handdator

Visa fullständig version : Konst och Kulturbegrepp



FBQ
2007-01-30, 22:15
Jag kom på att jag var ganska elak mot E. B. när jag började disskutera konstbegrepp med 766 i hans glasfatstråd.
Jag hade ju kunnat sluta - men jag kunde inte riktigt låta bli - så det blev som det blev - hoppas du inte tar alltför illa upp.
Därför tänkte jag skapa en disskussion om det här i loungen. Nu kommer jag väl att få ganska fullt upp ett par dagar, så jag hinner kanske inte skriva så mycket. Inte i morgon, och kanske inte i övermorgon.
Nå det får väl bli som det blir - risken är väl att det inte blir lika roligt att prata här - men den som vill säga något om vad som sas i E. B.:s tråd eller har några andra reflexioner är välkommen att skriva lite.

Peter S
2007-01-30, 22:43
Jag äääälskar gnabb om konst och kulturbegrepp, men jag är ledsen att säga att jag missade poängen lite. Att 766 är från Lundatrakten och gillar allt som har med Kulturen att göra har vi förstått. Men var det möjligen att han var postmodernistisk som vi skulle kommentera?
Förlåt att jag sabbar tråden, men jag skulle så gärna vilja vara med...

FBQ
2007-01-31, 00:27
Peter, jag tänkte lägga tråden här så vi alla sabba så mycket vi vill:) (nästan i alla fall)
Det finns flera ingångar från det vi skrev, jag kanske skall välja några (jag måste nog sova snart och jag är ganska trött, så vi får se hur mycket jag orkar hålla ihop det hela.)
Dels skulle vi väl kunna tala om vad som bör höra hemma på ett museum, exempelvis kulturen? Ur vilken aspekt väljer man ut vad som bör hamna på ett museum.
Sedan skulle vi kunna prata lite om vad som menas med den "skönhet" 766 talar om att 1700-talsföremålen från kulturen har, och E. B.:s fat saknar.
Det fördes en disskussion tidigare på AP om "konst på väggarna", men jag hade aldrig tid eller ork att delta.
Det är klart att vi kan tala om rent tekniskt hantverksmässig skicklighet, sedan finns ju också en rent konstnärlig uttrycksförmåga - som jag dock menar är något helt kulturbundet, och handlar om en kommunikation mellan en mottagare och en avsändare, på samma sätt som språk. Skillnaden är väl att kulturell kommunikation är så mycket större och omedelbar, och jag tror inte vi till fullo är kapabla att (jag kan väl erkänna att jag också är postmodernist - fast inte riktigt till den grad att jag anser att det inte finns en "faktisk" sanning att förhålla sig till). Det är sannt att jag till fullo aldrig kan förstå tankarna som fanns i huvudet skaparen av den fula damen med den vackra masken när han skapade henne, jag kan inte heller till fullo förstå vad hur den tolkas eller uppfattas av dig Peter eller 766, men jag kan försöka förstå, och jag anser att det är ett osvikligt faktum (obevisbart eller ej) att den har skapats av en person som haft en vision om vad han/hon gjorde, och genom att försöka utröna så mycket som möjligt om detta kan jag komma så nära den tanken som möjligt. Samma sak med föremålets användare eller betraktare).
Att jag sedan fuskar runt inom allt möjligt utan att bli riktigt bra på något är väl en annan sak - jag har väl insett att man ändå inte kan kunna allt, så man får försöka vara OK på en del och leva med det - livet räcker väl inte riktigt till till allt man skulle vilja. Ibland kan det nog vara bra att försöka ha lite helhetsbild över saker och ting.

Ja, nu måste jag nog ändå sova - om du vill disskutera detta eller något annat som kom i ditt huvud under min antagligen ganska svammliga utläggning så står det dig fritt! :D

Jung_Kee
2007-01-31, 04:52
Oj vilket lovande inlägg, jag hoppas att ni inte tycker illa vara om jag säger att jag också vill vara med? ;)


Dels skulle vi väl kunna tala om vad som bör höra hemma på ett museum, exempelvis kulturen? Ur vilken aspekt väljer man ut vad som bör hamna på ett museum.

Något som man kanske bör tänka på innan man dryftar en sådan här fråga är att det finns olika anledningar till hur museum har kommit till och olika anledningar till varför de finns kvar idag.

Enligt Kulturen i Lunds hemsida så vill de:
"Med hjälp av våra samlingar och vårt friluftsmuseum...belysa människans tillvaro och plats i samhället då och nu. I vårt mångkulturella samhälle är det viktigt att kunna se sammanhangen och få insikt i och respekt för olika traditioner, erfarenheter och livsstilar"

Detta tolkar jag som att deras akvisitationer beror ganska mycket på vad man känner att man behöver ha i samlingarna för att kunna visa just detta, snarare än att man på förhand bestämmer vad som är "god kultur" eller ej. Ska man ha en utställning kring vardagslivet i en torparstuga i Östermåla för hundrafemtio år sedan, så tror jag inte det är högtidsföremålen och de mest omsorgsfullt bearbetade tingen som kommer i fokus utan snarare enkla, odekorerade bruksting, till skillnad ifrån om man skulle göra en utställning kring temat "Seder och ting vid festdagar i Lund år 1800" då man säkert skulle leta fram omsorgsfullt broderade festkläder och högtidsbägare osv.

Om man sedan jämför det med Prins Eugens Waldemarsudde, som anser att:
"Den grundläggande uppgiften är att vårda anläggningarna och konstsamlingarna, och att hålla dessa tillgängliga för besökare. Särskilda styrdokument har utarbetats för skötseln av trädgård och park, för byggnadernas underhåll och konstsamlingens fortbestånd.

Genom egenproducerade utställningar förverkligas donatorns förhoppning om en vitaliserande verksamhet. Målsättningen är att vidareutveckla och förnya den konstbildande tradition för vilken Eugen framsynt verkade som konstnär, inspiratör och konstsamlare"

I det här fallet är man inte intresserade av några akvisitationer alls, annat än möjligen sådant som kompletterar inkompletta verk i de redan befintliga samlingarna.

Om vi däremot tittar på vad Röhsska Museet skriver om sina samlingar så tror jag att vi börjar närma oss det som jag tror att du och 766 har i åtanke:

"Museets samlingar är inte upplagda på kulturhistorisk bas, d.v.s. en spegling av tiden. Istället har en hög estetisk och teknisk kvalitet varit utgångspunkterna vid föremålsurvalet.
Idag samlar Röhsska museet övervägande nutidsmaterial inom kategorierna konsthantverk, konstindustri och industridesign. Huvudsakligen svenska ting, men också nordiska och för formutvecklingen betydande europeiska och västerländska produkter införlivas i samlingarna"

Först här ser vi en uttalad intention att akvirera föremål utifrån en värdering om dess estetiska och tekniska kvaliteter. Vi får också veta vilka föremålskategorier man huvudsakligen vill ha in, samt från vilket område - en specifikation som effektivt minskar ned det föremålsbestånd som är aktuellt för samlingarna då hela österlandets föremålsvärld är utesluten.

