handdator

Visa fullständig version : Dokumentation: Barockljusstakar



hose
2006-08-15, 18:12
I slutningen af 1600 årene sker der det at lysestagen bliver mindre. Klokkestage og slotsstagen har været dominerende typer. Jeg har igen af de to pågældende stagetyper, men jeg har stammen til hvad jeg tror er en klokkestage.

hose
2006-08-15, 18:47
Stammen er fra en gammel stage som på et tidspunkt er knækket og derefter repareret ved at sætte en fod i marmor samt toppen fra en messinglampe sammen med stammen.
Det ses tydeligt, at stammen er knækket hvorefter den er forsynet med en jern pind som holder det frygtelige misfoster sammen. Kendetegnet for stammen til klokkestagen ses imidlertid. Den meget kraftige "omvendte baluster" og hvad som ikke ses, er at lyset skal være uanmindelig tykt.
Omkredsen på balustren er 13cm - det skal ses i forhold til baluster omkreds på Næstvedstagen med omvendt baluster på 9 cm og på Haderslevstagen 7 cm samt på Næstvedstagen med retvendt baluster på 10 cm.

Højden på stammen er 11,5cm mod 11, 10 henholdsvis 13 cm på de tre øvrige.

Denne barokform har altså en stamme som højdemæssigt ikke adskilder sig fra de senere, men som er væsentlig tykkere.

Disse barokstager er fremstillet ved støbning i en form. En form til bund og en til stammen.
Kendetegnende for støbeprocessen er at stammen er hul ned igennem stammen. Den er hul indtil der er to små huller på hver sin side af balusteren. Disse huller optræder altid og man kan se hvordan randen af hullerne er slidt af lang tids pudsning.
Stamen må ikke have antydning af støbekant. Den er altid fjernet og hvis du ser rester af en lodret støbekant. Ja så er stagen ny.
Bunden - ja klokkestagen afløses af den 8 kantede bund. Alle 8 sider har samme længde. Efter den retvægede 8-kantede bund optræder en bund med 4 lange og 4 kortere sider. Derefter optræder den runde bund. Jeg mener at de tre former (bund) afløser hinanden i perioden 1680 - 1720 hvor den runde optræder. Dog således at der er et vist overlap, men der er uenighed herom.

Kendetegnende for bunden - vi ser på undersiden. Er at den er glat. Støberester under bund betyder altid kopivare! og nyfremstillet.
Den 8 kantede bund er skrabet under bunden og den runde er afdrejet.

For lysmanchetten gælder at i starten af 1700 er der ingen øvre kant til at opfange stearin (eller rettere tælle) denne kommer først til omkring midten af 1700 årene.

Sidste markante kendetegn er skruegang.

Alle disse ting kan selvfølgelig optræde også på nye stager, men vi skal huske på, at forfalskning også skal være lønsomt.

Et forhold er dog at mange stage er fremstillet uændret gennem måske 200 år.
Og man skiftede ikke lige type. De eksisterende forme blev brugt længe. Måske lavede man en ny bund og fortsatte med at anvende formen til stammen.

Så er det vist tid til at se eksempler.
Inden dog lige den kommentar, det er min samling jeg beskriver. Den er ikke specielt omfattende, og mine kommentarer er måske ikke så generelle som jeg udtrykker, men gældende for de eksemplarer jeg har. Derfor gerne kommentarer og mere viden.

hose
2006-08-15, 18:52
Barokstage med retvendt baluster. Rund fod.
Stagetypen kaldes Næstvedstage omend den også er fremstillet i Tyskland. Typen opstår sidst i 1600årene 1680/90 og er i danmark fremstillet frem til 1815/20. Altså i en ganske lang periode.
Bemærk ingen lysmanchet. Der er to huller i balusteren og stagen er hul hertil. Denne type stage får ofte en skade på fodens rand som er det svage punkt. Eller stagen knækker i skruegang.
Skruegang er iøvrigt håndfilet og et sikkert tegn som adskilder ny fra gammel.
Højde 17 cm omkreds baluster 10 cm.

