handdator

Visa fullständig version : Strykjärn med vågig kant



Anna-Carin
2019-05-24, 11:48
Jag föll för dekoren, och köpte ett strykjärn utan vare sig lod eller lucka.

176781

176782

176783

De regelbundna hammarslagen runt ytterkanterna liknar inget jag sett på strykjärn i Erixons mässingsböcker eller Digitalt Museum (inte heller på en tysk strykjärnssajt jag klickade mig igenom). Även dekoren avviker; dels är konturerna punsade istället för graverade, dels täcker dekoren hela ytan medan andra dekorerade järn ofta har initialer och årtal, ev i en krans. Dekoren får mig att associera till första halvan av 1700-talet. Vad tror ni om ålder och ursprung?

Jag tycker metallytan ser konstig ut; på ovansidan finns en mängd små noppror, som jag inte väntat mig på en plan polerad yta. Ståndarna ser också märkliga ut; färgen är svartare och de har märken som liknar penseldrag. Handtaget är ordentligt svett på undersidan (det kanske är utbytt; det är fäst med en spik och en skruv). Jag funderar på om strykjärnet t.ex. har hamnat i elden och blivit så hårt oxiderat att man gett upp om att få det rent, och att ståndarna samtidigt blivit mörkflammiga så att man målat dem för att matcha.

Patinan, eller vad det nu är, sitter som berget. Jag provade först försiktigt med Häxan undertill, men fann att hur mycket jag än putsade fick jag inte bort annat än nikotinbeläggningen. I de fina reporna på undersidan syns dock lite koppar- eller mässingsglans efter putsningen.

Om det går (dvs med normala putsmedel - inte syrabad och så), så skulle jag egentligen gärna vilja putsa järnet så att mässingsfärgen syns, som den väl gjorde när det användes. Vad tycker ni, vore det dumt?

FBQ
2019-05-24, 13:17
Hmm, jag skulle nog inte putsa. Jag tycker det ser ut som ädelärg, den har ju fördelen att den skyddar föremålet från fortsatt nedbrytning, den är som du säger mycket hård. Den brukar vara mörk men kan ju vara uppblandad med sot från användningen som gett den en än mörkare nyans än vad som varit brukligt.

Jag vet ju att man delvis använt skursand för putsning under 1700-talet men jag funderar över hur vanligt det varit, jag tror att åtminstone en del av liknande föremål inte putsades, eller åtminstone med tiden kom att lämnas utan putsning. Det tar ju tid att bygga upp ett ärglager som det här.

Har sett en del liknande, både punsningen och vågorna längs ytterkanten. Är dock bortrest så jag får vänta med att svara ordentligt med bilder till nästa vecka. Tycker dock väl att det borde kunna vara svenskt.

Anna-Carin
2019-05-24, 19:20
Tack FBQ, det låter säkrast att jag lämnar det oputsat då!

Jag ser mycket fram emot att se/läsa mer om liknande strykjärn när du har tillfälle, jag vågade inte hoppas på att det kunde vara svenskt.

Bukowskis har foto av en Hilleströmmålning med strykande kvinna (https://d2mpxrrcad19ou.cloudfront.net/item_images/690698/9752741_fullsize.jpg) - det järnet kan vara putsat, eller i början av sitt patinerande.

176791

prylsnubben
2019-05-24, 22:46
Handtaget känns inte original, ståndarna inte 1700-tal.
Slutsatsen 1600 eller 1800-tal, gissar på 1800..........?

FBQ
2019-05-25, 10:33
Tycker ståndarna ser ganska typiska ut för svenska 1700-talsstrykjärn. Har två och de har båda snarlika, det ena är daterat 1744. Trähandtaget kan ju mycket väl vara bytt, de är de ju ganska ofta, det är ju det första som slits ut.

