välgörande ändamål, eller skänka den till ett museum (nu tror jag ju kanske inte att de är så intresserade men vill man kan man ju höra efter).

Vad som är "rätt" pris på en loppis är väl sällan helt givet. Någonstans får man väl avgöra om man vill ha höga priser och att kunderna skall betala extra för att pengarna går till välgörande ändamål eller om man vill ha genomflöde på varorna.

Visst kan jag när jag någon gång kommit tidigt och ser traderahandlarna kasta sig in mellan hyllorna för att roffa åt sig de bästa bitarna. Men det här är ju deras levebröd och så mycket pengar drar det nog inte in på de här jakterna, det är knappast några krösusar som loppisarna klämmer åt genom att försvåra för dem. Kommer de inte och handlar tror jag också att loppisen förlorar pengar. Talar vi dessutom om äldre tenn och inte 1900-tals så är det nog ingenting för traderahandlarna att tjäna några större pengar på.

Rockwell
2021-03-19, 11:32
Estrid Ericson där var lite stil på den, sådant gillar man. Har en mycket vacker skål på bild, är nog bara bliden jag har kvar men finna den är svårt.

Skålen funnen, synd att man inte har den kvar.

Anna-Carin
2021-03-19, 14:23
Eva,
Det du skriver är mycket tänkvärt!

För att börja med din mormors svärfar, så förmodar jag att det var någon gång under 1900-talets början eller åtminstone första hälft som han gjorde sina uppköp. Birger Bruzelli skriver i "Läsning för tennvänner" att omkring sekelskiftet ansågs tenn allmänt bara ha skrotvärde; han tar som exempel att 1910 sålde flottans varv sina utrangerade nattvardsserviser av tenn från tidigt sjuttonhundratal till en skrothandlare. Tennskrot betingade 20 öre/kg. På lantauktioner såldes stop två och två för 50 öre paret, 25 % över skrotvärdet. Så när din mormors svärfar köpte sakerna var de nog inte värdefulla alls. Och i den mån de användes som matskålar till djuren tycker jag att det definitivt var en kulturgärning att han köpte dem istället för att de slets ut i ladugården. Som du skriver, så var de fattiga människorna säkert glada över att få pengarna, och om sakerna hade stått kvar i skåpen eller på vinden, så kanske de hade köpts billigt av en uppköpare efter deras död istället. I antikhandlarna i städerna kostade tennet mer, skriver han, men hur många visste om det, och hade möjlighet att åka dit och sälja? Och det var nog ändå ingen skyhög prisskillnad.

Tänk sedan på hur prisutvecklingen har sett ut, från då till nu. Vid sekelskiftet hade tenn alltså bara skrotvärde. Bruzelli bedömer att under tiden 1900-1960 fördubblades prisnivån ungefär vart tionde år, sen drog priserna iväg rejält på 1960-talet och 1970-talet - för att sen falla så att antikt tenn idag bara kostar en bråkdel av vad det gjorde för 40-50 år sedan. Råvarupriset för tenn är idag 25 USD/kg, och 1900-talstenn på loppis kostar nog ofta någonstans däromkring. Mycket 1800-talstenn likaså, att döma av priserna på Tradera (utom ljusstakar som verkar vara dyrare). Om släkten hade sålt hela samlingen framåt slutet av 70-talet hade den säkert gett riktigt mycket pengar, idag betydligt mindre (och då har vi dessutom haft inflation sen dess). Jag undrar om det är 70-talets tennpriser som har präglat din mormors uppfattning, i så fall kanske det vore bra att ta en ordentlig funderare över tennpriserna då hennes svärfar köpte, kontra priserna nu, och räkna med inflationen också. Att priserna var skyhöga i en period då ni varken köpte eller sålde tenn är egentligen helt irrelevant, men jag förstår att det påverkar subjektivt!

Jag tycker inte heller att det känns rätt att göra en vinst på andras okunskap. Några enstaka gånger har jag gjort rejäla fynd på loppisar där jag är stamkund, och då har jag valt att i fortsättningen vara generösare med vad jag kan tänka mig att betala för andra saker där, för att jämna ut det i det långa loppet. När jag har vunnit Traderaaktioner till orimligt lågt pris har jag betalat en högre summa som känns skälig (det blir svårare numera när säljarna sällan vill ha banköverföring).

Anna-Carin
2021-03-19, 14:50
Vad roligt att fler hakade på tråden! Jag gillar att tematrådar ger en sån bredd i föremålen man får se.


FBQ,
Har du tips om några särskilda trådar som är värda att söka efter? Det är ett tag sedan jag sökte tenntrådar men jag hittade mest frågetrådar om enstaka föremål från tillfälliga besökare, vad jag minns.

Roligt att mitt bukstop fick så gott betyg, jag betalade 115:- och förstod att det var ett kap. Det fick mig intresserad av gammalt tenn (inte för att det var ett kap, utan för att det är så vackert) så jag började köpa böcker (nästa steg är att lära mig vilka priser jag bör räkna med). Det är inte helt intakt, det har en 2 cm spricka vid handtaget och en 2 cm buckla på frånsidan.

Ett par år senare hittade jag ett fat i samma butik. Carl Logren i Falun 1752 (verksam 1750-1775). Den gången kostade det 280:- och jag hade fortfarande ingen koll på prisbilden, men jag tänkte att om det spelade ingen roll för hade de fortfarande en del till godo för stopet... Fatet har ett spikhål i brättet och ett par fula repor av att butiken hade lagt det i en binge tillsammans med diverse nysilverfat.

Eftersom det här är enda gångerna jag har hanterat 1700-talstenn, så undrar jag om stopets och fatets skador är ungefär vad man ska förvänta sig i fråga om skicket?

185337

185338

FBQ
2021-03-19, 15:54
Nej, det var egentligen dumt att jag gick in på ämnet - egentligen handlar det ju om vad man är intresserad av än vad det kostar. Sedan är det svårt att helt räkna bort det. Jag köper ju också saker för att ha som studie- och jämförelseobjekt och vill betala därefter.

Jag är ju lite ruinromantiker och inte jättekinkig med skick om det är roliga saker. Sedan reagerar jag nog mer på moderna upphängningsöglor och ingraverade personnummer än på slitage. Men tennpest som fått ytan att flaga är ju alltid tråkigt även om jag mycket väl kan tänka mig sådant också.

Vet inte riktigt hur man skall söka efter tenntrådar. Kanske skall försöka lägga upp mer imorgon om jag får tid.185339

Hann fota tre stop igår, kan ju lägga upp dem även om beskrivningen får vänta. Ett är Hudiksvall 1790-tal, ett Gävle 1850-tal och ett mitt emellan i tid.

e_v_a
2021-03-19, 21:08
Tack för respons och info om hur värdet på tenn har utvecklats genom tiderna, intressant. Kanske min släkting gjorde en kulturgärning, det känns ju bättre att tänka så. Fina saker, man känner historiens vingslag. Estrids skål och kanna är ju riktiga godingar.

Jag tänkte bidra med ett större tennfat, som jag gärna skulle vilja veta mer om. Det används som fruktfat och på jularna även till att ha nötter, dadlar och fikon på.

Storlek 46 cm i diameter, med rundad omvikt kant, stämplat enligt bilder, först stämplarna på brättet, sedan svaga slitna stämplar på baksidan, det finns även ristade och ”prickade” bokstäver på baksidan, typ bomärken/ägarmärken, men jag kan inte se någon Sveasköld.

185342
185343
185344

e_v_a
2021-03-19, 21:40
Jag vill också tillägga att min kommentar om att göra fynd på loppisar inte var riktad mot någon särskild. Jag har själv gjort många fynd utan att skämmas. Men någon gång ibland brukar jag, om det känns rätt, informera säljaren om att det rätta värdet är högre.

Rockwell
2021-03-19, 22:50
Jag kan bara berätta sagan om vad jag har haft, köpte en thekanan och ett rökur av en fin herre. Kina tillverkat bägge. Ok jag har också hafr altarljusstakar från 1745 ungefär. Ena foten var nytillverkad så där fick jag rycka in och puts till den liten så den blev andäktig.

Oh jag har 2st stop som jag misstänker för att vara 1700-tal här mitt framför näsan, får fixa foto så expertisen kan dyka ner på mitt antagande.

Anna-Carin
2021-03-20, 08:34
Eva,
Jag försökte slå upp stämplarna men lyckades inte. Tennbibeln har bra register över initialer, och avdelningar där man enkelt kan titta igenom t.ex. alla sköldformade stämplar med initialer på, men ingendera ledde till någon träff. Jag tycker inte heller att stämplarna liknar någon svensk stadsstämpel. Ändå är mitt första intryck att stämplingen ser svensk ut. Därför tänker jag att Finland kanske skulle vara nästa land att undersöka, men jag vet tyvärr inget om tenn i Finland annat än att stämplingen borde följa svenska regler fram till 1809.