Frågan är ju nu då hur de väljer ut vad de faktiskt ska ta in? Hur värderas de estetiska och tekniska kvaliteterna? Vilka kvaliteter värderas högst generellt sett? Är de tekniska kvaliteterna viktigare än de estetiska i vissa föremålsgrupper och vice versa? osv. Jag har mailat till Röhsska för att få svar på just den frågan och så länge så kan vi väl roa oss med att dryfta vilka kvaliteter vi här på forumet tycker bör vara grund för inköp?

Börja ni, jag är lite för trött för att skriva ett uttömmande inlägg kring just det just nu, det här inlägget blir långt nog som det är, men jag återkommer på punkten, SO PLEASE GO ON AND LET THE SHOW BEGIN! ;)


Sedan skulle vi kunna prata lite om vad som menas med den "skönhet" 766 talar om att 1700-talsföremålen från kulturen har, och E. B.:s fat saknar.

Det är klart att vi kan tala om rent tekniskt hantverksmässig skicklighet, sedan finns ju också en rent konstnärlig uttrycksförmåga - som jag dock menar är något helt kulturbundet, och handlar om en kommunikation mellan en mottagare och en avsändare, på samma sätt som språk. Skillnaden är väl att kulturell kommunikation är så mycket större och omedelbar, och jag tror inte vi till fullo är kapabla att (jag kan väl erkänna att jag också är postmodernist - fast inte riktigt till den grad att jag anser att det inte finns en "faktisk" sanning att förhålla sig till). Det är sannt att jag till fullo aldrig kan förstå tankarna som fanns i huvudet skaparen av den fula damen med den vackra masken när han skapade henne, jag kan inte heller till fullo förstå vad hur den tolkas eller uppfattas av dig Peter eller 766, men jag kan försöka förstå, och jag anser att det är ett osvikligt faktum (obevisbart eller ej) att den har skapats av en person som haft en vision om vad han/hon gjorde, och genom att försöka utröna så mycket som möjligt om detta kan jag komma så nära den tanken som möjligt. Samma sak med föremålets användare eller betraktare).

Här undrar jag om du kan utveckla tanken lite mera?
Att det kan finnas ett estetiskt värde i alla ting för en betraktare håller jag med om, men menar du att det finns ett konstnärligt uttryck i alla föremål? I så fall håller jag inte med dig, för det finns många exempel på sköna ting som är sköna just därför att de har fått sin form utifrån andra intentioner än att skapa en tilltalande estetik, till exempel flygplan. Det är många som finner flygplan och annan teknik vacker att beskåda, fastän den är strängt utformad efter aerodynamikens, kemins och fysikens lagar. Det gör dem inte till konstverk, även om man kan få en konstupplevelse från att betrakta dem. Kommunikationen mellan upphovsman och användare/betraktare måste vara intentionell från början för att det ska finnas ett konstnärligt utrycka anser jag. Det är först när det finns en mening till kommunikation vid verkets tillkomst som det kan ske en överföring av ett budskap, utan budskap, ingen kommunikation, eller hur? För även om ett verk inte ska ha ett budskap, utan bara upplevas, så är det ett budskap i sig, till skillnad ifrån ett föremål som skapats utan tanke på hur det ska tolkas.


Att jag sedan fuskar runt inom allt möjligt utan att bli riktigt bra på något är väl en annan sak - jag har väl insett att man ändå inte kan kunna allt, så man får försöka vara OK på en del och leva med det - livet räcker väl inte riktigt till till allt man skulle vilja. Ibland kan det nog vara bra att försöka ha lite helhetsbild över saker och ting.

Kan bara instämma, ibland får man nöja sig med mindre än "hela kakan" men man ska tamejsjuttsingen ha en TILLRÄCKLIGT stor del av den för att vara tillfreds! :p

Nu har jag nog inte knutit ihop allting ordentligt, man ska inte skriva så här dags på morgonen egentligen men jag kunde inte låta bli, men jag hoppas att ni får ut något av mitt inlägg i alla fall och att jag har mycket att läsa när jag loggar in nästa gång! :)

Ha en trevlig dag allihopa!

766
2007-01-31, 07:06
Vi kan lämna kulturen därhän.
Det är så att jag tydligen ser "saket" i en hel del ting som många andra inte ser, så enkelt är det.
Och att dessa "saker" är mer representerade i äldre föremål.
Innandömet i ett halv äggskal är mycket betagande.
Så upplevelserna kan brukar bli rätt billiga, behöver inte springa på kulturen stup i ett.

Jippi jag ser saker som andra inte ser, man får tacka. Som exempel kan jag ju nämna att man ser mycket skit (jippi).

766
2007-01-31, 07:27
Får tillägga att Kulturen för tillfället är kass. Det har varit något fruntimmer som styrt och hon har packat ner hela vapensamlingen som var så fin.

Frågan är om hon inte fyllt hela Kulturen med gamla vällingsförpackningar och liknande. Det skall vara lite mer folkligt, det är folket som skall fostra och inte tvärt emot. Vill ni ha gamla kartongförpackningar så skall ni har kartongförpackningar.

"Omgivningarna" tycker också att deras årsbok helt har flippat ut, kass. Jag har själv inte sett dom nya men man får tro på omgivningen i faller ovan.

FBQ
2007-01-31, 07:59
Typiskt att jag blev inblandad i en disskussion just när jag måste iväg på planeringdag:mad:
Men jag måste hinna svara Jung Kee lite innan jag ger mig iväg: jag har ju själv lite svårt för det här med konstbegreppet, och jag tycker inte nödvädigtvis man måste skilja mellan flygplanet och annan konst.
Flygplanet kan ge en estetisk och även en intellektuell tillfredställelse hos betraktaren, liksom en oljemålning. En tavla kan ju förmedla upplevelser till betraktaren utan att de behöver vara de samma som konstnären en gång hade som intension. Då blir ju konstnären lika passiv i processen som i flygplansfallet.
(jag skulle skriva mer hinner inte nu - skall försöka hålla kvar tanken)

T.N
2007-01-31, 08:05
Ska absolut inte lägga mig i debatten, bara hålla med 766 om att "man får se mycket skit" både här och där. Har säkert "skit" själv men vet bara inte om det ännu:o

Peter S
2007-01-31, 08:44
Oj, då. Vad har jag gjort? OK, nu vet jag iallafall vad i glasfatstråden vi skulle babbla om. Jag har ägnat åtskilliga år till att fundera på det här och var till och med halvvägs in i en magisteruppsats på detta tema... Men det var lite för stort att greppa, så det blev inget, tyvärr...