Dekoren känns ganska tidigt 1700-tal men ganska mycket i former och dekorer lever ju kvar länge så jag skulle vilja jämföra lite mer innan jag gissar närmare.

prylsnubben
2019-05-25, 11:15
Vanligast under 1700-tal verkar ju annars vara mässingsstrykjärn
med "delfin"-ståndare. Men båda förekommer ju parallellt, det som
sticker ut är ju att detta är av järn vilket inte riktigt känns 1700-tal
för mig. Jmf t.ex. ljusvekesaxarna där de från 1700-talet oftast verkar
vara tillverkade i mässing medan de från 1800-talet oftast verkar vara
av järn. Undantagen bekräftar ju regeln.

Anna-Carin
2019-05-25, 13:43
det som sticker ut är ju att detta är av järn vilket inte riktigt känns 1700-tal för mig
Det är mässing/malm, inte järn, men väldigt oputsat! Totalt omagnetiskt - jag har testat.

Jag läste om ärg på Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84rg). Röd Cu2O underst, med svart CuO ovanpå, passar väldigt bra med hur järnet ser ut - i reporna på undersidan syns rödaktig kopparfärg snarare än mässingsfärg.


Tycker ståndarna ser ganska typiska ut för svenska 1700-talsstrykjärn. Har två och de har båda snarlika, det ena är daterat 1744. Trähandtaget kan ju mycket väl vara bytt, de är de ju ganska ofta, det är ju det första som slits ut.

Dekoren känns ganska tidigt 1700-tal men ganska mycket i former och dekorer lever ju kvar länge så jag skulle vilja jämföra lite mer innan jag gissar närmare.

Spännande, jag ser som sagt fram emot att få höra mer sen!

prylsnubben
2019-05-25, 16:01
Intressant, undrar om ytan har erhållits på samma sätt
som när man svärtat tenn? Någon sorts syrabehandling
antar jag, ytan går inte att ta bort utan att repa eller
som i fallet med kråktallrikarna gravera.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?40589-Fin-kråksång&highlight=tennstopet

FBQ
2019-05-25, 18:36
Det verkar som ädelärg brukar användas bland annat om kopparkabonat. Det var inte det jag menade, utan på fornfynd finns vanligen två typer av oxidering - en som ger en giftgrön färg - den bryter på sikt ned hela föremålet till pulver - och en annan som skapar en mycket mörk, tunn men hård hinna som skyddar föremålet från vidare nedbrytning. Ytan får vanligen en matt glans. Är dålig på processerna, har läst om dem men det var snart tjugo år sedan och jag har glömt det mesta. Egentligen vet jag inte om det här är samma beläggning men den ser mycket lik ut. Tycker inte heller att den är olik beläggningen på mina mässingsstrykjärn, även om den nog fått vara orörd lite länge och är mörkare och tjockare.

Men jag skall som sagt återkomma

prylsnubben
2019-05-25, 21:35
Förstår inte riktigt vad Du menar med ädelärg, är det en naturlig process på mässing
liknande den på koppar, den ärgar ju och blir grön av sig själv. Skulle mässing på
liknande sätt ärga och bli svart ?????
Tror väl knappast det, för att mässingen ska bli svart krävs säkerligen någon inter-
vention, man utsätter den för något. Man har ju sett strålande, glänsande, guldiga
mässingsföremål som är hur gamla som helst. Jag har t.o.m. själv en äldre ljussax
som utan någon som helst putsning är hur blank som helst.

nobe
2019-05-25, 23:54
Recept i Gamla kemisk tekniska recept av Sven Englundh

400 cm3 destillerat vatten
30 g kopparsulfat
10 g vinsten
20 g natriumtiosulfat

koka blandningen och mässingen. föremålet färgas först rosa, därpå blåaktig och slutligen svart

Aldrig provat så jag vet inte hur hållbart det blir

FBQ
2019-05-26, 09:05
Ärgning är en naturlig process, en form av oxidation, ja. Men vilken typ av kopparoxid, om andra kemiska föreningar bildas med mera beror på under vilka förhållanden föremålet befunnit sig under oxidationsprocessen.

prylsnubben
2019-05-26, 12:27
Om jag förstår Dig rätt så kan mässing bli
svart genom naturlig ärgning utan kemikalier,
att den blir matt och förlorar sin lyster är ju
allom bekant, men...........
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84rg

PS Hänvisar till Wikipedia i brist på annat, vet
att det inte är vetenskapligt på något sätt.