Bemærk iøvrigt det lille hul i enden af bunden på den stage som ligger ned.

hose
2006-08-15, 20:28
Nok den mest typiske barok-stage med den fligede lille roset mellem fod og stamme. Skruegang på denne stagetype er meget lang eftersom der skal være plads til rosetten.
På dette eksemplar er stagen knækket og stammen er derfor loddet fast. Ved samme lejlighed er stammen afkortet med omkring ½ cm.
Det er en lille fin og tynd stage balustrens omkreds er 7 cm og stagen er 15 cm høj - men altså oprindelig 15,5

hose
2006-08-15, 20:35
3 stager af samme type.
En stage er 1700tals stage de to er fra omkring 1900. Der er altså 150++ år imellem dem, men de ligner.
De to skruegange er fra stagerne anno 1900.
Den gamle stage er stagen til højre. De to andre er bare en ny pudset og en ny ikke pudset.

hose
2006-08-15, 20:44
Typisk barokstage med den store kugle somt 8-kantet fod.
Bemærk hul i kuglen.

hose
2006-08-15, 20:49
Denne stagetype findes i to varianter. Denne er med ligeknækket oval fod. Balusteren er 8-kantet. Den ene stage er knækket i skruegang så den er repareret med en jernmøtrik.
Bemærk denne er med krave til opsamling af løbende stearin. Vi er i slutningen af 1700årene.

hose
2006-08-15, 21:01
Stagen til højre opstår som type omkring 1720 - den fremstilles i omkring 100 år. Bemærk den runde fod. Stagen er forløberen for rokoko udgaven med oval ligeknækket fod. Bemærk den har ingen lysmanchet. Den er ikke opfundet endnu.
Stagen til venstre har samme stamme, men er forsynet med en uoriginal fod. Foden er af typen 4-lange og 4-korte sider. Bemærk, at center af stammen er noget højere end center på den fuldt originale stage.
Stagen med rund fod er min første barok lysestage og jeg synes at den type er smukkest. Jeg kan følge denne stage 3 generationer tilbage i min familie. Vi har sikkert haft den længere, men familie analer rækker.. Idag har jeg foræret den til min kære datter. Jeg var kommet til at forære hende en ny kandelaber - og hun troede at den var gammel :( Da hun opdagede sandheden måtte jeg kompencere - så hun fik den og jeg købte en makker så hun fik et par. Der er mange af de her barok stager i Danmark.
Den sammenbragte stage - er lavet ja. Stamme tidlig 1700 jeg tror faktisk at foden er ældre end stammen. Stamme og fod har så fundet hinanden - ja jeg siger for 150 år siden, men har ikke noget at have det i - det lyder bare bedre end 1960erne. Og eftersom begge dele er omkring 200 år - så hvorfor ikke.

hose
2006-08-15, 21:15
Ja hvad hedder den spidse - hvor balustren sad på de andre.
Stagen er igen en 1700tals stage af den tidlige type. Foden er 8-kantet med 8 lige lange kanter. Og fod og stamme er ikke sammenhørende. Begge er dog gamle som de skal være og har fundet hinanden i en fjern fortid.

Stammen er så lav, at der ikke er støbehuller til gengæld er der huller så lysestumpen kan skrabes ud.
Fod er pænt skrapet under bunden. Bemærk hvordan fodens profilering er slidt gennem mange år. I gamledage var pudsemiddel det rene slibemiddel.

Det vi kan lære af denne stage er - se overgang mellem stamme og fod. Bund på stamme skal have samme diameter som top på fod.
I dette tilfælde er stammen alt alt for tynd. Enten er den nederste del af stammen knækket af eller også er de ikke originalt sammenhørende. I det her tilfælde er de sammenbragt.

hose
2006-08-15, 21:23
Ja denne stage er mere renaissance end barok. Vi er tidlig i 1700 og stagen er min stage nr 2. Også arvestykke i familien.
Foden er kraftig skadet. Oprindelig har den haft en kreds som de øvrige. Denne er knækket af for mange år siden. Jeg ´husker den som den ser ud nu fra barndom og det er sket meget tidligt eftersom den er slidt rund der hvor den er knækket. Så den er pudset i over 100 år for at skabe det slid.
Fod og stamme er oprindelig sammenhørende, men den er loddet under bund så den kan ikke adskildes. Den kan imidlertid følges i slægten i over 100 år. Og dengang gad man ikke snyde :rolleyes:
Jeg synes den er umådelig smuk og harmonisk. Også et sikkert kendetegn - harmonisk.
Idag danner den par med foregående sammensatte stage - de er af samme størrelse.
Men bemærk når man ser dem sammen. Den ene er umådelig harmonisk - den anden virker forkert (hvad den også er).