Det finns några nyckelbegrepp:
Kanon (tur att vi haft litteraturkanon på tapeten i höstas så att några hänger med). Kanon författar böcker och samlar på museer det som är "rätt". Kanon skapar en utvecklingslinje och delar in historien i stilperioder. Kanon fyller de fina antikaffärerna och de stora auktionshusen med föremål som betalas bra för. Och museerna köper på Bukowskis och än en gång har kanon bekräftats.

Smak (eller konsten att urskilja) som enligt Bourdieu är en av de starkaste sätten att skapa ett sammanhang och placera in sig i en social gruppering. Men smaken väljer man det som är rätt, men också bort det som är fel. Genom sin smak talar man om för omvärlden var man hör hemma. Det är ju rätt svårt att tänka sig att en kommersiellt styrd produktion skulle frambringa föremål som är enbart hemska i varje avseende. De betyder något för någon annan. Och "de andra" vill man inte tillhöra, oavsett var man har sin egen hemvist. Positionen i det sociala fältet behöver inte vara ärvd sedan generationer, men de som är uppväxta i en viss postition har en naturlig säkerhet i förmågan att välja.

Sen måste jag protestera mot Jungis yttrande att flygplanen är enbart praktiska. Dels stämmer det inte med utgångspunkt att det finns olika flygplanstillverkare och -typer med olika utseende, dels förändras designen över åren. Men faktiskt bör man räkna med en estetisk aktivitet i alla sammanhang med mänsklig produktion. Jag tror inte det går att tillverka föremål utan att tänka på utseendet.

Jag får återkomma i frågan...

766
2007-01-31, 09:18
Peter du är ju för tusan hur duktig som helst!!!!!

Och jag som också är jätteduktig har massor av skit, allt enl. T.N. tes.
En sammanfattning behövs för dom som inte förstår.

Ju mer prylar man har över ett stort område ju mer konstnärlig är man. Såvida man tycker om grejorna och där är lite klass på dom och med klass menar jag att det inte är dagens urätna burkar som innehållit makrill i tomatsås.

Om inte flygplan är konstnärligt utformade så är väl bilar det inte heller.
Det enda som i så fall är konstnärligt utformat är väl då sådant som apor har målat på en duk.

Jag tror inte Keearen har sett så många flygplan, med tanke på tidigare uttalande så blir flygplan riktiga konstverk när dom har kraschlandet.

T.N
2007-01-31, 12:49
[QUOTE=766;22258]Peter du är ju för tusan hur duktig som helst!!!!!

Och jag som också är jätteduktig har massor av skit, allt enl. T.N. tes.
En sammanfattning behövs för dom som inte förstår.
Jag vet inte hur du fick mitt inlägg att bli så förvrängt 766, skrev att jag höll med dig om att man får se mycket "skit" och inte att du har skit för det har jag ingen aning om.

T.N
2007-01-31, 14:27
Vet inte hur jag lyckades med detta men tydligen gick ngt.snett när jag skulle citera 766 senaste inlägg.:confused:

766
2007-01-31, 15:06
Nu är vi två som tycker Peter är duktig.

Jung_Kee
2007-01-31, 17:27
Typiskt att jag blev inblandad i en disskussion just när jag måste iväg på planeringdag:mad:
Men jag måste hinna svara Jung Kee lite innan jag ger mig iväg: jag har ju själv lite svårt för det här med konstbegreppet, och jag tycker inte nödvädigtvis man måste skilja mellan flygplanet och annan konst.
Flygplanet kan ge en estetisk och även en intellektuell tillfredställelse hos betraktaren, liksom en oljemålning. En tavla kan ju förmedla upplevelser till betraktaren utan att de behöver vara de samma som konstnären en gång hade som intension. Då blir ju konstnären lika passiv i processen som i flygplansfallet.

Jag håller helt och fullt med dig om att flygplanet kan ge betraktaren en estetisk och intellektuell upplevelse, en konstupplevelse, men därmed sagt inte att flygplanet i sig är ett konstverk. Ety man kan även få en liknande upplevelse av att se en svala i flykt, något som inte är skapat av människan. Intentionen med planet är inte primärt att vara ett konstverk, utan att fylla behovet av transport från punkt A till B, emedan exempelvis de flesta målningar inte är till för att skrämma iväg flugor utan har ett uttalat konstnärligt syfte vid dess tillblivelse. Om vi sedan förnimmer detta uttryck så som konstnären menat spelar ingen roll, för den ursprungliga meningen med verket är att verket ska kommunicera med betraktaren till skillnad från planet som helst ska märkas så lite som möjligt. Båda är verk av de mänskliga konsterna, men båda är för den skull inte konstverk även om båda kan ha konstnärliga kvaliteter i högre eller lägre grad. Fast egentligen var jag mer nyfiken på hur du menar att "konstnärlig uttrycksförmåga...är något helt kulturbundet"? Kan du utveckla vad du menar med det?

Himla synd att du måste iväg, men vi inväntar din återkomst med glädje! ;)

Jung_Kee
2007-01-31, 17:33
Oj, då. Vad har jag gjort? OK, nu vet jag iallafall vad i glasfatstråden vi skulle babbla om. Jag har ägnat åtskilliga år till att fundera på det här och var till och med halvvägs in i en magisteruppsats på detta tema... Men det var lite för stort att greppa, så det blev inget, tyvärr...

Roligt, då har du mycket att komma med! :)
Har läst ett par av dina avhandlingar så jag har höga förväntningar! ;)


Det finns några nyckelbegrepp:
Kanon (tur att vi haft litteraturkanon på tapeten i höstas så att några hänger med). Kanon författar böcker och samlar på museer det som är "rätt". Kanon skapar en utvecklingslinje och delar in historien i stilperioder. Kanon fyller de fina antikaffärerna och de stora auktionshusen med föremål som betalas bra för. Och museerna köper på Bukowskis och än en gång har kanon bekräftats.

Smak (eller konsten att urskilja) som enligt Bourdieu är en av de starkaste sätten att skapa ett sammanhang och placera in sig i en social gruppering. Men smaken väljer man det som är rätt, men också bort det som är fel. Genom sin smak talar man om för omvärlden var man hör hemma. Det är ju rätt svårt att tänka sig att en kommersiellt styrd produktion skulle frambringa föremål som är enbart hemska i varje avseende. De betyder något för någon annan. Och "de andra" vill man inte tillhöra, oavsett var man har sin egen hemvist. Positionen i det sociala fältet behöver inte vara ärvd sedan generationer, men de som är uppväxta i en viss postition har en naturlig säkerhet i förmågan att välja.