Sveaskölden infördes 1754. Ditt fat verkar inte heller ha årsstämpel; den infördes 1694. Brättet är plant och ganska brett. Kanske sent 1600-tal, strax innan årsstämpeln infördes? Många flydde från Finland till Sverige under Stora Ofreden (1700-1721). Men nu är jag ute och gissar!

FBQ
2021-03-20, 09:12
Jag har inte hunnit hem, men var också inne på att fatet kunde vara från före 1754. Tycker inte brättet är brett nog för sent 1600-tal men tidigt 1700-tal kan jag tänka mig. Lite knepigt är ju att en del tallrikar tillverkas med de breda brättena under mycket lång tid. Jag får återkomma.

Eskil
2021-03-20, 09:39
Skulle Evas fat kunna vara importerat från England? I.S = John Shorey eller John Stile?
(Ja, jag vet att jag gissar).

FBQ
2021-03-20, 09:58
Trekronorskölden slås ju inte alltid på samma ställe som mästarstämplarna och ibland kan den ha försvunnit. Kan inte minnas att jag sett att trekronorskölden setat på undersidan och mästarstämplarna på brättet. Bara tvärtom. Får inga idikationer på en trekronorsköld som försvunnit.

Jag har inte tennbibeln, bara den kortare listan i Antiklexikon. Jag hittar dock tre Jacob Sauer i Stockholm (far och son och sonson) som stämplat I S. Är osäker på stad. Den krönta personen skulle kunna vara S:t Erik, har Stockholm brukat lejonet också? Fågeln med kringlan är nog mästarens vapen. Saurarna stämplar 1697-1723(änkan till 1737), 1733-1765 respektive 1765-1805. Lyckades inte hitta något annat än en bild på mycket slitna stämplar på ett fat av Jacob Sauer aktiv 1733-1766, tyvärr är de så otydliga att jag inte kan jämföra.

FBQ
2021-03-20, 10:35
Anna-Carin, missade din fråga om priset på tennfatet tycker inte att 280:- låter mycket heller. Kan ju säga att jag inte har koll på någon prisbild, bara vad jag brukar vara beredd att betala. Ett tallriksstort tennfat från 1700-talet brukar jag kunna betala 250-450 kronor för. Större eller djupa lite mer. Närmare mitten är jag beredd att betala mer än sent 1700-tal. Tidigt 1700-tal kan jag nog gå över intervallet för om jag är någorlunda säker på att det stämmer. Skador och ändringringar drar ned intresset lite, hur tydliga stämplarna är spelar väl lite roll också.

FBQ
2021-03-20, 10:54
Passar på att lägga upp några tennfat, får titta vad jag har om mästare och ålder senare.
185353

Anna-Carin
2021-03-20, 11:48
Herrarna Sauer använde sköldar med kantbård, bilderna domineras av en häst (I), enhörning (II), respektive rikslejon (III). Jag avfärdade dem eftersom de var så olika den här stämpeln, som saknar kantbård, domineras av initialerna och bara har en liten kvadrat som utfyllnad. Det skulle i så fall vara om det är en stämpel som Bruzelli inte har dokumenterat.

Den krönta personen liknar inte heller något av Bruzellis exempel på Stockholmsstämplar (han visar 13 olika med S:t Erik på, ingen av dem har den krenelerings-aktiga kronan eller den uddiga nederkanten).

Och om det var Sauer så är det också svårt att se var pippin med repkringlan kommer in i bilden. Den finns ju i större upplaga i en av stämplarna på baksidan också.

Bruzelli är verkligen bra. Jag hade en bevakning på Tradera tills det dök upp en som gick till rimligt pris. Det ligger en ute just nu.

FBQ
2021-03-20, 12:16
Ok, då kan vi avfärda Saurarna. Jag fick ju inte heller ihop fågeln med kringlan med Sauer, men tänkte att det kunde vara något som gick över mitt huvud. Tack för tipset om boken, skall se vad den hamnar på.

Rockwell
2021-03-20, 12:39
En antikare bedyrade att två tallrikar jag köpte var silver, men jag tyckte dom såg mystiska ut. Jag kollade dom och det var tenn, som sagt jag fick inte pengarna tillbaka men fick ta en rörstrand vas i stället.
Försilvtat tenn är inte toppen.

Eskil
2021-03-20, 12:42
Tycker mig se fågeln på kringlan här, men mina gamla ögon spelar mig kanske ett spratt. Ibland ser man det man vill se...
https://www.bonhams.com/auctions/24693/lot/133/?category=list

Hittar ingen bättre bild.

Anna-Carin
2021-03-20, 12:47
Eskil, det var fantastiskt - du har helt rätt, alla stämplarna stämmer! :D

Edit: här finns lite att läsa om den här sortens stämpling, man härmade silverstämpling. John Stile nämns flera gånger, och hans stämplar visas på första sidan:
https://www.yumpu.com/en/document/read/35358462/hallmarks-fake-and-pseudo-silver-marks-on-pewter-in-pewterbank

Eskil
2021-03-20, 13:01
På s. 13 här hittar jag något som liknar en av stämplarna på fatets baksida.
På sidorna 16 och 17 dyker "kringelfågeln" upp igen - åtminstone om man vill se dem...Som sagt min syn har inte precis förbättrats de senaste åren.

http://docplayer.net/138226939-London-exports-of-pewter-to-sweden-during-the-second-half-of-the-17-th-and-early-18-th-centuries.html

Anna-Carin
2021-03-20, 13:10
FBQ, tack så mycket för tipsen om prisnivån! Det är till stor hjälp.

Jag hittade en inscannad bok, Henning Backmans tennstämplar (https://www.nederlandsetinvereniging.nl/userfiles/File/9250/9308_IBF.pdf) utgiven av Nordstjärnan 1977, den är ju överspelad nu vad gäller Evas fat, men kanske användbar nån annan gång. Där finns listor över nordiska tenngjutare samt en del stämpelbilder (bl.a. familjen Sauer). På en av de första sidorna finns också en lista över sammansättningen av diverse olika legeringar.

Anna-Carin
2021-03-20, 13:22
Eskil, Visst påminner rosen om den på sidan 13 men det är inte riktigt samma (flera decennier tidigare, tydligen). Fågeln syns bra på s 17 men på s 16 skulle jag inte vågat gissa.

Jag tycker vi puffar lite extra för din länk, för framtida bruk. Dokumentet heter alltså:
London exports of Pewter to Sweden during the second half of the 17th and early 18th Centuries. Loan exhibition from the Nordiska Museet, Stockholm and other exhibits. (http://docplayer.net/138226939-London-exports-of-pewter-to-sweden-during-the-second-half-of-the-17-th-and-early-18-th-centuries.html)

prylsnubben
2021-03-20, 15:22
Har en massa tennföremål som jag presenterat tidigare
på olika trådar men som jag har svårt att komma åt nu
i det överfulla samlarhemmet................,kanske kan man
länka till dessa, inte så kul kanske men bättre än inget
eller vad tycker Ni?
Här kommer iaf ett exempel, svärtat tenn, inte så vanligt
förekommande.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?40589-Fin-kråksång&highlight=kr%E5ka

prylsnubben
2021-03-20, 15:51
...men änglar finns ändå.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?24526-Litet-bröllopsstop&highlight=br%F6llopsstop

prylsnubben
2021-03-20, 15:57
...när man fortfarande tände på.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?29932-Tänt-varé-här-!&highlight=eld

Anna-Carin
2021-03-20, 17:31
Länkar är bra, tycker jag! Kan inte påminna mig att jag har sett någon av dessa förut. (Sökning på tenn på det här delforumet ger över 300 träffar, lätt att gå vilse...) Ångrar bara att jag inte tänkte på att tagga tråden som "Tema" när jag skapade den.

prylsnubben
2021-03-20, 19:36
Känns nog inte riktigt som Du uppskattar länkar,
eftersom Du inte kommenterar någon.
Jag tolkar det som att Du är intresserad av an-
tikt tenn och då borde det ju vara en tematråd
där detta tydliggörs.

Anna-Carin
2021-03-20, 21:02
Prylsnubben,
Ursäkta - det var inte meningen att det skulle bli så! Jag tvekade på om jag skulle kommentera där eller här, och sen blev det varken eller... Förlåt mig! :(

Jag tycker att röksetet (http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?29932-T%E4nt-var%E9-h%E4r-!&highlight=eld) var roligt och vitsigt! Särskilt tändsticksfodralet, jag skulle gärna hitta ett sånt nån gång.

Kråkorna (http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?40589-Fin-kr%E5ks%E5ng&highlight=kr%E5ka) var, som du skrev, intressanta på grund av tekniken - vad jag förstår är det som skrapmålning men med gravyrstickel istället för träpinne. Jag hade ingen aning om att man har svärtat hela ytor på tenn på det här viset. Däremot inget jag skulle vilja hänga på väggen.