Jung_Kee
2006-08-15, 21:30
Fantastiskt välskrivna och informativa inlägg Hose! Väldigt trevligt att läsa och lätt att förstå, är du lärare månntro? Mycket roligt att se så illustrativa bilder, det är vanligen det man saknar i litteraturen och som en oinsatt i ämnet som jag uppskattar högeligen! :)

hose
2006-08-15, 21:40
Jeg har en 3-4-5-6 barokstager til forskellige typer. En af dem original med 8-ligesidet kantet fod så den er meget gammel.
Så en anden type stamme med rigler den har uoriginal fod. Også god at blive klog af.
Og så har jeg lidt diverse. Men billeder hvor har vi dem ?? ak ja. Så det bliver en anden dag hvis vi skal til at fotografere.

Rokoko er lidt tynd - det er ikke mig.
Empire ja der har jeg et antal lignende barokken. En enkelt af tombak - som jeg ikke har set flere af.
Så er der senere, men det interesserer vel ingen. Jeg mener sådanne stager skal være mindst 150 år gammle - alternativt så kan vi jo fylde skabe og skuffer :mad: og det gider vi ikke.
De engelske springer vi også over - de har ingen interesse her vel?
Jeg har lidt spændende kammerstager - hvis de kan være ophidsende. samt et par stykker hvor stammen er støbt i to halvdele. de steder hvor jeg jager - der forekommer den lodret samlede stage næsten ikke. Andre steder der er den den mest almindelige. Ja forstå det hvem som kan!

hose
2006-08-15, 21:45
En overgang var jeg ekstern lektor og har da skrevet (dele af) lærerbøger, men ikke meget. Og slet ikke i denne genre.

Men tak for de pæne ord.
Jeg har jo købt gennem tiden og også fejlkøbt. Problemet er at vi ikke kender nok til tingene. Vi mangler sammenligningsgrundlag.
Idag har jeg skruegange med forskellige vinkler, størrelser, afslutninger og udformninger. Når du sådan ser på 10 eller 25 forskellige skruegange - ja så går der pludselig en prås op for dig. Så lærer du at skeldne mellem det ene og andet. Problemet er jo at det har vi ikke. Og når vi har det - ja så holder vi det for os selv.

Jung_Kee
2006-08-15, 22:03
Ack, hur sant är väl inte det? En märker själv hur svårt det är även om man vill dela med sig av det lilla man skrapat upp i erfarenheter, det är svårt att förklara, det är svårt att veta vart man ska börja osv. Desto mera uppskattat är det när någon då trots allt försöker och allrahelst när försöken blir så pass bra som dina beskrivningar är, så ta åt dig ordentligt, för det är bra jobbat och jag ser fram emot att läsa vad det dig lyster att skriva i framtiden!

Ska försöka skriva något lite mer informativt om ädelstenar/smycken i höst också när jag har börjat plugga igen. Det är roligt med inspiration! :)

hose
2006-08-15, 22:38
48 cm høj omlavet til el.
Messingblik forstærket med bukninger.
Ornamentik i messing. Kraftig ornamenteret.
Købt som 1700/1800 - jeg er lidt i tvivl om hvor gammel. Eftersom jeg kun har denne ene.
Jeg tror at den mangler toppen et spir.
Jeg kunne jo hente billedet på den auktion jeg købte på. De er OK til at fotografere :D

hose
2006-08-16, 07:05
Dette par stager er anno 1900, og altså barok form. Stagerne kan bruges med to tykkelser lys. Fremstillet af messingblik forstærket med en bund af støbejern samlet med en moderne møtrik.

hose
2006-08-18, 21:23
Denne skade er typisk - hvis stagen faldt på det hårde stengulv. Knæk kanten blev skadet.
Disse billeder har været en tur via word dokument - så jeg er spændt på kvaliteten. Vi ser.
Stagen til højre har fået en ny fod. Ved den lejlighed valgte "fjolset" at skære nyt gevind i den gamle håndfilede skruegang. Hvor tåbelig kan man være. Heldigvis så kan man stadig se start og slut på det håndfilede. Jeg har senere fået en "ny gammel fod" anno 17?? til stagen - så idag er den igen en ægte næstvedstage med stempel. Jeg har overvejet at give den en klat loddetin - så man stadig kan se den håndskårne gevind, men skjuler det ny skårne - slyngel hvad ? :D

hose
2006-08-18, 21:29
En rigtig gammel udgave af Næstvedstagen. Denne har en 8-kantet fod med 8 lige store sider. En sådan fod kan ikke afdrejes under bunden så den skrabes.

hose
2006-08-18, 21:33
Stage tidlig 1700 model. Stammen som model er fra ca 1720. Foden er ikke originalt tilhørende, men er model anno 1680/90.
Stamme og fod har forskelig diameter hvor de er skruet sammen. Alene det afslører, men formen på fod er heller ikke rigtig - den skulle være rund.

hose
2007-01-11, 19:40
Ny barok stage tilføjet samlingen. Denne er fra 1720 til 1750. Sandsynligvis i den sidste del af intervallet. Stemplet Næstved stage med omvendt baluster.
Kraven på lysepiben kommer til mod slutningen af 1700 så jeg antager at denne er fremstillet op mod rokokoens start.