Jag hänger inte riktigt med i vilket sammanhang jag ska läsa den här biten, kan du knyta ihop det här med någon av frågeställningarna eller sätta upp en egen? Jag tycker att det är säkrast om vi försöker vara så tydliga vi kan om vad vi pratar om så att vi inte blandar ihop det, då det redan finns flera parallella ämnen här i tråden.


Sen måste jag protestera mot Jungis yttrande att flygplanen är enbart praktiska. Dels stämmer det inte med utgångspunkt att det finns olika flygplanstillverkare och -typer med olika utseende, dels förändras designen över åren. Men faktiskt bör man räkna med en estetisk aktivitet i alla sammanhang med mänsklig produktion. Jag tror inte det går att tillverka föremål utan att tänka på utseendet.

Sant, jag skulle ha preciserat mig med att jag hade primärsyftena i åtanke. Se mitt svar till FBQ ovan.

Peter S
2007-01-31, 20:11
OK, Kanon: Vad museer begagnar i sin inköpspolicy. Gäller främst konstmuseer eller konsthantverksmuseer, till viss del även kulturhistoriska museer, även om de sista även kan omfatta föremål inom "folklighet".

Smak: Vad 766 begagnar i sina inlägg. Han är noga med att säga vad som är rätt och dessutom vad som är fel (även om det finns andra som tycker annolrunda). Gammalt är god smak. Jag känner flera som på fullaste allvar kan säga: Allt från 1700-talet är god smak, eller Allt från firma Svenskt Tenn är god smak. Helt okritiskt! I de fallen måste jag säga att för dessa är symbolvärdet för föremålen långt viktigare än det estetiska värdet.

En av mina poänger som jag skulle komma till i uppsatsen är att smaken för funktionalismens estetik (dvs att få estetiska upplevelser av ett väl fungerande föremål) i hög grad är kopplat till utbildning. Man uppskattar alltså i de fallen ett föremål för att man vet vad det är (jfr modern konst). Motsatsen är det pråliga eller fotografiskt avbildande konst. Bonngrannt, tror jag att 766 skrev. Eller var det käringgrannt eller nåt?

Ett mål med uppsatsen var att vara så tydlig på ett abstrakt plan som möjligt, så att de som kunde följa med i resonemangen skulle landa på ett "högre plan" och de som inte hängde med skulle se ut som frågetecken efteråt. Nu när jag skriver det här faller det sig logiskt att det bara är ytterligare ett sätt att uttrycka innehållet. De belästa skola förstå och uppskatta... Det var kanske tur att det inte blev något... ;)
Kul om du gillat det jag skrivit hittills. Det finns MASSOR av ideer för nya texter, men tiden går åt till annat. Löneslaveri, surfning mm.

Jung_Kee
2007-01-31, 20:43
Åh tack så mycket, då försvann mina frågetecken över huvudet i alla fall! :D

Gillar uttrycket, "De belästa skola förstå och uppskatta", beskriver skrämmande mycket av vår så kallade finkultur! Åtminstone för mig som aldrig har åkt den karusellen.

Peter S
2007-01-31, 20:51
Gillar uttrycket, "De belästa skola förstå och uppskatta", beskriver skrämmande mycket av vår så kallade finkultur! Åtminstone för mig som aldrig har åkt den karusellen.

Det var inte så jag menade. De som uppskattar finkultur brukar sällan vara pålästa på teorierna bakom. De liksom bara "vet". Och går på "rätt"... En akademiker går oftare på experimentell teater och samtida konstutställningar än andra, enligt min teori...

766
2007-02-01, 07:31
Peter: hur fungerar jag?
Enl. vad jag själv upptäckt så kan jag tycka att allt (med en liten reservation) från hela världen som jag sett och det är inte så lite har en skönhet.
Denna skönhet som är inlaggd i föremålen kallar jag för konst. Eftersom du inte hade kunnat skapa den vad man kan misstänka.
Om vi tar en huggare gjord i jade från Söderhavet så har jag precis samma känsla för hur den skulle se ut i propotionerna som han som en gång gjorde den.

Men ni får gärna kalla det för tycke, har ingen betydelse var skönheten heter.
Faktum är att jag inte bryr mig om vad konst är. Jag tycker om Rembrandt eftersom har var så otroligt bra. Mycket som skapas i dagens läge är varken bra eller något annat, bara blaha blaha.
Och med dagens människor så är det mer konst ju mer blaha det är.
Vilket jag anser är en dekadens av stora mått bland folket.

Konst betyder att kunna och då menas det inte att sätta en pinne i en gödselhög, det måste du har lärt dig Peter.
Det betydet att kunna något utöver det vardagliga.

766
2007-02-01, 07:38
Får väl tillägga att "skönheten" också kan ligga i en tavla målad från ett koncentrationsläger där fånge skiter i en stor tunna.
Bara målaren har haft ett konstnärligt sinnelag och det hade han.
Synd att jag inte har en aning om "konstnären" för tavlan var riktigt bra, svår att finna på nätet med andra ord.

766
2007-02-01, 07:48
Peter för tusan....bonnagrannt och fotografiskt avbildat är inte något likhetstecken emellan. Hur tusan kan du tro att jag skulle tycka det. Man blir mörkrädd.
Bonnagrannt är sådant som har mycket färger pråligt utan något som har harmoni, gärna lite guld.
Med ditt tidigare... så skulle ett porträtt av Albrecht Altdorf vara bonnagrannt, Phuuuuu!

Peter S
2007-02-01, 08:05
Nä, de gamla mästarna målade inte fotografiskt... Det ligger mer symbolik i figurerna (ansiktsdragen är förvrängda för att visa ett specifikt uttryck, t.ex.) Dessutom är föremål och kläder förenklade i utförandet för att de inte är så viktiga i sammanhanget.

Jag menar inte heller den dokumentärt avbildande konsten som gjordes före kamerans tillkomst som faktiskt hade ett avbildande syfte. Mina tankar gick mer till den konst där "man ser vad det är" som gjorts under det senaste århundradet... Både den mycket dyra konsten (Carl Larsson, Bruno Liljefors mm) och den extremt billiga (Hötorg) premierar fotografisk avbildning. Gemensamt för båda konsumentgrupperna är att "vet" vad de vill ha. De har en uppfattning om sin konstsmak redan före inköpet och vågar inte experimentera...