Änglastopet (http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?24526-Litet-br%F6llopsstop&highlight=br%F6llopsstop) blev jag riktigt förvånad över, det var en kreativ och oväntad variant. Riktigt charmigt och sött! :) Jag började fundera över den gammelstafwade texten; "thenn bröllopsdagen" kan tolkas som både "den/tenn ..." - hände det månne att man firade tennbröllopsdag redan då eller kom det långt senare? Jag sökte i gamla tidningar (https://tidningar.kb.se) nyss och hittade detta i Lunds Weckoblad 1879-07-05, så ditt fina stop kanske var en gåva just på tennbröllopsdagen:
185368

Jag gillar både nyare och äldre tenn, och jag hoppas att allt ska kunna samsas i samma tråd. Däremot så kändes mina 1930-talsljusstakar från GAB lite för triviala att försöka starta en tematråd med, eftersom de verkar vara så vanliga!

Visst är det så att jag är särskilt fascinerad av antikt tenn; en del i det är detektivarbetet med stämplarna, en annan är detta med åldern, att det här stopet och fatet är nog de äldsta jag har, kanske med undantag för någon ljussax eller två. Sedan många år har jag gått på loppisar när jag kommit åt men, ärligt talat, mest kommit hem med söta pressglasgrejer från 1900-talet och liknande, och då var det en enorm upplevelse att hitta min första riktigt antika grej på loppis, och att inse att jag faktiskt också kan ha fler såna grejer, om jag lär mig mera, och fortsätter leta. På t.ex. glasfronten tänker jag nog inte försöka, där nöjer jag mig med att luta mig tillbaka och njuta av vad du och andra hittar!

Rockwell
2021-03-20, 23:39
Får visa ett kärl med små "hästfötter" men FBQ kan förbereda sig på när det var poppis, sen är frågan om mina fossingar är så gamla. Hästfötter är alltid kul för dom klapprar så. Detta kärl köpte jag i ett mycket litet land så det är ett kärt minne från den tiden.

prylsnubben
2021-03-20, 23:50
Anna-Carin, förlåt min otålighet.
Ibland rinner det över lite, kanske delvis beroende av att man
visar något som många tittar på men ingen kommenterar, som
med kråkorna, 3000 visningar och inget svar.
Tack för Dina svar och roligt att man kan känna olika inför före-
målen och teknikerna, jag bara ÄLSKAR de svärtade tallrikarna
med sina underbara kråkor.

Rockwell
2021-03-21, 00:30
Stora massan älska bara sådan som någon har pekat dom på näsan med, för och nackdelar. Med tiden skall jag leta upp det fatet som ingen kunde se stämpel på eftersom det var överklistrad med en lapp 50:- hade hur många som hälst gått förbi. Det är mycket man inte förstår.

I antikaffär hade jag gjort världens affär och satt med förmålet stolt som en tupp och hade det synligt men inte en jäkel såg det, tur att situationen inte var tvärt om för då hade jag dånat. Bytt till mig ett fat det första som skeppades hit från Kina diamet 45cm ok mot bra bila från Dinki och en utmärkelse frå bilrally tredje riket emalj, men det var inte dåligt fat för någon portogis. Och detta fat hade han köpt för en spottstyver på auktion.
Man får tacka omgivninge för att dom håller sig till thekoppar från 1950, för min del är det jättebra.

Sen är folk roliga en riktig antikhandlare som har två av "min" tallrik på väggen fast normal storlek ville inte köpa mitt far för 2500:- helt blåst gubbe skulle man kunna säga. Det gick sedan utrop 15000:- dock inte jag inlämnare, vet inte vard slutsumman blev.
Det finns vissa som inte köper av sådan banala personer som jag och det ju synd om dom, det är det fina folket!!! Fast dom kan väl inte avgöra vad det är och vågar inte satsa, det syns på deras utbud i affärsrörelsen också, i stort sett bara "en massa skit". Han försöket köra i mig att en agarmortel vad saltkar, denna överlägsna kirurg verkade dummar än mycket annat.

e_v_a
2021-03-21, 01:14
Ett stort tack för hjälpen med att utröna mitt tennfats ursprung, som jag har undrat och sökt bland tennstämplar. Att det var från England och så pass gammalt, det hade jag inte förväntat mig. Ska nu göra en dokumentation som får följa med fatet in i framtiden.

Anna-Carin
2021-03-21, 12:48
Prylsnubben,
Jag förstår! :) Visst är det frustrerande att inte få svar, och med så många visningar i synnerhet. Det är skönt att man uppskattar olika saker, vad trist det vore att gå på loppis om alla andra där var ute efter samma saker som man själv... :rolleyes:

Anna-Carin
2021-03-21, 12:55
Eva,
Det var roligt att du frågade om fatet, det blev verkligen en historielektion tack vare Eskil! Jag hade inte en susning. ;)

Rockwell,
Jag tror du tänkte visa en bild, men den syns inte? Gör gärna ett nytt försök!

Anna-Carin
2021-03-21, 15:23
Passar på att lägga upp några tennfat, får titta vad jag har om mästare och ålder senare.
FBQ,
Det ser jag fram emot, när du får tid!

Bouppteckningarna skiljer på tallrikar och fat, alltså för att äta på respektive för uppläggning. Men jag tycker att tallrikar idag kan variera mycket i storlek, medan de fem mindre på din bild verkar vara nästan exakt lika stora trots att de skiljer sig åt i utformningen. Var tallriksstorleken mera standardiserad förr? Om inte, vore det intressant att höra var du bedömer att gränsen går mellan tallrik och fat när det gäller storleken.

FBQ
2021-03-21, 17:23
FBQ,
Det ser jag fram emot, när du får tid!

Bouppteckningarna skiljer på tallrikar och fat, alltså för att äta på respektive för uppläggning. Men jag tycker att tallrikar idag kan variera mycket i storlek, medan de fem mindre på din bild verkar vara nästan exakt lika stora trots att de skiljer sig åt i utformningen. Var tallriksstorleken mera standardiserad förr? Om inte, vore det intressant att höra var du bedömer att gränsen går mellan tallrik och fat när det gäller storleken.

Det kommer i morgon! Jag delar din uppfattning om bouppteckningarna och funderade faktiskt när jag skrev mitt inlägg om jag skulle skriva tallrikar och fat men tänkte att jag då bara kråglade till det. Upplever nog att fat kan variera i storlek och möjligen i funktion, men att tallrikarna är ganska standardmässiga, små med dagens mått, som förrätts- eller deserttallrikar. Kan passa på att mäta imorgon.
Är dock inte helt säker på om tallrikarna alltid användes som sådana, eller om de i fattigare hem främst var just fat.

Anna-Carin
2021-03-21, 19:29
Trevligt! :)

Jag blandar fat och tallrik hej vilt i vardagligt tal, men det är en intressant distinktion. Och ibland är jag övertydlig för att jag tänker att det kanske kan göra tråden mer användbar för någon i framtiden. Jag har inte tittat systematiskt på tenn i bouppteckningar, men en ana kom från Stockholm i mitten av 1700-talet och när modern dog hade de 10 tallrikar, 4 fat och 2 stop. Det var ett enkelt borgerligt hem, maken var bleckslagare (frimästare, fick inte ha anställda). Han dog ganska fattig några år senare, då fanns inget tenn kvar.

FBQ
2021-03-21, 19:54
Jag har ju tittat på en hel del bouppteckningar, mest från bönder eller landbygdshantverkare, de äldsta från runt 1750. Ganska många som inte är torpare eller fattiga har något tennföremål, men oftast bara något enstaka eller ett par. Men de skiljer som du säger mellan fat och tallrik. Har för mig att jag sett djupa fat också, ljusstakar, stop och flaskor förekommer ju också, men jag måste nog friska upp minnet vad som stått.

Jag har en oktagonal tennflaska också som jag kom på att jag kanske skulle visa också, tyvärr helt utan stämplar. Men det får också bli i morgon.

FBQ
2021-03-21, 22:06
Jag hade en del av boupptecknarna avskrivna här på datorn så jag kan ta dem här ikväll.

En bonde som avled 1750 hade en gammal tennljustaka. Tidigt är föremålen få. Hur gammal den var är svårt att säga, kanske var den skadad.

1759 fanns hos en brukssmed 8 tenntallrikar (sägs väga 2 marker alltså ungefär 1/2 kilo) och en tennskål

1769 fanns hos en bonde 1 tennfat och 3 tenntallrikar.

1772 fanns hos en bonde ett tennstop, ett djup tennfat, ett till djupt tennfat lägre värderat, ett stort flat tennfat, en halvstops tennflaska och en kvarters tennflaska.

Rockwell
2021-03-22, 00:09
FBQ nu får du komma igen och visa framfoten när det gäller när det var poppis med hästfot på ljusstakar och andra kärl, var nu inte så blyg.
Vi vill se hästfötter, vi vill se hästfötter! I värsta fall så får väl jag skynda mig på hästryggen och piia fram mitt exenplar.

FBQ
2021-03-22, 10:08
Rockwell, jag förstod inte ditt inlägg, tänkte det var en bild på väl. Nej, jag vet inte att de varit populärt med hästfötter. Hade en 1970-talsljusstake i trä av hästar, romarna gillade alla sorters djurfötter, men utgår från att du menar något annat.