FBQ
2007-02-14, 11:53
Skall väl passa på och lägga in mitt senaste inköp som Hose var med och hjälpte mig med (tack för hjälpen förresten)
Jag tycker det känns osäkert att köpa bara på bilder - det finns ju som jag nämnt för dig allmogeljusstakar i mässingsplåt och ljuspipan fäst med en nit som är av barocktyp. Jag tror att dessa har tillverkats in på 1800-talet. Ljusplåtarna har ju bevisligen det (här kom jag på att jag kanske skulle passa på att slänga in mina stilkopior från början av 1900-talet - tillverkade av O. H. Lagerstedt i Eskilstuna - dessa är ju väldigt vanliga här i Sverige, jag vet inte hur vanliga de är i Dannmark)
Jag har bara snabbputsat staken än - även om jag inte tycker stakarna nödvändigtvis måste pustas så i det här fallet var den ingrodd med fett och damm så rengöras behövdes den.

Du tänkte att den här barockstaken kunde vara 1760- 70-tal, jag tyckte ju själv att den såg ganska sen ut. Nu när jag har den hemma tycker jag den ser gedigen ut, och tycker den väl kan vara från tiden (fast saker har ju en tendens att bli bättre när man själv är ägare till dem så jag skulle gärna vilja höra dina synpunkter)

hose
2007-02-14, 18:09
Tillykke med købet. Jeg har ikke ændret min vurdering. En af de ting som vi ikke kunne se var det lille hul i balustren. Der er et tilsvarende på den modsatte side. Det var her formen var sat sammen. Og de to huller skal der være. Stammen er hul ned til hullerne og massiv derefter. Den delvis massive stame er grunden til at disse stager aldrig er lavet om til el. Stager med hul stamme hele vejen skulle bare have boret et hul i foden til ledningen. Det slap barokstagerne for :)
Et andet kendetegn som vi heller ikke talte om, men som jeg bemærkede er det lille hul under bunden af stammen. Det stammer fra dengang gevindet blev skåret.

Og så kan du godt finde pudsekluden frem. Du er kun halvvejs. Den skal have samme farve som "guld":D
Det gode er, når den får den (guld) farve så holder den og det er kun her første gang du skal slide. Men den skal skinne.;)

hose
2007-02-14, 18:45
Barokstagen kan iøvrigt godt være tidligere.

Stagerne af messingblik er ikke almindelige i Danmark. De findes, men messingplade er mere almindelig.
Barokke ja, men de havde også en renaissance i starten af 1900. Jeg har budt på nogen af typen, men budet er vist aldrig endt hos mig.

FBQ
2007-02-16, 14:53
I brist på fler barockstakar kanske jag kan ta en gustaviansk stake (du hose kanske har så många att du skulle kunna skapa en egen tråd :) )
Ljusmanchetten är ju ursprungligen inte tillhörande, den är ditlödd senare - fast jag undrar om den ändå inte kan vara ungefär jämnårig med ljusstaken?
Passade på att ta en bild på hålet i skruven du talade om - det finns på den här också.
Jag har antagit att den är tillverkad någon gång i början av 1800-talet - vad tror du Hose?

hose
2007-02-16, 19:21
Det som kendetegner stagen (som jeg kender) er den urneformede lyspibe. Den hører sen empiren eller nyklassisismen til - vi er i begyndelsen af 1800 tallet. 1815 til 1830 (?) skal vi ikke regne med det. Du har faktisk placeret den i en forkert tråd. Måske du har flere at tilføje i denne?
http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=1909
Jeg har fået lidt mere empire siden. Så jeg tror at jeg tilføjer dem.

Måske vi også skal have en ny tråd med kammer/kontorstager jeg har også et par stykker af dem. Endelig så trænger rokoko tråden til en opfriskning, men jeg har ikke mere rokoko. Har du?
http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=1908

FBQ
2007-02-16, 20:47
Jag har sett urnformiga ljuspipor på ljusstakar från sent 80- och 1790-tal, så formen finns även på 1700-talet. Den sengustavianska stilen är ju också klassisism. Fast de ljusstakar jag sett från den tiden har varit ganska påkostade stakar i silver, en och annan fajans eller porslinsstake. Jag tror nog att min hör 1800-talet till, och sengustavianska modeller både bland möbler och ljusstakar behöll ju sin popularitet jämsides med de rena empirföremålen åtminstone till 1830 - så jag tror nog din datering kan vara rimlig.