Utan att dra några paralleller med mitt inlägg så finns det en mycket bra bok som heter "Uppåt väggarna i Svenska hem" av Eva Londos. Mycket att titta på och le i mjugg åt. Tyvärr går det inte att skildra denna företeelse utan att verka "von oben" och Eva har inte gjort några försök att dämpa den känslan heller utan pekar verkligen finger åt de outbildade...

766
2007-02-01, 09:06
Skulle Albrechts kläder vara förenklade så kan man verkligen undra vad har egentligen hade på sig.
Tusan också nu har vi glidit ifrån att snacka om Jag.

FBQ
2007-02-01, 11:48
Definitionen av ett konstverk tycker jag är lurig, och kanske inte helt rättvisande. (Att de flesta flygplan faktiskt har en hel rad detaljer och former som inte enbart är avsedda att ta det från punkt A till punkt B på kortaste tid
Och om det ligger i konstnärens intensioner, då kan konstnären ta flygplanet - placera det som installation och därmed göra det till ett konstverk.
Jag tycker inte att den definitionen för mig fungerar riktigt bra. Marcel Duchamps urinoar, var handlingen i sig konstverket, eller var urinaren konstverket, eller var uninoaren konstverket bara medan det stod inne på galleriet.
Om det var tanken - då kommer frågan: Om jag går in på en urinoar och täker "den där skulle verkligen passa som konstverk" - skapas i samma ögonblick ett konstföremål, och försvinner det i samma ögonblick jag tänker "attans, jag måste pissa också". Om det inte handlar om att urinoaren gör sig väldigt bra mot galleriets ljusblåa vägg, eller att takfönstrets ljus reflekterar sig väldigt vackert i porslinet så handlar det om en symbolhandling jag måste kunna tänka mig - utan att rent fysiskt behöva flytta in urioaren på galleriet.
Sedan blir ju också problemet att om en person målar en kärleksscen utan färg på penseln - är det fortfarande en kärleksscen? Svalan på himmelen är ju ren natur - men sedan kan den få symbolisera exempelvis "frihet", men det blir inte konst eller kultur förrän detta omsätts till en dikt, ett konsverk eller en sång om svalan. En tanke är ju några elektroniska processer i hjärnan, och så snart den är tänkt försvinner den ju. Den kan finnas kvar i en eller flera hjärnor som ett minne, men när personen dör utplånas alla spår av den tanken, så vida det inte satt ett spår någonstans. Och någon måste kunna upptäcka det spåret - därför handlar det för mig om kommunikation. En avsändare och en mottagare - mellan ledet är kulturföremålet eller konstverket.
Sedan kan man ju spekulera i om man verkligen måste ha förstått konstnärens budskap för att det skall kunna räknas som konst. Kan Mesolitiska grottmålningar vara konst trots att vi inte har en aning om vad konstnären har velat säga? Det är mammutar, hästar, uroxar osv. visst, men vad betyder de? Vi kan tänka oss att de såg sina målningar ur rent konstnärlig aspekt som vackra skapelser - men troligen har de utifrån deras perspektiv haft en väldigt praktisk funktion. Kanske såg de målningarna som en praktiskt handling för att få god jaktlycka, målningen som sådan bara en kvarlämnad biprodukt.
Det här med kulturbundna i konstnärsskapet som kanske inte var helt lyckat i sin formulering var väl delvis vad Peter S. var inne på i sitt Bourdieu-citat - konst och kultur används för att markera kulturell identitet - men det sker både medvetet och omedvetet. Om man ser en TV-apparat eller en gräddsnipa, är det omöjligt att inte få associationer runt föremålet, vad det betyder för just dig, andra liknande du sett förrut och vad föremålet används till. Om jag ser en jugendlampa kan jag inte undgå att se att stilen är jugend. Jag kan inte utan vidare bara skala bort alla mina erfarenheter av jugend och de associationer det ger - men vi ingår också i en rad kulturella sammanhang som gör att jugendlampan - egentligen finns det ju än mer laddade förmål - säg en amerikansk flagga - jag tror jag tar den som exempel i stället, den betyder olika saker för oss. Om vi är män, punkare, hemmafru, bibliotekare, far, miljöpartist osv så gör det att den amerikanska flaggan betyder olika saker för oss. Vi kan inte på ett objektivt sätt enbart avgöra om flaggan är en "bra" eller "dålig" flagga - våra erfarenheter kommer här att vara det viktiga. Att kunna placera flaggan i ett sammanhang eller göra en modifikation av den som får människor att tänka och reflektera, att gråta eller gläjas är visserligen någon som är viktigt och ett kvalitetskriterium när det gäller att skapa "bra" konst - men det är aldrig mätbart. Att konstnären har kunskap i vad flaggan symboliserar för olika människor är här en absolut tillgång - men ingen nödvändighet.
Vad som är mätbart är vävteknik, material i flaggan, jämnheten i stygnen bredden på linjerna osv... här kan man urskilja kriterier för en rent tekniskt skickligt framställd flagga - men det är ju bara en bit i det hela.

766
2007-02-01, 12:28
Jag man kan se det på många sätt det är bara att konstatera.
Om man tar en bamsevas kinesisk, gjord i glas, står på Victoria o A i London.
Ser ut som om den var gjord i går, tilltalande till tusen utan att man egentligen vet varför de är så tilltalande.
Ett av de obj. som har etsat sig fast.
Jag tror det är en konstnär som gjort den.

På tal om Kina så är det ett folk som har haft ett synnerligen utpräglat konstnärligt medvetande, varje "lilla" skål har varit avvägd till tusen och vilka mästerverk innom den kejserliga keramiken osv.
Övriga världen kan slänga sig i väggen.

Det bör väl också påpekas att det mesta från Kina man ser här får en att spy.

766
2007-02-01, 12:33
Nu när vi har snuddat vid riktiga grejor så får det startas en tråd med sådana. Än om man inte har några så kan det vara skönt att beskåda lite sådana.
Kan också bli intressant med en och annan bastard som kan dyka upp.

766
2007-02-01, 12:51
Är den konstnärligt gjord?
Någon som skulle vilja ha överkanten mer utvikt eller på annat sätt förändra dess form?

Peter S
2007-02-01, 17:03
Konstbegreppet- en evik knut som aldrig kommer att bli upplöst. Dels har vi Dantos definition med "konstscenen" som auktoriserar konstverk. Utan att flera inblandade aktörer (konstnär, recensent och publik) accepterat något som konst så är det inte konst.