Upptäckte att det var bökigare med dem än jag minns, och skulle nog behöva ägna mer tid åt dem.

Nedtill största fatet, 30 cm diameter kan jag inte läsa, banderoll med P. Nor....

Mittenraden från vänster Baltzar Rochus, Arboga 1773, okänd mästare Stockholm 1775 och Nils Justelius, Eksjö 1795. Övre raden fat Nils Justelius Eksjö 1795 (27 cm diam), Erland Fogelberg, Växjö 1767 och längst ut lite lägre klarade jag inte att läsa. Tallrikarna var genomgående 21 cm i diameter, Fogelbergs 22 cm.

Rockwell
2021-03-22, 11:22
Får börja med bild av bok där hästfoten är presenterad, kommer när tiden är inne. Nu får jag verkligen hoppas att jag inte har tagif fel så det är elefantfötter som på vissa mattor.

prylsnubben
2021-03-22, 12:09
....OBS!
Inte hålfotsdito, studera hänklarna på denna så
blir Ni observanta på skillnaden mellan häst- och hålfot.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?46291-quot-Kåsaliknande-quot&highlight=georgian

Såg att det var problem med länken.......

https://www.applecrossantiques.com/product/antique-english-georgian-pewter-dish-plate-2/

Anna-Carin
2021-03-22, 12:26
Prylsnubben,
Det var en tjusig sak, jag la in ett länktips/lästips på den sidan.

Anna-Carin
2021-03-22, 12:46
Hittills har vi bara talat om "tennbibeln", Tenngjutare i Sverige under kontrolltiden 1754-1912 : verksamhet, föremål, stämplar samt upplysningar om äldre mästare av Birger Bruzelli (1967). 600 sidor, med "register över alla överkomliga stämplar från 563 mästare", med information om deras produktion m.m. Behandlar endast de vanliga småstämplarna, inte stora ängel- och rosstämplar. Kostar minst 500-1000 kr på Bokbörsen, men oftast under 500 på Tradera.

Bruzelli har även skrivit Läsning för tennvänner : handbok (1978). Den är på en gång en ambitiös introduktion till antikt tenn och ett mycket värdefullt komplement till tennbibeln - överlappet är minimalt. Det är 300 sidor fullspäckade med information om bl.a. historia, modeller, och stämplar. Han skriver mycket om användandet av stora ängel- och rosstämplar, och har många bildexempel. Finns för under hundringen på Bokbörsen och det känns som väl använda pengar.


Nedtill största fatet, 30 cm diameter kan jag inte läsa, banderoll med P. Nor....

I tennbibeln finns bara två kandidater, Petter Norén och sonen Johan Petter Norén, båda i Hedemora. Det verkar vara fadern, han hade 10 ggr så stor produktion och hör tydligen till de mer produktiva tenngjutarna. I Läsning för tennvänner hittade jag sedan detta:

185402

185401

Lunchdags, ska kika vidare på det du skrev när jag får tillfälle! Jag är förvånad över storleken på tallrikarna.

FBQ
2021-03-22, 13:02
Här är min tennflaska, tyvärr helt utan stämplar. En tennkåsa av Hans Wiksten i Västerås hade jag också glömt.

185400

FBQ
2021-03-22, 13:09
Ja, Anna-Carin, du kanske såg att jag missade Bruzelli, buden var låga men någon gick in strax innan autionen slutade och tog den. Kunde ju ha lagt bud med lite bättre marginal, men jag får väl testa en annan gång den kommer ut. Brukar ju titta lite på tradera men med ganska glest mellanrum. Du får gärna pinga mig om en kommer upp på nytt ifall jag missat.

Och du träffade nog rätt med Norénarna, vet inte om far och son använde snarlika stämplar, men förutom ängel och rosstömpel kan jag även urskilja en sköld med "nordstjärna" även om initialer är oläsliga.

Kanske kan nämna att jag i närtid inte har några belägg för det gamla tennet i bruk. Min morfars morbror, född 1858 berättade i uppteckningar att tennstopen redan i hans barndom på 1860-talet blev omoderna och ersattes av fajansstop. Det var i Norduppland.

Anna-Carin
2021-03-22, 14:49
Jo, jag såg det - det var ju tråkigt! Men den verkar komma upp flera gånger per år, jag kan tipsa dig då. Traderas bevakning är smidig, man får ett mejl när någon lägger upp en annons med de sökord man lagt en bevakning på.

Enbart Norén den äldre använde nordstjärnan (sonen hade bara sammanflätade initialer i stämplen), så i och med den har du en säker identifiering!

Fascinerande att kåsorna är så lika trots det långa tidsspannet, jag förmodar att det enbart var allmogen som använde dem. Jag ser i prästernas bouppteckningar (se nederst!) att de visserligen har djupa tallrikar eller sopptallrikar (soppskål med lock verkar vara det som kallas grötskål nu), men inte andra skålar.

Flaskan är vacker med sin gravyr! Jag kikade på Digitalt museum och nästan varenda åttakantig flaska där uppges vara ostämplad. En hade enbart kontrollstämpel, en var fullstämplad. Jag är lite förbryllad! Är det möjligt att de trots allt är stämplade på insidan, som andra hålkärl, och att det bara inte syns när ytan har förändrats av ålder och användning, och det är svårt att få bra ljus inuti? Ficklamporna var inte så lysande på de stora tennsamlarnas tid... Vet du andra kategorier föremål som är tillräckligt stora för att enkelt kunna stämplas, men där man ändå har låtit bli?

Jag scannade lite ur ett par böcker, "Ur västgötaprästers bouppteckningar". De innehåller korta utdrag ur många bouppteckningar, sorterade efter bouppteckningsrubrik, så att man får se många prästers efterlämnade tenn på samma uppslag. Jag mejlar dem till dig!

FBQ
2021-03-22, 15:07
Jag har för mig att jag försökt titta men inte sett något.

Angående ostämplade saker, det finns en typ av runda fickpluntor i tenn, har nog vad jag minns bara sett dem i Dalarna, har funderat på att köpa en men såg dem oftare förr när tenn var dyrt och jag hade dåligt med pengar. Har inte sett någon stämplad. Tror att de dock mestadels är ganska nya, en del har haft initialer och årtal och de har då alla legat under andra hälften av 1800-talet. Under slutet av 1800-talet blir det ju si och så med stämpling, mycket görs ju också i tennlegeringar som inte stämplas. Snusdosor upplever jag också oftast saknar stämplar. Men jag undrar om inte en hel del sådant gjorts utanför tenngjutarskrået.

Precis som du har jag noterat att de här kåsorna verkar ha tillverkats väldigt länge i mycket snarlika modeller. De hör nog absolut hemma i allmogemiljö. Undar som de inte göms bakom det som kallas tennskålar i bouppteckningarna, tror de kunnat vara både med och utan öron även när det inte omtalats.

FBQ
2021-03-22, 15:11
Skedarna har jag haft med förrut - de gammelsvenska har ju bara stämpel "Composition" - har förstått att man kunde använda den på 1800-talet när en kund lämnade in gamla tennföremål att smältas ned för att göra nya - då behövdes ingen annan stämpel. 185410

nobe
2021-03-22, 20:32
Jag har skedar märkt Composition men inga bilder och det enda jag har bilder på är en skedvärmare som jag inte har kunnat läsa stämplarna på

Rockwell
2021-03-22, 23:49
Det går både framåt och bakåt här, bakåt beroende en löddning Med tenn inte fick tillräckligt med värme och framåt, jag har funnit min flaska med dom små fossingarna på.
Men den är inte stämplad så det är väl inget att glo på? Fast jag tyckte den fick åka med hem, det var ett hel vete att få den igenom kabindörren, fick ha två slimmade damer som smörjmedel. Där skulle du varit med Ewa och puttat på.

Rockwell
2021-03-23, 16:46
Man skulle kunna tänka sig att där kommer en bild nu snart men har blivit matt i hasen eftersom jag gick upp rent för tidigt i förhållande till när jag lade mig och det är inte bra. Får se om jag piggnar till framåt nattkröken?


Så nu en bild av något som har hästfot.

Anna-Carin
2021-03-23, 20:35
Tack Nobe och FBQ för bilderna, det var verkligen annorlunda föremål mot tidigare i tråden!

Rockwell
2021-03-24, 20:29
Och inte tusan går någon bakåt i tiden! Men vill ni se hästhovar så får ni göra det.

prylsnubben
2021-03-24, 21:22
....and "no comments" kvalificerar
denna kaffeservis till tenntråden!

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?28134-Nils-och-Tage-Fougstedt&highlight=fougstedt

Rockwell
2021-03-24, 23:05
Pryl... du kan börja gå bakåt i denna tråden och ropa till när du funnit min bild att hästfoten det blir din läxa till i morgon. En svär läxa skulle jag tro men den erfarenhet som yppats nyligen. Men jag har hoppet uppe för dig pryl.. Man får ju vara lite positiv!!!
Efter det att du löst läxan så kan det väl var på sin plats med ännu en häst fot.
Se nu till att inte svimma så du får bäras ut eftesom hästfoten är antik. Tänk på att bårar inte växer på träd och vi har rätt många här som kan behöva ....