Nu när jag blev påminnd kom jag på att jag faktiskt hade sett tråden - men den hade försvunnit ur mitt minne - det vore bra om man på något sätt kunde ha genvägar till vissa trådar.
Ingen rokoko - har för övrigt inte så mycket fler mässingsljusstakar - Fast jag har ju Nyköpingsstaken, den passar kanske på din Empirtråd även om den är senemir/Biedermeier.

hose
2007-02-16, 20:59
Ja empire er jo epoken. Biedermeier har jeg kun i engelske stager. Men måske vi skal ofre de engelske en tråd. De kan samles op med skovle. De er importeret i stor stil til Danmark dengang da messing var populær.

Ulferic
2007-02-16, 21:13
Även om min karriär som samlare startade med mässing så nöjer jag mig med att läsa alla inlägg med stort intresse. Tack grabbar och tjejer för att mässingen får komma upp till ytan. Hade en ganska stor samling av diverse föremål av mässing men tröttnade för cirka tjugo år sedan och sålde av det mesta. Några saker finns kvar men det är inte stakar så dessa får tas i en annan tråd.

Kökslampan
2008-01-29, 18:14
Tak for en meget god og nem henvendelse!

hose
2010-01-12, 18:05
I gamle dage sparede man på metallt. Derfor er stagerne hule. Man kan producere på flere måder. 1700 til 1720 er denne fra. Stammen er lavet ved at støbe i 2 halvdele. De er efterfølgende loddet sammen.
For tykke lys kan ødelægge. Eller som her.

T.N
2010-02-04, 19:06
Först måste jag tacka Hose för "lektionen" om barockstakar och dess rätta utseénde, tycker det är oerhört intressant när dom som verkligen sitter inne med kunnande och info gärna delar med sig. Visar ett par stakar med oval fot och det ser ut att höra ihop delarna, åldern skulle jag tro runt 1840 och dessa stakar kostar nästan ingenting att köpa men jag tycker dom fyller sin plats. Nedre stakarna är från två olika par och olikstämplade men ändå med samma nummerstämpel:NR 59 från skultuna och troligen ska det vara samma modell men det skiljer ändå i utförandet, om man tittar uppe i ljuspipan så ser man att den ena har räfflor medans den andra är ren. Har sökt efter denna modell men inte hittat något i den priskurant som jag tittade i men det finns åtskilliga kuranter, men tycker att modellen är fin och mjuk i utformningen och har hämtat sin inspiration från den gustavianska tiden. Dessa stakar är från 1892-1922

hose
2010-02-04, 19:53
Tak for de pæne ord. Dine stager med oval fod hører nu hjemme i denne tråd. http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=1909;)
For vi er i Empiren. Jeg har for mig, at rillerne på lysepiben er sen-empire. Den ovale fod er ikke specielt almindelig.
Skultuna 1611 - så ved vi, at de er fra 1892 til 1922. Forbavsende så moderne den slanke form optræder.

Ham her har 2.000 lysestager fra 1300 tallet og frem. Han har købt for 1.000.000 DKK lysestager. Link fungerer 1 måned http://www.dr.dk/DR1/Hvaderdetvaerd
Han er ikke længere gift :D

hose
2010-03-03, 19:13
Den har alle elementerne. Dagens indkøb. Balusteren og de tre vulster (lige over baluster og lige over foden samt på lysepiben). Der er støbefejl i den og fod er smukt afdrejet under bund.
Den er altså lavet af en håndværker dengang de arbejdede med håndværk.
De 3 vulster hører bare ikke hjemme. Den er bare for meget barok.
Perlestaven er Empire. Lys manchetten hører til efter midten af 1700 omkring 1750 og fremefter.
Skruegangen er fin - håndrejet men absolut ikke det grove vi ser tidligere. Stagen er massiv - den er lavet i en periode hvor det at spare på materialet ikke længere var et must.
I 1840 opstår en stilblandingsperiode. I Tyskland hedder perioden Biedermeier, i Danmark sen-empire som går over i ny-barok. Ny barokken fortsætter i Chr VIII stil.
Stagen har elementer fra flere perioder - kaldes også stilblandingsperioden. Jeg vil sige anno 1840 til 1860. Ikke senere, men heller ikke før.