Sen finns synen på intention - Det räcker med att man haft intentionen att göra ett konstverk så är det det. Inte helt lätt, eftersom det tar bort alla funktionella föremål med inbyggd estetik. Man bör komma ihåg att före fotografiets införande så var långt ifrån alla tavlor avsedda att vara konst i vår nuvarande betydelse. De skulle beskriva händelser, personer och platser i första hand. Kyrkokonsten skulle bidra till evangeliets spridning och vem vet - kanske grottmålningarna hade en funktion. Kanske för att planera en jaktstrategi?

Å andra sidan finns regeln om mottagaren roll som gör att upplevelsen av ett konstverk bestäms av åskådaren, och då kan ju vad som helst vara konst...

Men i mina funderingar skiljer jag faktiskt på konst - som en avsiktligt menad och accepterad (enbart) estetisk upplevelse - och de estetiska upplevelser man kan få av andra människogjorda föremål. Visst finns estetiska upplevelser att hämta även i naturen, men de ingår i en ny kategori... Kanske menar vissa att vi har Guds skaparkraft som tecken på en estetisk intention som kan tolkas som konst. Baklänges fungerar det som tecken på att det sköna måste vara skapat - och därigenom alltså bevisa hans existens.

Mycket att klura på...
Men helt klara blir vi nog inte...

Äjth
2007-02-01, 18:01
Ett nonkulturellt inlägg; smaken är som baken...
Tolkningar och tankar kring konst och kulturbegrepp följer individen, men ibland blir det skockar av en del. Konst är lätt att se och uppleva men det är svårt att förmedla sin upplevelse.

T.N
2007-02-01, 18:46
Detta måste firas! första icke förvrängda bilden av 766, där ser du man måste inte hela tiden vara spektakulär.:rolleyes:

Peter S
2007-02-01, 19:03
Ett nonkulturellt inlägg; smaken är som baken...
Tolkningar och tankar kring konst och kulturbegrepp följer individen, men ibland blir det skockar av en del. Konst är lätt att se och uppleva men det är svårt att förmedla sin upplevelse.

Det är ju det som gör det så spännande. Kan man ens tala om "konst"? Om man kan det, vad betyder det? Och så är man igång igen...

Äjth
2007-02-01, 19:46
Konst kommer ju ur ordet konstnärlig, d.v.s förmågan att återge.....frågan är vad man avser att återge och vem man vill ska vara betraktare. Vi har en tavla här hemma som vi ibland drar fram när konst kommer på tapeten
"Titta här ska du få se" En del tycker den är mkt fin, andra försöker låtsas bedårade, men de brister alla ut i ett förtjusande Åhhh, när vi talar om vem konstnären är; en elefant.
Apropå kulturbegrepp; ett av dem är att vilja utröna konsten!
Att diskutera enskilda objekt tycker jag personligen är mest givande.

766
2007-02-01, 21:28
Jag försökte ändra bilden men den var bäst som den var, jag gratulerar också.

766
2007-02-01, 21:53
Konstnär som gör skäl för namnet. En riktig goding! Fanns en hel del på den tiden.

766
2007-02-01, 22:03
Peter tycker du att Dennes klädedräkt är "ovidkommande"?

766
2007-02-01, 22:08
Kolla in händerna det är en njutning att beskåda dom.

FBQ
2007-02-01, 23:56
Albrecht Dürer är en av mina favoriter också.
Men annars måste man ju ställa sig frågan - om kineserna hade valt en annan form för sitt porslin på 700-talet - hade du fortfarande betraktat den här skålen som fulländad?

Eftersom jag inte har några Dürer har jag fått inse att också riktigt dålig konst är bra konst - det här tycker jag är bra dålig konst.

Jung_Kee
2007-02-02, 03:19
Hm, var meningen med tråden att vi skulle bestämma vad konst är? Då har jag missat målet fullständigt och ber om ursäkt. Jag trodde det var meningen att vi skulle tala om vad vi personligen tycker är konst och varför. Att klart definiera konstbegreppet tror jag är näst intill omöjligt med mindre än att ha ihjäl alla som säger emot en när man hävdar sin åsikt...! :D

Som jag ser det så är det intentionen som gör konstverket, emedan konst för mig är en fråga om kommunikation mellan konstnären och betraktaren, genom verket. Oavsett om "verket" är en naken konstnär som knallar igenom ett muséum eller om det är en målning av någon renässansmästare. Och då avser jag den primära funktionen hos verket, enär det mesta i den mänskliga omgivningen har flera funktioner.

Däremot så är jag inne på samma spår som 766 när det gäller skönhet, skönhet kan finnas i allt, i konstverk såväl som i bruksting emedan skönhet ligger i betraktarens tycke.

Vad tycker då jag är skönt? Harmoni. Harmoni mellan former, färger, linjer, skuggor, ytor, dofter, ljud och smaker, mellan alla de uttryck som jag kan förnimma. När jag finner harmoni i något så väcker det en genklang hos mig genom att väcka välbehag, ett sinnenas välbehag. En vacker linje i en skulptur kan få mig att vilja gå fram och följa linjen med fingret, bara för att uppleva den på nära håll, utan att det är en konkret produktiv handling. En god doft får mig att vilja stanna upp och bara avnjuta doften, bekanta mig med den. Osv osv.

Skönhet för mig är något sinnligt, ett yttre välbehag som jag med mina sinnen kan insupa och tillgodogöra mig utav.

766
2007-02-02, 07:04
Konst är att förmedla intryck som berör, i bästa fall till den milda grad att "betraktaren" svimmar och får bäras ut. Ni vet det där med ny avgift.
Kee nu skall vi inte vara så petiga, vad tråden egentligen skulle handla om och vad den handlar om är två helt skillda saker. Det är just detta som är så underbart fantstiskt underbart som vi män brukar säga.

Sen finns det en speciell förmåga att njuta av material i kombination av föremål..... det kanske är en annan femma.


Jag tror att skålen för mig hade varit fulländad när den än varit gjord.
Har något i den vägen, som jag tror är gjort i Sverige, det var tusen år sedan jag såg den.