Musik under arbetet: https://youtu.be/OZD32g4ieXI Max 95dB så inte gäddan i vassen vaknar.

Jätte bra: https://youtu.be/qYzrebL11Is?list=RDMM

Mina gamla 6l6 sväljer och spottar ut musiken helt ok.


Det har visat sig att lurar och en förstärkare jag köpt är lika gamla 1983. Det är väl ingen som tycket 325W är för mycket till ett par lurar, Och speciellt när förstärkaren kostade 900:-
Dom som sålde förstärkaren hade köpt ett nytt paket ljud och dom tyckte att det verkade inte lika bra som det gamla men så kundet det inte vara naturligtvis. Man kan säga att dom inte riktigt var insatta i vad dom sålde. Ok dom tyckte den var lite tung att lyfta omkring kan jag tänka mig. 21kg dynamit gjord av prima trinitroglycerin.

prylsnubben
2021-03-25, 15:53
Pryl... du kan börja gå bakåt i denna tråden och ropa till när du funnit min bild att hästfoten det blir din läxa till i morgon. En svär läxa skulle jag tro men den erfarenhet som yppats nyligen. Men jag har hoppet uppe för dig pryl.. Man får ju vara lite positiv!!!
Efter det att du löst läxan så kan det väl var på sin plats med ännu en häst fot.
Se nu till att inte svimma så du får bäras ut eftesom hästfoten är antik. Tänk på att bårar inte växer på träd och vi har rätt många här som kan behöva ....


Se där, då var det avklarat,
se´n ska vi väl återgå till det som tråden handlar om , alltså tenn.
Tage har gjort den större burken för cigaretter?. Den är inte från
firma svenskt tenn medan de små bägarna däremot samtliga är
stämplade med svenskt tenn och änglamärket. Vet ej om dom är
för punch, glögg eller dylikt.............hör dom ihop så kan det ju
även vara askkoppar.

PS Makabert med hästfoten men den var ju på begäran...........

Anna-Carin
2021-03-25, 16:42
Det var en fin liten bård på småbägarna, tycker jag! Hoppas att de varit till något smakligare än aska.

Rockwell
2021-03-25, 19:59
P.. läs tråden så du vet vad det handlar om! Eller gör det det inte så behöver jag inte anstränga mig mer.
P.. du har inte ens noterat att jag lade in en ljusstake med dess berömda häst.. och ingen annan heller verkar det som?

Då vet jag vad som gäller i detta fallet och det ser jag som en fördel.

Lite synd om FBQ men han få klara sig utan mina hästfötter, han hade nog inte putsat glasögonen han heller.

Rockwell
2021-03-25, 20:51
P.. det handlade om att jag har en kärl i tenn med hästfötter och det första jag visade var en ljustake med just dessa häsfötter eftersom jag inte hade koll på var mitt tenn fanns men boken med ljustaken var det enklare därför kom den först. FBQ hade inte koll vilket period dessa fötter på föremål var populär.
Får ta bilden av hästfötterna än en gång till något mer blir det inte men det är säkert fullt tillräckligt, nu kan det väl inte vara så svårt att giss en ålder på denna ljusstake.

prylsnubben
2021-03-25, 22:07
R.. din läxa blir väl lite som att hur man
bemöter andra så blir man själv bemött.
Tycker det är synd att tematråden om
tenn förfaller dock

Rockwell
2021-03-25, 23:32
Det kan inte hjälpas att allt slåt tillbaka. För min del hindrar jag ingen att komma med tenn här.
Det är väl rätt klart att fattar inte folket galoppen så får dom vara utan men här fortsätter det säkert.
Ok du har på sätt och vis fattat men likväl inte det är bara att välja, rätt intressant fall tycker jag.

Såg att herrarna var inte just nu, nu är frågan vad vi skall göra för att förgylla tillvaron? För min del spelar jag godnatt Iren godnatt. Har ett gåspar här framför mig som är rätt trevligt gjort i sten. Nä men vad ser jag nu börjar gässen dansa! Det har jag aldrig märkt att dom kunde.

FBQ
2021-03-26, 11:27
P.. det handlade om att jag har en kärl i tenn med hästfötter och det första jag visade var en ljustake med just dessa häsfötter eftersom jag inte hade koll på var mitt tenn fanns men boken med ljustaken var det enklare därför kom den först. FBQ hade inte koll vilket period dessa fötter på föremål var populär.
Får ta bilden av hästfötterna än en gång till något mer blir det inte men det är säkert fullt tillräckligt, nu kan det väl inte vara så svårt att giss en ålder på denna ljusstake.


Den typen av gotiska fötter hade jag sett tidigare, men har aldrig uppfattat dem som hästfötter. Jag utgår från att de är tänkta att föreställa lejonfötter då de ofta har ett lejon ovanför. Sedan brukar de inte likna några lejonfötter några hästhovar tycker jag inte heller de liknar. Har inte heller hört någon kalla dem så.

Anna-Carin
2021-03-26, 12:53
Från det ena till det andra, här är ett tips från en gammal tråd om att rätta till buckliga tennföremål:

För mig har det gått bra att ta hett vatten som tennet får ligga lite i och sedan rätat upp och ut mindre bucklor. Vet inte om det är vanligt men det var en gammal man som hade jobbat med tenn som lärde mig och det har funkat.

Jag hade köpt ett par ljusstakar och insåg inte förrän efteråt att den ena (vänster på bilden) var ihopklämd i sidled jämfört med den den andra, vilket gjorde att ljushållarna satt på en annan höjd. (Eftersom den dessutom lutade lite, var det ingen tvekan om vilken av dem som blivit deformerad.) Uppenbarligen hade någon tryckt i ljus lite för hårt i den ena, märkt att den deformerades, rätat upp den så gott det gick och lämnat dem till loppis.

185460

Det var ett bra tillfälle att testa tipset. Jag värmde vatten i vattenkokaren, och strilade några deciliter över den del jag skulle böja till. Först rätade jag upp nere vid foten.

185461

När stammen var lodrät fortsatte jag med att strila vatten på den inre delen av ena armen, rätade upp den till samma form som på den andra ljusstaken, och gjorde likadant med andra armen. Ljudet när man böjer kallas "tennskrik"!

185462

Slutligen rättade jag till den yttre delen av armarna på samma sätt. Nu hamnade ljushållarna på samma höjd också!

185463

Rockwell
2021-03-26, 16:47
Skillnade på en lejontass och en hästhov är rätt stor, sen kan det tydlige dra åt det ena och det andra hållet. Det jag sett drar åt hästhovshållet.
Det bör inte vara så långsökt att få på hästhovar som fötter på någon ting tycker jag.
FBQ du är lite för tidig i dina upptäckter, hästar var inte brukliga då, dom kom lite senare,

Vi bryr oss inte om vilket så slipper vi ett oändligt babblande.

FBQ
2021-03-29, 09:36
Ett gott tips kanske skulle testa det på min lampfot.

Nu samlar jag ju mest äldre tenn men det betyder ju inte att jag inte kan tycka att nyare kan vara trevligt, så för att bevisa en lampfot i trapphallen, tror den saknar stämplar och en låg skål, kan vara tänkt som fruktskål men jag har den som ytterfoder, C G Hallberg 1931.185501185502

Rockwell
2021-03-29, 11:21
Ytterkrukan ser ut som en 1970 års modell, det gjordes en del sådana då eftersom efterfrågan var större än tillgången på äldre. Ang.besman så var dina 1700-tal och det fungerar också fast 1600.tals är lite roligare, jag har en som förmodligen är ännu tidigare.

prylsnubben
2021-03-30, 16:20
....Kayserzinn, askkopp från runt 1900
i Jugendstil.

Lars M
2021-04-01, 18:21
Jag letade fram ett bidrag till tråden som efter drygt 170 år är lite buckligt och skavt. Inga fina stämplar utan bara AIS.BID. 1850. Fatet är 38 cm Ø så det är lite otympligt. Om det är Anders Johansson och Britta Johansdotter så passar kanske detta?
https://www.youtube.com/watch?v=nk3ChTTNhjE

Staffan Kvist
2021-04-02, 09:35
Hej

Så många intressanta inlägg.

Jag vill bidra med ett arv från Halmstad. Ett 5 cl-mått.

Är det verkligt gammalt eller ...?

Jag tror jag kan tyda en suddig stämpel till I 6
och en F W

Men vad kan 23 och 88 betyda?

Jag hoppas att jag inte visat den här tidigare.

Hälsar
Staffan

FBQ
2021-04-02, 10:34
Staffan, visst är ditt mått riktigt, 88 och 23 är kontrollstämplar som anger att någon kontrollerat att det fortfarande rymde 5 deciliter. Kontrollerna är gjorda 1888 och 1923. Hade dina släktingar butik i Halmstad?