Rosa
2010-03-03, 19:53
Very interesting!:)

Kim von Platen
2010-03-03, 23:09
Hallå Hose,
På brons tar du guld. Grattis. So long...

prylsnubben
2010-03-03, 23:39
Hallå Hose,
På brons tar du guld. Grattis. So long...

Är böjd att hålla med Kim och undrar därför om Du Hose har lust att kika på mina ljusstakar. Vet inget om dom annat än att dom ska vara gamla.
Det är gammalt arvegods.......:)

hose
2010-03-03, 23:50
Den første er en Empirestamme som ikke passer til foden. Stammen er muligvis knækket og repareret (hvilket betyder at fod og stamme alligevel hører sammen). Lysmancheten er løs ikke? Jeg tror at den stammer fra en helt anden type stage.
Den anden stage er heller ikke original. En gammel fod er sat sammen med en gammel stage. Stammen er barok 1700 tals. Sikkert hul indeni - og med 2 huller i balustren. Har jeg ret?
Foden - ja den skal jeg lige tænke over.

prylsnubben
2010-03-04, 00:02
Det var raskt marscherat Hose. Ljusmanschetten sitter konstigt nog fast, vet inte hur. Den andra går inte att skruva isär, vågar inte ta i så hårt.
Tack för svaren, man kan ju säga att båda var hopkok, men det positiva är ju att dom måste varit väl använda.
Mvh Prylsnubben

hose
2010-03-04, 06:50
Jeg har fundet foden - 1700 til 1720 Holland eller Tyskland, står der om den jeg fandt. Den ene er loddet - ved nærmere eftertanke så er de måske alligevel sammenhørende. Det jeg fandt underligt er overgang mellem fod og stamme. Hvorom alting er vi er tidlig i tid. Omkring 1700 start.
Er der 2 huller igennem balusteren?

At samle stager er gjort altid. Tænk på sten gulv. En brugsting, mange er knækket eller kommet til skade - så er de repareret. Funktion var vigtigst.

prylsnubben
2010-03-04, 12:34
:)Förstår inte var jag ska titta efter de två hålen, undertill är ju stammen fastlödd så där får jag inte isär den. Det värsta är att jag inte får isär den någonstans längs balustren/stammen. I själva ljushållaren syns inga hål.;)

Kaptenen
2010-03-04, 13:40
På själva "stammen", dvs den balusterformade.

Andy
2010-03-04, 13:40
Till Hose:

Du som kan en hel del om mässing, har du någon bra bok eller skrift som du kan rekommendera angående mässing och ljusstakar?

HgF
2010-03-04, 16:30
De små hålen ska du leta efter på den balusterformade mittstammen, dessa hål är lämningar efter den järntråd som höll sandkärnan i balusterns inre på plats under gjutningen. Det kan också vara två prickar av järn, men oftast har dessa järntrådar rostat eller fallit bort och lämnat små hål efter sig.

Ibland kan mittstammens kärna stå i förbindelse med ljuspipans kärna så att en smal förbindelse mellan ljuspipan och stammen har bildats, varigenon stammens sandkärna kan ha runnit ut. och försvunnit. Men det är oftast på större ljusstakar.

På den här ljusstaken ser flera detaljer skumma ut. Dels ovanligt mycket metall i bottnen på ljuspipan, dels att bottenplattans svarvspår är inte värda namnet.

prylsnubben
2010-03-04, 17:28
Tack Kaptenen och HgF. Kan inte påstå att jag hittar några hål........Vad menar Du HgF att det är mycket metall i bottnen på ljuspipan. Och att svarvspåren inte är värda namnet.
Antyder Du att den inte är gammal ? Vi har i alla fall proveniens 200-år bakåt i tiden.

hose
2010-03-04, 18:15
Vi tager det lige generelt. Fordi metal var dyrt og kostede meget. Arbejdsløn var billig. Så man sparede på det dyre messing. De støbte derfor stammerne så de var hule indeni. Det kan man gøre på 2 måder. Man har en løs kerne indeni støbeformen. Kernen skal holdes på plads - det sker med en tråd som resulterer i to huller i stammen. Se billede - de 2 huller sidder på hver sin side af balusteren.
Stammen kunne også støbes i 2 halvdele som efterfølgende blev sat sammen med lodning. Det resulterede i en langsgående søm i lysere materiale - se billede.
Den langsgående lodning var dte svage punkt. Det kunne resultere i det her.