Efter lite efterforskningar hittar jag uppgiften
om att ädelärg (aerugo nobiles) förekommer
på brons och koppar med ett slutgiltigt brunt
ytskikt som benämns patina, men inget nämns
avseende mässing i sammanhanget. Ytskiktet
blir närmast emaljaktigt så kanske att stryk-
järnet är av brons/koppar?

FBQ
2019-05-27, 19:32
Så, nu är jag hemma, tänkte att jag skulle börja med mina stryjärn. Tror de varit med förrut men det kan väl ändå vara intressant som jämförelse.

Först det äldsta, som är ett rundnosigt. Den här typen hör ju hemma på 1600-talet men jag har sett några som varit daterade till 1700-talets första år, så typen verkar funnits kvar en bit in på 1700-talet. Just det här är helt odekorerat.

Sedan strykjärnet från 1744. Har köpt det i Dalarna men det behöver ju inte vara därifrån.

Det tredje har jag köpt på Gotland. Som synes har det här små punsningar som liknar de som finns på ditt stryjärn.


När jag nu började titta verkar vågig kant som ditt vara ganska sällsynt. Det vanligaste är en eller två liknande ingröpningar baktill på sidorna, ibland kombinerat med skarpare jack och sedan en fasad kant. Men det känns som en ganska närliggande dekor. Angående dekoren på ditt järn hittar jag inte heller något liknande. Har för mig att jag sett ett med rund nos från runt 1710 med liknande dekor, när jag letade efter amdra 1600-talsjärn. Å andra sidan har jag sett dekoren ganska ofta i allmogesammanhang, mina svärföräldrar har en ask med skjutlock, gjord som imitation av en bok, den är nog 1700-tal, den har en skuren dekor som också är snarlik, så feågan är hur exakt dekoren går att datera. Strykjärn är ju egentligen inga allmogeföremål under 1700- talet, men de finns ju på gränsen, hos lägre borgerskap och en del välbeställda bönder. På Gotland har jag fått uppfattningen att strykjärn varit ganska vanliga även utanför Visby, även om vanliga mangelbräden också brukats här.
176827176828176829


Gotlands museum har ett flertal strykjärn http://samlingarna.gotlandsmuseum.se/index.php/MultiSearch/Index?search=strykj%C3%A4rn, flera av 1600-talstyp, men även flera 1700-talsstrykjärn och av modell liknande mina båda och ganska likt ditt. Ett är daterat 1766. Ingen dekor, bara årtal och initialer.

Upplandsmuseet har ett daterat 1744 https://digitaltmuseum.se/011023860846/strykjarn, även det är ju ganska snarlikt. Norrbottens museum har ett daterat 1764, även det av ganska snarlik modell http://norrbottensmuseum.se/arkiv-samlingar/foeremaalssamlingar/ur-samlingarna/foeremaal-2012/maj-strykjaern.aspx

Anna-Carin
2019-05-28, 14:44
Så, nu är jag hemma, tänkte att jag skulle börja med mina stryjärn. Tror de varit med förrut men det kan väl ändå vara intressant som jämförelse.

Fint, jag hade inte sett dem tidigare. Tack även för länkarna med fler exempel som jag inte sett!


När jag nu började titta verkar vågig kant som ditt vara ganska sällsynt. Det vanligaste är en eller två liknande ingröpningar baktill på sidorna, ibland kombinerat med skarpare jack och sedan en fasad kant. Men det känns som en ganska närliggande dekor.

Fasad kant fram och lite jack/ingröpningar vid bakre hörnen verkar ju vara "standarddekoren", visst är mitt besläktat men ändå ser det helt annorlunda ut. Jag kallade förresten det vågiga för hammarslag; det är förstås fel eftersom den skulpteringen måste ha varit gjord på trämodellen som sen gjöts av.