Rockwell
2021-04-02, 11:31
Werrenrath Lund är tillverkaren det står rätt tydligt i botten. Det var en man som var extra tidig med centiliter redan vid hans födelse så hade han en diflaska där det gick så och så många centiliter i.

FBQ hur får du det till dl? Ni verkar rent yra i pottan? Ok det är ju tidigt på dagen och det tar tid att vakna än om man gått upp jag vet själv.

Se detta som ett unikt tillfälle eftersom jag så denne Werr.... redan på stämplen utan att läsa namnet så tro nu inte att jag har den förmågan mer. Och vid denna ytterst okristliga tid eller var det tvärt emot kristliga tidpunkt?

FBQ jag förstår att du är en riktig skämtare, är all i Visby så pass skämtfulla, är det någon form att släktdrag så långt ute i stor vattnet? Roligt var det, jag skrattar fortfarande så jag få omt i magen hahaha!!! Ett skratt förlänger livet med 14,7sek men detta gör nog en halvtimma?

Dom kanske har sådana jäkla D där ute i sjön vad vet man? Nu fattas det väl bara att dom har heroglyfer också?

Jag kan aldrig sluta att skriva om denna Werr... det var en stor man! Hans verkstad med stor svarven är på kulturen i Lund, Jag har nog ett fat av honom med stort F. Egentliger har fatet lite av skit över sig men får man det nästa gratis så får man offra sig, Man är ju en kulturens riddare?

FBQ
2021-04-02, 12:21
Eftersom Staffan inte frågade vad F W eller I 6 stod för utgick jag från att han redan gissat det. Tydligen hette han Johann Friedrich Werrenrath, var född 1821 i Danmark och blev svensk medborgare 1846. Död 1900.

Jag blandade bort deciliter och centiliter, men det gjorde visst någon glad så.

Rockwell
2021-04-02, 12:35
Jag skrattar fortfarande!!! Och det får man ju tacka för eftersom det inte är så ofta det sker. Ja där ser man hur det kan gå.
Nu är frågan skall jag visa fatar eller strunta i det, det får du avgöra FBQ. Jag vet var det är så inga problem åt det hållet.
Börja känna mig mer sansan nu faktist.

FBQ
2021-04-02, 12:43
Jag skrattar fortfarande!!! Och det får man ju tacka för eftersom det inte är så ofta det sker. Ja där ser man hur det kan gå.
Nu är frågan skall jag visa fatar eller strunta i det, det får du avgöra FBQ. Jag vet var det är så inga problem åt det hållet.
Börja känna mig mer sansan nu faktist.

"Visa fatar" - alltså visa fat? Det får du gärna göra Rockwell.

prylsnubben
2021-04-02, 12:53
"Visa fatar" kan ju ha olika betydelser, visa fatet eller vissa fattar.
Nästan lika roligt som att förväxla cl och dl när måttet är rågat....

PS mått är svåra grejer Rockwell, kolla bara här (ursäkta avvikelse
från ämnet).

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?44680-2-20-l&highlight=m%E4tglas

FBQ
2021-04-02, 13:11
Ja, det hade kunnat vara "vissa fattar" men jag fick inte ihop det med "det får du avgöra".

Rockwell
2021-04-02, 14:32
Det har sina fröjer att vara extra glad, jag hade jättesvårt med skriften, fick tillrätta lägga den hur många gånger som hälst.
FBQ du får inte vara så på hugget för då kanske man dånar.
Skall fixa blid av Fattet rätt som det är. Jag har en förmåga att kasta om vissa bokstäver tydligen, som nu i blid, det får man väl se som en rolig grej som jag inte fattar, det går av bara farten, man flir kanske fartblind?
Sen å andra sidan så borde man då glömma bort någon bokstav men inte i mitt fall jag bara kastar om och det måste vara rätt unikt.
Man är unik helt klart!!

Staffan Kvist
2021-04-02, 16:43
Hej FBQ

Bland mina släktingar i Halmstad fanns en gelbgjutare,
som bodde på Mårtenshus, min farmor med min fars
syster och farmors systrar, som hade en hattaffär,
Modebazaren länk:

https://digitaltmuseum.se/011014570025/modebazaren

Hälsar
Staffan

FBQ
2021-04-02, 18:31
Hej FBQ

Bland mina släktingar i Halmstad fanns en gelbgjutare,
som bodde på Mårtenshus, min farmor med min fars
syster och farmors systrar, som hade en hattaffär,
Modebazaren länk:

https://digitaltmuseum.se/011014570025/modebazaren

Hälsar
Staffan

Aha, tja bakgrunden var ju att det är krönt mått - lite onödigt att skaffa för någon som inte handlar med våra varor. Kanske en mjölkbutik? Kontrollen 1923 betyder ju att den då fortfarande var i bruk i handel. Men den kan ju på kringelikrokar senare hamnat hos dina släktingar.

Rockwell
2021-04-02, 20:32
Det hade säkert ett samband, damerna sålde väl våta varor under bordet. Hattstockarn var säket ihåliga, innehöll både det ena och det andra. Och det som ser ut som en symaskin är en friktionsdriven destilationsapp.

Man kan aldrig veta?? Det man kan veta är att mitt fat är ungefär 390mm i diameter.

samothå
2021-04-21, 14:59
Passar på att fråga efter lite ovanligare tenn från Arboga. Med ovanligare menar jag krönta målkärl, skålar och andra ovanligare former, samt tenn av Gabriel Pettersson Petrè, Carl Johan Albrecht, Anders Håkansson Hult, Emanuel Rokus eller Petter Wallgren.
Skicka gärna privat e-post om du har något
Mvh Thomas i Arboga ahlthomas53@gmail.com

Anna-Carin
2021-04-27, 13:22
Det här tror jag är ett vägghängt saltkar (ca 20 cm högt), av Erik Wikgren i Nyköping 1838 (verksam 1805-1846).

185901 185902

De här senbarockinspirerade ljusstakarna är omärkta men sentida, och säljs på Tradera då och då. Till slut råkade jag se en annons där de var etikettmärkta, "Petra Würst, Aalborg". Google hittade dock en vas från Royal Copenhagen med etikett från samma butik, så det var nog en presentbutik snarare än tillverkare. Hur som helst tyder det väl på att de kanske inte tillverkats i Sverige.

185903

Några 1900-talskopior av äldre tenn har jag också, men det känns inte riktigt värt att visa.

Memor
2021-05-07, 12:31
Kul tråd! Här är några saker ur min samling:

186026

Bägaren är tillverkad av Lars Fries, Strängnäs 1786. Trestämplad.
Tallriken är tillverkad av Andreas Dahlin, Ystad 1798. Fyrstämplad.
Dosan/asken är tillverkad av Johan Gustaf Almqvist, Åbo 1823. Trestämplad.

Jag samlar på tenn från min hemstad så mitt tennintresse är huvudsakligen lokalhistoriskt/hembygdsbetonat. Men emellanåt får estetikern övertaget över historikern, och så blir det såna här inköp. Jag gillar den extremt funktionalistiska och "moderna" designen på de här tingen - lite kul med föremål från 1700-talet som lika gärna kunde vara tillverkade på 1960-talet. (Antikhandlaren jag köpte bägare från konstaterade att den kunde vara gjord av Bertel Gardberg.) Frånvaron av krusiduller gör också att materialet kommer till sin rätt. I Läsning för tennvänner skriver Bruzelli nåt om att det är tennets mjukhet och lyster som är dess främsta prydnad. Det skriver jag under.

Anna-Carin
2021-05-07, 20:30
Stiliga saker, jag blev förvånad över åldern! Hoppas få se fler saker ur din samling med tiden.

Jag läste nyligen Bruzellis Läsning för tennvänner på nytt, den är verkligen bra.

Memor
2021-05-08, 09:00
Stiliga saker, jag blev förvånad över åldern! Hoppas få se fler saker ur din samling med tiden.

Jag läste nyligen Bruzellis Läsning för tennvänner på nytt, den är verkligen bra.

Tack Anna-Carin, jag kan lägga upp några bilder senare. :)

Jag gillar också Bruzellis bok, karlen är ju en sann nörd, i ordets bästa bemärkelse. Man märker att han verkligen älskar all things tenn. Och så är Läsning för tennvänner ju väldigt underhållande skriven. Nytta och nöje i förträfflig förening!

Hade förresten tänkt fråga om detta men glömde: ett vägghängt saltkar?? Har du nån aning om varför man skulle hänga upp sitt saltkar på väggen i stället för att ha det på bordet? Låter lite opraktiskt. :D Ett spännande föremål hur som helst, har aldrig sett nåt liknande.

Anna-Carin
2021-05-08, 12:54
Salt behöver förvaras torrt för att inte få klumpar, därför var det praktiskt att ha salt i en vägghängd behållare nära spisen där det både hölls torrt och fanns nära till hands vid matlagningen. På Pehr Hilleströms genremålningar av högreståndskök finns ofta ett stort saltkar i trä hängande invid spisen (se t.ex. https://digitaltmuseum.se/021046502599/kopparskurerskan). I matsalen användes saltkar av konventionell typ.