Jung_Kee
2007-02-02, 09:00
Hehe men jag är ju nyfiken på vad ni har att säga om just det ämnet, så att jag vet vad du dillar om för smörja när du prisar en skönhet! Ditt odjur kan ju vara min skönhet och vice versa! :p

Fast jag får ju säga att Song-skålen, eller när den nu är ifrån, som du visar på en bild här är väldigt fin, även i mina ögon! ;)

Äjth
2007-02-02, 09:22
Ditt inlägg Jung Kee kl tre i natt var smått poetiskt, åtminstone lyrisk prosa. Vackert så.Du satte fingret på..där, men skönhet för mig förutom det JK nämnde är även konstrasterna, det är inte alltid hamonin ger skönhet, ibland ger den mig komatiska känslor. Grotesker kan vara skönt och vilsamt oxå, satt i sitt rätta sammanhang, vilket oxå är en slags harmoni. Ja jag får hålla med dig helt o fullt där JK :D

LasseC
2007-02-02, 11:24
Jag tror att J_K blir poetisk frampå småtimmarna:D Jag beundrar honom för hans mångsidighet. Den gode J_K tycks kunna allt och framföra det väl.
Jag har haft nöjet att träffa honom personligen och räknar honom till mina vänner.
med hälsning Lasse

FBQ
2007-02-02, 11:50
Min tanke var nog faktiskt lite mer än att berätta vad vi tycker är konst. För mig är det nämligen viktigt att ta mig längre än att säga att smaken är som baken - vilket den förvisso är - men det går att säga en hel del om den smaken
En träsnidare på 1600-talet eller en gelbgjutare på 1700-talet hade en tanke kring föremålet de tillverkade, och vad de ville säga med sitt föremål. Till viss del medvetet men också till en stor del omedvetet. Också de olika mottagarna av samma förmål har haft tankar och uppfattningar kring föremålet, baserat på deras värderingar och världsbild.
Även om jag inte är så jätteintresserad av den moderna konstscenen så är processen bakom kunskaps, estetik-, värderingsförmedling m. m. intressant.

Det är viktigt att komma vidare och inte bara kunna beskriva längd, vikt, kemisk sammansättning och värden av eventuell C-14 analys av ett föremål, även om det inte skulle finnas en objektiv sanning bakom den bild av föremålets betydelse man försöker skildra.

Jag inser att mitt liv nog blir lite tråkigare än 766:s, men det är kanske ett Ok man måste bära p. g. a. sin passion för kulturhistoria. Om jag skulle svimmas och få bäras ut när jag såg ett föremål då skulle föremålet förmodligen inte likna något jag sett förrut. Då skulle också föremålet bli tappat på innehåll - eftersom jag inte skulle kunna referera det till andra föremål.

FBQ
2007-02-02, 11:53
Jag var tvungen att gå ifrån en stund så jag tror att jag tappade tråden - vad jag ville säga är att för mig är meningen med analysen inte är att hitta vilken smak och vilken bak som är den bästa, men förstå varför vissa tycker om vissa bakar och andra tycker om vissa smaker.

766
2007-02-02, 12:21
Ovanstående är ett bra ämne för det kan vi hålla på att gaffla om i åravis.

Ulferic
2007-02-02, 12:32
Började skriva ett inlägg men det blev så mycket att jag blev utloggad. Intressant tråd med mycket läsvärt. Skriver bara lite kort. Min uppfattning om smak är naturligtvis den enda rätta. Min syn på konsten är också den rätta. Att andra har annan uppfattning varken kan eller vill jag påverka.

Äjth
2007-02-02, 14:33
Aha FBQ, jag förstår inte ditt behov av veta sådär alldeles precist. Jag tänker att konst är skapandet/processen hos konstnären/eller människan mitt livet eller vad du vill. Den som skapar ger uttryck för en känsla som kanske är förknippad med ett minne, en sinnesstämning what ever, när produkten sedan är klar är den tämligen ointressant, åtminstone för konstnären. Eller balettdansösen som uppträder inför publik, hon har övát in konststycket vi betraktar så för henne är det mer ett arbete, medan övningarna var hennes skapandeprocess. Ha hå ja ja och vi; publiken får se frukten av konstnärernas livslåga i syunden, d.v.s det som blev kvar av energin som brann i dem.
Det är intressant att samtala med människor, de kan berätta vad de tycker och känner, om sig själva, sitt liv, sina tankar, drömmar, vad de skapat etc, det tycker jag är nog. Kan man inte tala med, för att de inte är i livet längre kan man läsa konsthistoria, skönlitteratur, biografier etc men till syvende o sist sitter vi här med det som blev kvar efter dem och tycker olika om det.
Tack för mig.

766
2007-02-02, 14:40
Hur är det med dom som inte har någon smak eller endast lite smak.
Kan man inte säga att ju mer smak man har ju större område kan man spänna över eftersom man inte behöver inhämta något tyckande från någon annan.
Jag för min del köper en hel del av dagens "höjdare" innan någon tittade åt dom över huvud taget.
Större delen av befolkningen skall det pekas på näsan för att dom skall känna någonting.

Peter S
2007-02-02, 15:25
För mig är konst allt som skapats i syfte att vara konst.
För mig är bra konst det som berör. Håller med 766 att man gärna får svimma... Man måste åtminstone behöva gå tillbaka flera gånger för att man inte är mätt på intryck.
För mig är skönhet en harmoni som är väl avpassade, men ibland behöver man annat också för att inte somna... Ravemusik, vinterstormar och expressionistiska konstverk. Det är inte "skönt" i min mening, men både estetiskt och ibland konst...

FBQ
2007-02-02, 17:36
Äjth - för mig är kunskapen om det förflutna viktig, och att beskriva den. Jag skulle inte vara intressad av antikviteter om det var strunt samma om de var gamla eller inte.
Det är möjligt att mänskligheten skulle må bättre om andra väldskriget aldrig hade inträffat. Inom kort kommer de människor som upplevt kriget att vara borta - då kanske det vore bäst att utplåna det ur vår historieskriving? Jag tror inte på det - jag tror kunskap om vårt förflutna är viktig.
Visst kan man gå till skönlitteratur, biografer och konsthistoria för att söka kunskaper - men det är också böcker som skall skrivas av människor som om de skall ha något att berätta måste studera sakerna. I många fall gör det de inte - och då blir det väldigt farligt att använda det materialet som källa till det förflutna. Själv vill jag gärna skapa min egen bild genom att själv söka sanningen. Att alla kanske inte kan eller vill det är kanske tur.
För mig är det viktigare om en antikvitet är från 1700-talet eller nygjord (då är den i. o. f. s. ingen antikvitet men ändå) än om den är bra.
Det är klart att även jag kan uppskatta konstnärlig kvalitét - men en av de viktigaste "konstnärliga" upplevelserna för mig är när jag känner att 200, 500. 1000 års skillnad mellan mig och skaparen av ett föremål en text eller något annat upphävs och en gemenskap över tid och rum mellan oss uppstår. (Visserligen saknar den upplevelsen en del av vad man faktiskt kan uppnå med människor här och nu - vad jag än upplever så är jag den enda interagerande i den här processen - kulturskaparen kan inte uppleva motsvarande kontakt med mig, även om jag kan fantisera om hur personen har tänkt sig att en betraktare 1000 år efteråt skulle se på föremålet).