En del dekorerade strykjärn från perioden ca 1700-1850 har en punsad eller graverad dekor längs den fasade kanten, vilket vagt påminner om den här vågiga kanten, men det är kanske bara ett sammanträffande.


Angående dekoren på ditt järn hittar jag inte heller något liknande. Har för mig att jag sett ett med rund nos från runt 1710 med liknande dekor, när jag letade efter amdra 1600-talsjärn. Å andra sidan har jag sett dekoren ganska ofta i allmogesammanhang, mina svärföräldrar har en ask med skjutlock, gjord som imitation av en bok, den är nog 1700-tal, den har en skuren dekor som också är snarlik, så feågan är hur exakt dekoren går att datera.

Jag förstår. Brukar dekoren förändras/"förvanskas" i allmogesammanhang, eller håller den sig ibland såpass stilren som jag tycker denna är? Jag tror att antingen hade gelbgjutaren mycket god känsla för stilen, eller också kalkerade han noggrant från en bra förlaga.

Nu lade jag märke till att dekoren har en separat kvist som sträcker sig snett inåt från vardera hörnet; just det har jag sett på en bild av ett graverat strykjärn (vet ej var), och jag tror att det järnet var daterat en bit in på 1800-talet.

Gravyr är alltså inte allenarådande som dekor på strykjärn från 1700-talet, utan punsningar förekommer då och då. Strykjärnet på Norrbottens museum (1764) har linjer bildade av korta punsade streck som på mitt, ditt strykjärn från 1744 verkar ha små grupper av punsade prickar, och ditt nedersta har större prickar likt de i änden på linjerna på mitt.

Precis vid nosen har mitt förresten fyra prickar runt en liten cirkel, placerade som ett likarmat kors. Är det något skrock-relaterat, tro?


Strykjärn är ju egentligen inga allmogeföremål under 1700- talet, men de finns ju på gränsen, hos lägre borgerskap och en del välbeställda bönder. På Gotland har jag fått uppfattningen att strykjärn varit ganska vanliga även utanför Visby, även om vanliga mangelbräden också brukats här.

Jag tror att införandet av strykjärn var kopplat till att man började sy mer voluminösa särkar och skjortor, med rynkor som höll in vidden - rynkorna går knappast att få snygga med bara ett mangeldon. Enligt uppgift ska man ha övergått från rund till spetsig nos just för att komma åt bättre vid rynkorna. Så din observation tyder på att Gotlands allmoge var tidigare att anamma modernare/högreståndsinfluerade linneplagg än på andra håll.

FBQ
2019-05-29, 09:49
När jag började titta på strykjärn verkade ditt strykjärn mer udda än jag först trodde. Jag tror dock fortfarande mest alla fall på Norden. De tyska strykjärn jag sett har mest varit av ganska annorlunda modell. Koleldade är vanliga tidigt och även lodstrykjärnen ser annorlunda ut. Se om jag hinner leta material. Men, det kan ju vara någonstans som strykjärnen liknar de nordiska som jag missat. Har hose bilder på danska atrykjärn?

Allmoge är ju knepigt som begrepp. Det finns ju enstaka tillfällen som i Skåne och Dalarna där stilen sticker iväg, förlorar kontakten med den modestilarna och över tid blir alltmer ålderdomlig i stället för tvärtom. Det vanliga är ju helt enkelt att rådande modestilar dröjer kvar längre än inom de högre stånden, ibland förenklat i vissa varianter som blivit lokalt populära. Ibland finns det ju inte heller någon skarp gräns för vad som skall allmoge, småhanterkare i städerna kan mycket väl ha behållit äldre stilar länge och många produkter har ju tillverkats både för stad och land. Strykjärnen är nog huvudsakligen tillverkade i städerna. Ibland är föremålen bara konserverade i en form som var på modet 50 år tidigare (mer sällan helt oförändrat riktigt länge), ibland blir de mer förenklade och givna sin helt egen form. Det är ju vanligare om det handlar om föremål som är tillverkade lokalt på landsbygden och har haft sin rena kundkrets hos allmogen där.