Här på forumet har jag sett ryska saltstolar, och jag gissar att de går att härleda till vägghängda saltkar, som kanske lyftes ner och ställdes på bordet i stugan under måltiden. När de istället gjordes av silver blev de ett rent bordsföremål, förlorade antagligen sitt upphängningshål och fick en rent dekorativ utformning.

Tanken att mitt föremål är ett saltkar, fick jag när jag såg ett väggsaltkar från 1730 på s 69 i Tenngjutare i Sverige. Men nyligen började jag bli tveksam. Det avbildade saltkaret har inget lock, men exemplar på auktionshus på nätet har alltid fällock. Några dubbelmodeller likt min såg jag inte heller. Det tidiga 1900-talets väggsaltkar är av porslin (kallas ofta saltskäppa på nätet) och även de brukar ha fällock. Vad kunde det då vara? På s 111-112 i Läsning för tennvänner finns en diger lista över olika föremål som tenngjutare tillverkade, och bl.a. nämns såpkoppar. Emaljerade såpkoppar från början av 1900-talet finns till salu på nätet, ofta med en make avsedd för soda. De har upphängningshål precis som saltskepporna, men verkar aldrig ha lock. Så jag börjar luta åt att min tingest kan vara avsedd för såpa och soda. Det skadade upphängningshålet visar nackdelen med tennets mjukhet, och en anledning till att kanske inte så många överlevt. När den emaljerade plåten kom var den ett bättre val för den här föremålstypen.

Memor
2021-05-11, 19:36
Tack för det informativa svaret!

Anna-Carin
2021-05-15, 16:45
Lite nörderier om antikt tenn -

Rokokons flatgods av tenn (PDF (http://nordmlib.nordiskamuseet.se/dok/publikationer/gadd_rokoko.pdf)) är en intressant artikel som bl.a. förklarar skillnader mellan hur rokokotallrikar tillverkats i Stockholm respektive i landsorten (vilket i detta fall inkluderar Göteborg). Där diskuteras även de tallrikar med kant i form av 8 cirkelbågar (https://digitaltmuseum.se/021027138322/tallrik), som Sven Roos är känd för. Det visar sig nämligen att hans "företrädare i äktenskapet", Olof Winberg, hade tillverkade sådana före honom.

Jag såg ett felattribuerat sådant fat med slitna stämplar på en gammal Bukowskis-auktion (https://www.vadärdenvärd.se/s/491125/249117-fat-tenn-rokoko-mojligen/) och kunde konstatera att det var stämplat med Winbergs kombistämpel för engelskt tenn, som endast finns avbildad i Läsning för tennvänner (bilden nedan). I Tenngjutare i Sverige beskrivs den dock i texten. Mästarstämpeln som ingår i kombistämpeln visar en vinstock, medan ordinarie mästarstämpel har enbart initialer, eller initialer ovanför en stor druvklase.
186092

Och så vill jag passa på att uppmärksamma en gammal forumtråd (http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?41905-Vem-%C3%A4r-tillverkaren-till-detta-tennfat) där man identifierade en stämpel tillhörig Detlof Gröpel, verksam i Malmö 1693-1711. Han finns omnämnd i Tenngjutare i Sverige, men var tydligen bara arkivaliskt belagd, eftersom stämpelbild saknar i boken. Roligt!

prylsnubben
2021-05-22, 15:01
....kan ju också fördras när man får
detta par JUST för inalles 10:-......
PS Alltså Just Andersen.

Anna-Carin
2021-05-22, 16:31
Grattis! Svårslaget pris, och snygga är de ju också. :D

MaikiMajk
2021-05-22, 21:50
Den här tennburken räddade vi från ett garage där den använts som burk för skruvar och dylikt, därför lite sliten tyvärr. Var inte så länge sedan jag kollade närmare på stämplarna och såg att den var lite spännande. Vet inte om någon vet vem som formgivit den, men designen på locket återkommer i andra större burkar har jag sett.

186155

186156

Mvh Mikael

Eskil
2021-05-23, 11:37
Hej!

I mina ögon ser det ut som en stämpel med St Erik. Det borde betyda Stockholm. D8 skulle vara 1930. Stämpeln med lejonet med en tass på en glob verkar ha bokstäverna HB AB. Det borde i så fall vara Herman Bergman Konstgjuteri AB.

https://macacke.com/svenskttenn/marks/svenska_tennstamplar/tennstamplar_h.html

Liknande stämplar återfinns här, men det finns inget svar, vad jag kan se (?). Burken har vissa likheter med din:
http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?28112-Tennst%C3%A4mpel-med-lejon

(Som vanligt gissar jag bara - jag har ingen verklig kunskap, bara google..)

Mvh, Eskil

prylsnubben
2021-05-23, 12:11
Hej, kolla inlägg 11 på denna tråd, samma år 1930.
Kanske något samband med Stockholmsutställningen?

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?32269-Herman-Bergman/page2&highlight=bergman

Anna-Carin
2021-05-23, 14:12
Elegant burk, bra att den kom in från kylan!

Trappstegsdesignen på locket kan vara en variant på ziggurat-formen (uppkallad efter trappstegspyramider i Mesopotamien) som var populär i dekorer just under Art Deco-tiden (pyramiderna var kvadratiska: i Art Deco användes formen ofta mer tvådimensionellt som form på ett krön men den här runda känns som samma idé). Så det är mycket möjligt att olika tillverkare gjort liknande lock.

MaikiMajk
2021-05-24, 09:59
Ja den är fin, tack!

Blev lite lurad först, dels av att "H"'et inte syns så bra, precis på samma sätt som den burken i länken som Eskil länkade till. Tittade bara på ortsstämplar först och tyckte det var märkligt att det både var Stockholms och Uppsalas stämpel(lejonet):) När jag tittade på tillverkarstämplar klarnade det!

Locket är ganska likt den i länken med, vår burk är dock lite tilltryck ovanifrån ser jag, så översta rundeln buktar ned. Men har som Anna-Carin säger sett liknande lock med trappstegsdesign som ser lite annorlunda ut.

Mvh Mikael

Anna-Carin
2021-05-30, 13:35
Ett par 1800-talssaker. Först en tallrik från 1827, 19,5 cm i diameter och med kirrad dekor, av Lars Löfgren i Uppsala (verksam 1823-1873).

186222

Stadsstämpeln är i hans fall ett lejon som går åt vänster.

186223


Och så mitt första par äldre tennljusstakar. De är helt ostämplade; jag har tittat noga både utan och innan, även med lupp, och det finns inte en enda liten stämpel. Jag ser en viss släktskap med några av Digitalt Museums tennljusstakar (t.ex. dessa från 1802 (https://digitaltmuseum.se/021027751484/ljusstake)) men tycker även att de har en del gemensamt med mässingsljusstakar från mitten av 1800-talet. Säger frånvaron av stämplar något om ålder, ursprung eller annat? Eller verkar det ha slarvats med stämpling av ljusstakar under kontrolltiden? Jag antar att de här bör ha hört till det allra enklaste som fanns av tennljusstakar.

186224

En rolig detalj är att "pärlstaven" runt foten verkar vara inpräglad med ett roterande verktyg i svarven. På den vänstra har det nämligen gjorts två gånger men kommit i otakt. På de fasta ljusmanschetterna har använts någon annan metod, där är det mer väldefinierade pärlor.

186225

Anna-Carin
2021-06-02, 19:37
Och så 1700-tal. Först en fyrstämplad tallrik, 23 cm i diameter. Stämplarna är slitna och det enda som syns tydligt är att det är en krona i stadsvapnet och ett S mitt upptill på mästarstämpeln. Årsstämpeln förbryllade också, jag väntade mig frakturbokstäver som vanligt men det verkar vara ett kursivt D med nedre delen bortnött. 1721, precis 300 år sedan. Med hjälp av konturen på stadsstämpelns överkant gick det till slut att identifiera mästaren, Magnus Söderberg (aktiv 1716-1748, änkan till 1767) i Stockholm. När man väl hittat rätt så går det att se att stämplarna stämmer överens. Det är intressant att se hur kronan har förlorat alla sina detaljer av slitaget.

186309

186310

186311

Sen det roligaste, en kallskål. Men tyvärr utan stämplar. Fotringen har skadats nära kanten och lagningen är välgjord, men vid den anar man att det funnits stämplar som skadats av lödning och efterföljande slipning. Under botten är inristat H = År 1766, jag tippar att det har gjorts i samband med lagningen, när stämpeln utplånades. Trevligt om åldern stämmer, men den som ristade kan förstås ha feltolkat eller önsketänkt. Det finns en liten chans att hitta mästaren genom att hitta bilder av kallskålar med samma modell på handtagen (kulan upptill på handtagen är ovanligt "mager" jämfört med alla bilder jag hittat).