Jung_Kee
2007-02-03, 22:00
Hm, intressant det här med upplevelsefenomenet. Jag tror dock ändå att det är svårt att "uppleva" 200 års ålder hos ett objekt som man inte är säker på hur gammalt det är, tex. ett glasfat med obestämbar ålder. Så jag vill fortfarande skilja på konst och konstupplevelser, konst för mig är liksom Peter sa något som skapats med intentionen att vara konst.

Harmoni var kanske inte ett helt ultimat ordval, vad jag menar är nog snarare balans och samstämmighet, på samma sätt som kanon sjungs ur led med varandra så är det fortfarande i fas med de andra stämmorna och bidrar således till en harmonierande helhet trots elementen av dissonans. Genom kontraster kan skönhet betonas, lyftas fram och accentueras. Men jag tycker ändå generellt sätt att "störande element" väcker intresse och liv, vilka är något annat än skönhet i sig även om de kan bidra till skönhet, snarare än bidrar till faktisk skönhet eftersom fula saker förblir fula hur man än ser på saken.

Däremot så uppmärksammade jag idag att jag även tycker att något kan vara fult i en dimension, men vackert i en annan. En målning i grälla, oblandade färger med svepande sjok av "kludd" är som målning horribel, vämjeligt ful faktiskt, men studerar man linjerna och följer dem med fingret, sluter ögonen och följer rörelsen med den inre blicken så blir det plötsligt vackert, likt ett virvlande hav av regnbågsfärgat siden som man glider runt på. På så vis kan den fula målningen bli vacker, genom min upplevelse av den. Men det kräver att jag finns där och gör konversionen mellan fysiskt objekt och upplevelse. Skönheten i målningen är sekundär, den ger inte en direkt upplevelse av skönhet bara för att jag ser den, utan kräver en motprestation av mig.

Så det kanske finns flera sorters skönhet? Eller snarare så är det nog så att det finns flera olika vägar till skönhet, kanske till och med finns det en väg till skönhet genom allt man kan uppleva? Det är i alla fall vad buddhistisk lära predikar. Fast filosofi som ligger så nära religion bör vi nog undvika här på forumet så jag lämnar det därhän härmed. Jag tror inte att jag har så mycket mer att tillföra diskussionen här just nu, utan jag får tacka för en mycket intressant tråd! :)

Jung_Kee
2007-02-03, 22:01
Får för övrigt tacka Äjth och Lasse för deras vänliga kommentarer, de värmer :)

FBQ
2007-02-04, 22:57
Ursäkta Jung Kee om jag fortsätter disskussionen, du ville ju att ditt senast inlägg skulle få bli ditt sista i det här ämnet :p - nå - du behöver ju inte svara om du inte vill :)



Hm, intressant det här med upplevelsefenomenet. Jag tror dock ändå att det är svårt att "uppleva" 200 års ålder hos ett objekt som man inte är säker på hur gammalt det är, tex. ett glasfat med obestämbar ålder.

Absolut - där delar jag din iställning. Eller - egentligen kan man ju uppleva att man "tror" att föremålet är 200 år, och känner utifrån detta, men senare visar sig ha fel. Man blir då väldigt besviken, men om vi ser det som konstupplevelse kan den förståss ha varit lika bra. Som historisk eller kulturhistorisk upplevelse var den sämre, för den refererade inte till något verkligt.



Så jag vill fortfarande skilja på konst och konstupplevelser, konst för mig är liksom Peter sa något som skapats med intentionen att vara konst

Här tycker jag väl att var och en kan välja själva. En installation kan sägas vara skapad av konstnärliga intensioner - men föremålen i installationen är möjligen inte det. Om vi inte känner till bakgrunden bakom skapandet av ett föremål är ju möjligheten att utröna om det är konst ganska begränsade. Fast så länge vi har andra begrepp för det vi inte kallar konst, eller inte råkar uttala oss på ett sådant sätt att andra får problem att förstå vad vi menar kan vi ha vilka konstbegrepp vi vill. Sedan är väl också frågan vad vi skall med konstdefinitionen till: att avgöra vilka saker som hör hemma på vilka museer: men kanske något mera? Vilka "konstnärers" verk som skall betalas med mycket pengar och vilka som skall få stipendier osv...

Fast det är klart - Jung Kee har rätt i att när vi börjar fördjupa oss i det här frågorna hamnar vi lätt i filosofi (jag kliver ständigt över gränsen :) ), och därifrån in i livsåskådningar, religion och politik - och det tror faktiskt jag också att vi skall försöka undvika här på PES.
En annan sak är väl att det omedvetet pluppar fram ändå - men det är ju en annan sak.

Jag tyckte alla fall att det var intressant att disskutera saker som medvetet eller omedvetet ligger i bakgrunden även när man talar silverskedar, tekannor eller träskålar. :)

Peter S
2007-02-05, 00:29
En installation kan sägas vara skapad av konstnärliga intensioner - men föremålen i installationen är möjligen inte det. Om vi inte känner till bakgrunden bakom skapandet av ett föremål är ju möjligheten att utröna om det är konst ganska begränsade.

Men konst har ju alltid varit ett omstöpande av vardagliga material - av en konstnär - in i konstverket. Det finns massor av "konstliknande" saker som inte är konst, en teaterkuliss, ett skulpturfundament mm. Det är inte alls säkert att det går att utröna att det är konst bara för att det ser ut så!

Å andra sidan kanske vi inte varit medvetna om konstnärens förvandling av materialet när vi ser konstverket. En park kan se så naturlig ut att vi inte tänker på att den är i högsta grad designad (Norr Mälarstrand i Stockholm är en sådan supernaturlig park som ingen lägger märke till, förutom att de gillar den).

En vanlig uppfattning är att materialet måste vara hårt bearbetat för att det ska kunna vara konst. Idén och genomförandet är ju minst lika stor del av den konstnärliga aktiviteten! Många säger: "Det där skulle jag också kunnat ha gjort". Men frågan är då varför de inte gjort det? Det är alltid lätt att i efterhand komma på vad man skulle ha gjort när man ser det framför sig, men konstnären har också möjligheten att tänka fritt och föreställa sig ett resultat innan någon annan gjort det.

Ofta sker också skapandet under särskilda rituella former, t.ex. framför en initierad och inbjuden publik, men det är nog att räkna till kategori 1: Konst är något som accepterats av "konstvärlden".

Många konstslag sker bara framför en publik, som t.ex. dans och teater. Dessa skulle vara helt döda om ingen kom och tittade. Alla framföranden fram till genrepet är ju bara repetitioner, som går att jämföra med målningars skisser...