Kim von Platen
2010-03-04, 21:51
Hallå Hose,
Intressant, jag har undrat över de där hålen.,,so long

prylsnubben
2010-03-04, 22:31
Vi tager det lige generelt. Fordi metal var dyrt og kostede meget. Arbejdsløn var billig. Så man sparede på det dyre messing. De støbte derfor stammerne så de var hule indeni. Det kan man gøre på 2 måder. Man har en løs kerne indeni støbeformen. Kernen skal holdes på plads - det sker med en tråd som resulterer i to huller i stammen. Se billede - de 2 huller sidder på hver sin side af balusteren.
Stammen kunne også støbes i 2 halvdele som efterfølgende blev sat sammen med lodning. Det resulterede i en langsgående søm i lysere materiale - se billede.
Den langsgående lodning var dte svage punkt. Det kunne resultere i det her.

Hittar som sagt inga hål i min, den känns genomgjuten. Lärorikt och BRA inlägg, man tackar.:)

hose
2010-03-13, 14:36
Den har alle elementerne. Dagens indkøb. Balusteren og de tre vulster (lige over baluster og lige over foden samt på lysepiben). Der er støbefejl i den og fod ,,,,mark sen-empire som går over i ny-barok. Ny barokken fortsætter i Chr VIII stil.
Stagen har elementer fra flere perioder - kaldes også stilblandingsperioden. Jeg vil sige anno 1840 til 1860. Ikke senere, men heller ikke før.

Og så kikker man på Lauritz og hvad har de?
http://www.lauritz.com/Item/Item.aspx?LanguageId=1&ItemId=1823521&nBids=5&ReturnUrl=http%3a%2f%2fwww.lauritz.com%2fItemList% 2fItemList.aspx%3fLanguageId%3d1%26DC%3d0%26CPIn%3 d0%26ISz%3d0%26PSz%3d30%26PSzG%3d90%26SO%3d5%26ST% 3d1%26IgId%3d120%26TTyp%3d2%26TVal%3d86400%26FLId% 3d1%26FCId%3d1%26FText%3d%26LLan%3dFalse%26New%3d0 %231823521EndTagRU

Surmasen
2010-03-16, 17:32
Ja denne stage er mere renaissance end barok. Vi er tidlig i 1700 og stagen er min stage nr 2. Også arvestykke i familien.
Foden er kraftig skadet. Oprindelig har den haft en kreds som de øvrige. Denne er knækket af for mange år siden. Jeg ´husker den som den ser ud nu fra barndom og det er sket meget tidligt eftersom den er slidt rund der hvor den er knækket. Så den er pudset i over 100 år for at skabe det slid.
Fod og stamme er oprindelig sammenhørende, men den er loddet under bund så den kan ikke adskildes. Den kan imidlertid følges i slægten i over 100 år. Og dengang gad man ikke snyde :rolleyes:
Jeg synes den er umådelig smuk og harmonisk. Også et sikkert kendetegn - harmonisk.
Idag danner den par med foregående sammensatte stage - de er af samme størrelse.
Men bemærk når man ser dem sammen. Den ene er umådelig harmonisk - den anden virker forkert (hvad den også er).

Hose!
Denna borde väl vara en släkting till din ärvda stake ?

hose
2010-03-16, 18:43
Det var pokkers. Stammen afviger - din er rund hvor min er spids. Men foden, der er næsten ingen kant. Så har min stage heller ikke haft den kant oprindelig. Jeg har spekuleret på hvordan, den kunne blive skadet så meget. Hele vejen rundt, og det er den altså slet ikke.
Jeg har aldrig kendt mine bedsteforældrer - så jeg har ikke kunnet spørge.
Men fantastisk, at jeg kunne lære mere om den stage. Tak for det.

Surmasen
2010-03-16, 20:54
Det var pokkers. Stammen afviger - din er rund hvor min er spids. Men foden, der er næsten ingen kant. Så har min stage heller ikke haft den kant oprindelig. Jeg har spekuleret på hvordan, den kunne blive skadet så meget. Hele vejen rundt, og det er den altså slet ikke.
Jeg har aldrig kendt mine bedsteforældrer - så jeg har ikke kunnet spørge.
Men fantastisk, at jeg kunne lære mere om den stage. Tak for det.
Kul att kunna tillföra dig något Hose, din kunskap är imponerande men det har du ju hört förr:)
Här kommer ett par lite bättre bilder innan batterierna i kameran dog samt en annan stake som vore kul att veta lite om med samma höjd men otroligt mycket tyngre och kraftigare men med samma härliga patina och slitage

Surmasen
2010-05-19, 20:58
Hittade ännu en idag som jag kommer lägga ut snart

hose
2010-05-20, 06:33
Den sidste er absolut barok. Foden ser vi næsten aldrig i Danmark, men den ses ofte i svensk sammenhæng. På Tradera har jeg flere gange set den type fod. Sjovt nok at der er den forskel mellem dansk og svensk.
Ellers har den alle tegn på alder (under bund, hullet i stammen, modellen uden lys manchet skruegang).