I det här fallet tycker jag också att blomman har stora likheter med bokillustrationer i träsnitt och det kan ha funnits en förlaga. Jag skall titta se om jag hittar något liknande.

Jag upplever att strykjärnen strax innan 1800 börjar förändras. Dels blir s-formade handtag allt vanligare, även om barockvarianter med balusterformade handtag kvar vid sidan om, men det verkar som de oftast blir allt mindre utsirade. Det verkar också bli vanligare att de får en rakare kant på ovansidan mjukt rundad i stället för avfasad. Koncentriska cirklar verkar bli en populär dekor, men det kommer nog lite semare, och giljotinstängningen blir ju också den vanliga, så jag tror nog helt klart att ditt strykjärn hör till 1700-talet.

Undrar i vilken mån det går att se olika moden utifrån strykjärnet, har dålig koll på hur dräkten på Gotland under 1700-talet skiljer sig från den på fastlandet. I Dalarna är det mycket svårt att hitta gamla strykjärn på landsbygden, och de 1700-talsstrykjärn man springer på kan nog oftast ha hamnat där senare. I Norduppland där jag tittat på bouppteckningar finns enstaka mässingsstrykjärn under 1700-talet men de är mycket sällsynta. Tittar vi på namnen på strykjärnen är det ju ofta borgerliga namn som förekommer.

Anna-Carin
2019-05-29, 11:28
Mycket bra information, tack för svaret!

Jag har googlat vidare, och kanske fått upp ett spår vad gäller strykjärn med modellerad dekor längs överkanten.

Detta ska komma från en auktionssajt, men sidan finns inte längre, och det beskrivs som "Nuremberg Style Brass Box Iron Circa 1770":

176844

Och utifrån Nürnberg hittade jag detta:
http://objektkatalog.gnm.de/objekt/HG493

Nu är de här förstås i en helt annan klass än mitt, men en viss släktskap är det ju.

En alternativ fundering, är om den vågiga kanten kan ha inspirerats av utseendet på de koleldade järnen, dvs att en enstaka gelbgjutare ville få sina strykjärn att se modernare ut. I så fall lutar det kanske också åt utlandet, för här blev de väl inte speciellt vanliga?

Jag passar på att lägga in vad Johann Karl Gottfried Jacobssons technologisches Wörterbuch, volym 3 (1783) skriver om olika typer av strykjärn:

176845

Under uppslagsordet Form (volym 1, 1781) framgår att gångjärnslucka och fallucka förekom parallellt i Tyskland redan vid den tiden.

prylsnubben
2019-05-29, 11:40
...lägger mig i igen.
Dessa båda järn sägs vara i brons. Nämner detta med anledning av patineringen
som Ni tydligen övergett att utreda*. Dessutom lägger jag in länken till det under-
bara järnet på PES för att visa de dekorerade "blomslingorna" vilka har en viss
likhet med de på Anna-Carins järn. Bukowskis 1600-tals järn i brons har ju trubbig
nos men ståndarna är ju inte det minsta lika FBQ-s 1600-tals do.
Båda järnen på länkarna anges som sagt vara av brons, huruvida detta stämmer
är ju inget otvetydigt faktum men......, färgen på mässing skiftar ju från gult till
nästan rött beroende på hur mycket koppar resp. zink som finns i legeringen.
* Med anledning av inlägg 10 och 13 tidigare (vad kommer svärtan sig av) ?

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?32473-Antikt-strykj%C3%A4rn
https://www.bukowskis.com/sv/lots/920789-strykjarn-brons-1600-tal#

Anna-Carin
2019-05-29, 14:57
Prylsnubben,
PES-järnet är verkligen underbart, jag har tittat på det flera gånger!