186312

186314

Anna-Carin
2021-06-13, 16:26
Jag hoppades ju hitta tillverkaren till min kallskål, och nu har jag en rejäl ledtråd. Jag råkade se en bild av en kallskål av Wigholm i Gävle, med handtag av samma typ som min. Och när jag googlade efter fler bilder hittade jag liknande av ytterligare två Wigholm. En närmare titt på dekoren avslöjade min kallskåls handtag är gjutna i samma form som deras.

Den andra pärlan från skålen räknat sitter lite längre ner än de andra i raden (röd pil). Den första sex pärlorna sitter tätt, men efter den sjätte och sjunde är avstånden större (blåa pilar). Det stämmer precis!

186457

Bruzelli har skrivit om att formar användes av flera tenngjutare efter varandra allteftersom verkstaden bytte ägare, men här har alltså samma form använts av tenngjutare i samma släkt men som har varit aktiva samtidigt i olika städer, 5-20 mil ifrån varandra. Förmodligen har de gjutit en rejäl omgång av delarna varje gång de hade formarna. Även Wigholms karakteristiska tumgrepp med pärlstavar på stopen användes av sönerna också.

Nu är frågan vem av dem som gjorde min kallskål. Jag lutar åt att luta av insidan i hopp om att det ska finnas läsliga stämplar där - jag hade nog fel när jag trodde mig se rester av stämplar under foten. Bilder av andra exemplar tyder nämligen på att Wigholms brukade stämpla i botten av skålen.

Och så är frågan om min verkligen gjorts av en Wigholm, eller om den kan vara gjord av en företrädare (eller någon annan yrkesbroder som fått låna formen). Jag hittade Bruzellis text om tenngjutare i Eskilstuna på nätet (https://tinvereniging.nl/wp-content/uploads/9250/9292_IAP.pdf) och där jämför han föremålsvikter från Eskilstunas fyra tenngjutare under var sitt år. För G. F. Wigholm var året 1825, och det året gjorde han inga skålar tyngre än 1½ skålpund. Men min väger 900 g; drygt 2 skålpund. Och Bruzelli konstaterar att Wigholm tenderade att göra sina varor lättare än föregångarnas. Därför finns det en liten möjlighet att min skål inte är gjord av honom eller sönerna.

Att problemet börjat lösa sig, beror på att jag funderade på att köpa ett stop gjort av C. G. Wigholm i Gävle och därför googlade honom. Det blev affär, för jag har länge velat ha ett revstop eller revkanna, och de som är 100 år äldre verkar vara så dyra... :rolleyes:

186458

186459

FBQ
2021-06-14, 11:53
Lite sen med läsningen här. Såg dina ljusstakar och noterar tycker att den fasta ljusmanschetten för mig känns sen eller utländsk. Senare hälften av 1800-talet börjar stämplandet att luckras upp - britanniametall och vitmetall behövde ju inte stämplas och det gör att många särskilt efter skråtvångets upphävande struntar i att skaffa stämplar och att kontrollera sina saker. Jag kan tänka mig att de är gjorda under andra hälften av 1800-talet.

Anna-Carin
2021-06-14, 17:54
Tack för din bedömning! Jag tänkte inte på att det brukar vara lösa manschetter, eller möjligheten att den inte var svensk... Ska nog hålla mig till stämplat tenn, det är säkrast. ;)

FBQ
2021-06-15, 19:36
Tack för din bedömning! Jag tänkte inte på att det brukar vara lösa manschetter, eller möjligheten att den inte var svensk... Ska nog hålla mig till stämplat tenn, det är säkrast. ;)

På sätt och vis är det ju roligt att försöka spåra det när det är ostämplat. Men jag har konstaterat att det är jättesvårt att datera. En del saker ha skötts väl och slitits mycket lite, annat blivit rejält slitet och oxiderat. Och som du såg med kåsorna jag visade - de har tillverkats nästan helt oförändrade i nära 100 år. Jag antar att gjutformar i stor utsträckning gått i arv och återbrukats under lång tid.

FBQ
2021-06-16, 09:31
Annars är det ju en intressant fråga exakt hur mycket som stämplades mot slutet av 1800-talet? Kontrollstämplingen fanns ju kvar till 1912 (en del fortsätter ju att stämpla med årtalsstämpel, konstrollstämpel och stadsstämpel men då fanns ju inget kontrollsystem, trekronorskölden används inte (variater som liknar den har brukats och det var helt frivilligt). Men redan innan 1912 hade mycket börjat tillverkas utan stämplar och många verkar ha slutat brytt sig, antar att det var därför de anskaffades. Kanske någon som vet mer om hur utveckligen såg ut? För vissa fortsatte säkert kontrollsystemet att vara en garant för kvalitet men för många kom ju med alltmer importerad britanniametall mycket av det moderna vara ostämplat. Läste en ganska intressant historia i Stridsbergs Svenska folkets äventyr som skulle handla om en tenngjutare på medeltiden men uppenbart mer alluderar på tenngjutningen i samtiden.

Anna-Carin
2021-06-16, 11:20
På sätt och vis är det ju roligt att försöka spåra det när det är ostämplat. Men jag har konstaterat att det är jättesvårt att datera. En del saker ha skötts väl och slitits mycket lite, annat blivit rejält slitet och oxiderat. Och som du såg med kåsorna jag visade - de har tillverkats nästan helt oförändrade i nära 100 år. Jag antar att gjutformar i stor utsträckning gått i arv och återbrukats under lång tid.
Jo, visst är det roligt att klura på saker, fast lite frustrerande när man inte kommer någonvart, eller är fel ute. Sen har jag inte varit på loppis sen pandemin började, utan bara handlat på Tradera, och då blir det litegrann en prioriteringsfråga. En ostämplad sak för en femtilapp drar iväg till en hundring med frakten inräknad, och då köper jag hellre ett stämplat föremål från skråtiden än två-tre av ostämplat tenn eller britanniametall. I gengäld brukar jag ibland slå upp i böcker och databaser och jämföra bilder, för att försöka spåra ursprunget till en del Tradera-saker som jag är lite nyfiken på men inte tänker bjuda på.

Anna-Carin
2021-06-16, 11:45
Annars är det ju en intressant fråga exakt hur mycket som stämplades mot slutet av 1800-talet? Kontrollstämplingen fanns ju kvar till 1912 (en del fortsätter ju att stämpla med årtalsstämpel, konstrollstämpel och stadsstämpel men då fanns ju inget kontrollsystem, trekronorskölden används inte (varianter som liknar den har brukats och det var helt frivilligt). Men redan innan 1912 hade mycket börjat tillverkas utan stämplar och många verkar ha slutat brytt sig, antar att det var därför de avskaffades.

Bruzelli har en kurva över tennproduktionen i Sverige fram till 1912. År 1800 var det ännu 60,000 skålpund per år, sen faller det tämligen konstant så att siffran år 1870 är nere på ca 1,000-2,000 skålp. per år. Under första halvan av 1870-talet ökar det en aning men därefter är siffran så låg att den inte går att avläsa i diagrammet (troligen 1,000 eller mindre), utom år 1888 då det är ca 3,000 vilket han påpekar beror på att det var stora beställningar av målkärl med gradering enligt litersystemet det året. Detta är alltså omfattningen av det kontrollstämplade tennet.

Jag insåg härom dagen att min tallrik från Uppsala 1827 inte har någon sveasköld; ännu ett i raden av exempel på att det slarvades ibland även tidigare.


Kanske någon som vet mer om hur utveckligen såg ut?
Instämmer, det vore intressant att höra!

FBQ
2021-06-16, 12:52
Jo, visst är det roligt att klura på saker, fast lite frustrerande när man inte kommer någonvart, eller är fel ute. Sen har jag inte varit på loppis sen pandemin började, utan bara handlat på Tradera, och då blir det litegrann en prioriteringsfråga. En ostämplad sak för en femtilapp drar iväg till en hundring med frakten inräknad, och då köper jag hellre ett stämplat föremål från skråtiden än två-tre av ostämplat tenn eller britanniametall. I gengäld brukar jag ibland slå upp i böcker och databaser och jämföra bilder, för att försöka spåra ursprunget till en del Tradera-saker som jag är lite nyfiken på men inte tänker bjuda på.

Nej, absolut, jag köper nog också mest stämplat av det skälet. Ostämplat kan man gissa och spekulera, hamnar man fel kan de generella slutsatserna bli fel. Med stämplat kan man ju alltid få svart på vitt för jämförelser. Köper nog också bara stämplat tenn på tradera - dels för att är det inte riktigt intressant får det vara riktigt billigt om jag skall köpa ostämplat tenn och chansa, dels för att jag tycker foton är svåra att bedöma.

Sedan har jag inte inte köpt mycket sista tiden - lite tid över och planerar flytt samtidigt som jag egentligen redan har för mycket saker...

Anna-Carin
2021-06-16, 20:20
Sedan har jag inte inte köpt mycket sista tiden - lite tid över och planerar flytt samtidigt som jag egentligen redan har för mycket saker...

Lycka till! Jag fortsätter att fylla på här när jag köper något. Tenn har jag gärna mer av.