Jag tror inte på avsiktlig patinering; varför skulle man kosta på dyr mässing men ytbehandla den så att den såg ut som billigt järn?


Detta med svärtan är nog inte så konstigt, egentligen. Koppar/mässing reagerar precis som järn, fast delvis tvärtom. :D

Både koppar och mässing reagerar med luftens syre, och då bildar vardera av dem två olika föreningar, där den närmast luften innehåller mest syre. För järn är den yttre röd och porös, medan den inre (gravrost) är mörkbrun och gnager vidare på den underliggande metallen. För koppar/mässing är den inre röd och den yttre mörkbrun, men båda är mycket tunna och kompakta/täta, och FBQ berättade att det mörkbruna skiktet får processen att avstanna så att metallen inte bryts ner ytterligare (det släpper väl inte in ytterligare syre, som rödrost gör).

Järn kan man legera med t.ex. tillräckligt mycket krom och nickel, för att få det väldigt obenäget att rosta. Det verkar troligt att det finns kopparlegeringar som på samma sätt är obenägna att ärga.

Mina Skultuna-ljusstakar har olika nyans (alltså olika proportioner på legeringen), och den som är från 1990-talet mörknar snabbare än de från mitten av 1800-talet. När jag putsade dem hade den nyare f.ö. stått oputsad ca 10 år, och såg riktigt antik ut i kulören.

prylsnubben
2019-05-29, 16:40
Om detta är naturlig oxidering så borde det väl vimla av
mässingsföremål med detta svarta emaljlika ytskikt eller?
Varför? Ja säg det, människan gör så mycket konstigt.

FBQ
2019-05-29, 17:56
Jag tror nog också mest på att ytskiktet är naturligt. Legeringar kan oxidera väldigt olika beroende på exakt sammansättning. Därtill kommer om de upphettats, om de utsatts för fukt, om de kommit i kontakt med andra ämnen med mera.

Det andra PES-järnet som Prysnubben läknar till ser lite ut som andra utländska strykjärn jag sett, med en bredare undersida. Jag undrar om det inte kan vara just utländskt. Annars har ju strykjärnet från Nürnberg du länkar till annars en hel del likheter. Samtidigt har det ju andra detaljer som är ganska ovanliga här som hantaget. Ett alternativ är ju att ditt strykjärn trots allt är svenskt eller nordiskt men har influerats av ett tyskt strykjärn.

Anna-Carin
2019-05-29, 21:11
FBQ,
Jo, jag håller med om att svensk/nordisk tillverkning är mest troligt - Sverige var kanske ännu världens största kopparproducent, och att importera mässing vore att gå över ån efter vatten. Att det influerats av strykjärn från Nürnberg känns som en rimlig teori så länge det är enda platsen vi sett repeterande kantdekorer från, men jag håller med om att resten av utförandet skiljer sig mycket.

För att sammanfatta så här långt, bör mitt strykjärn alltså vara 1700-tal och troligen avsett för en borgerlig kundkrets, troligen tillverkat i Sverige men eventuellt influerat av Nürnberg. :)

En tysk influens kan ju ta många olika former. Gelbgjutaren kanske var inflyttad tysk, eller svensk som gesällvandrat där, eller hade sett ett tyskt strykjärn med detaljer han gillade. Eller också kanske kunden hade tyska rötter och ville ha ett strykjärn liknande mammas, osv.

Anna-Carin
2019-05-30, 08:14
Hittade ytterligare ett exempel på kantdekor.

En sökning på strykjärn 1600-tal på Digitalt museum ger två rundnosiga strykjärn, varav det ena har modellerad kantdekor. Det är märkt Peder Nielsen 1647, så det kan vara danskt:
https://digitaltmuseum.se/021027919743/strykjarn

Det andra har graverad kantdekor och är märkt 1653:
https://digitaltmuseum.se/011023651927/strykjarn

Så det kanske rör sig om ett stildrag från mitten av 1600-talet, som under 1700-talet endast levt kvar på enstaka platser?