Surmasen
2010-05-20, 16:03
Den sidste er absolut barok. Foden ser vi næsten aldrig i Danmark, men den ses ofte i svensk sammenhæng. På Tradera har jeg flere gange set den type fod. Sjovt nok at der er den forskel mellem dansk og svensk.
Ellers har den alle tegn på alder (under bund, hullet i stammen, modellen uden lys manchet skruegang).
Tack Hose!


Vad tror du om denna då ?
Mycket gulare i färgen, känns lite senare med drag av empirstil men ändå kvar i barocken ?
Endast 9 cm hög

hose
2010-05-24, 18:50
en annan stake som vore kul att veta lite om med samma höjd men otroligt mycket tyngre och kraftigare men med samma härliga patina och slitage

http://www.lauritz.com/Item/Item.aspx?LanguageId=1&ItemId=1896512&ReturnUrl=http%3a%2f%2fwww.lauritz.com%2fItemList% 2fItemList.aspx%3fLanguageId%3d1%26IgId%3d120%2318 96512EndTagRU

hose
2010-05-29, 16:32
Udråbspris 800 SEK og slet ingen bud. Hvem vil købe en lysestage? Tilsyneladende ingen. Jeg var en tur forbi min antik pusher idag. Afrodisium for os freaks. Jeg købte 2 barokstager begge 1700tals. Jeg betalte ham 350 DKK for begge to. Normalt tager han mere for 1700 tals men som auktionen viser så er interessen = 0
Min søn siger - Når jeg skal rydde op efter dig, så sælger jeg alle til 500 kr/stk. De som bliver solgt var prissat for billigt - de som ikke bliver solgt var prissat for dyrt. Så sætter jeg stykprisen til 300 og så fremdeles - på et tidspunkt er alle solgt.

Denne stage har 8-kantet lige sidet fod. Alder er vel omkring 1700++
Stammen er elegant høj og tynd. En form som jeg ikke tidligere har set, men som har barok balustren.
Lyse piben - den form kender jeg heller ikke.
Fod og stamme er loddet sammen. Vi ved ikke hvornår, men formentlig ikke så længe siden. Foden er skadet rundt om stammen. Formentlig støbt for tyndt - det er tinloddet på undersiden.
Stammen er ikke så flot som en næstvedstage, men alder er god - 250 til 300 år gammel.

hose
2010-05-29, 16:45
Den anden stage er en traditionel Næstvedstage. Baluster og rund fod. Den er tung og gammel. De to huller i balustren viser at den er støbt hul, og under bund ses at den er hul. Fod og stamme er loddet sammen.
Men lav - den er ikke stor engang i tiden er den afkortet - stammen er kun 2/3 af hvad den skulle være. Afkortet nederst i balustren. Vi ved ikke hvornår den er afkortet eller hvad årsagen er. Pusherens kærreste havde to tilsvarende - et par hvor begge var afkortet.
De lave stager kaldes spillestager - har man haft brug for en sådan engang for 150 år siden. Har man så taget en antikvitet og lavet den om - rejsestage, den fylder ikke så meget. Men loddet som den er - kan ikke skildes.
Jeg synes den er lækker - 250 til 300 år gammel.

Tingeling
2010-05-30, 22:12
Inköptes på Lions i Sölvesborg vid mitt besök där, trots stearinresterna tyckte jag den såg bra ut. Var den enda tydligen då den stog kvar trots flera timmar efter öppning, kan det ha varit tack vare allt stearin :) Har läst igenom tråden och jämfört med de andra stakarna, hittat 2 rostliknande hål nederst på balustern. Vad kan åldern vara,1820?

Putsar den imorgon, nu sitter jag och tar bort stearin med nageln.

hose
2010-05-30, 23:06
prøv med 1720 til 1820

Tingeling
2010-06-03, 11:16
Tackar för svaret Hose! Då var känslan inte helt fel iallafall.

Nu en annan fråga, tänkte lägga ut en bild på den putsad men jag har gnidit på den i 2 dagar och den är så småporig att den fortfarande ser skabbig ut. Funderar på att använda citronsyra+vatten eller har någon ett annat alternativ?

Äjth
2010-06-03, 11:52
Tackar för svaret Hose! Då var känslan inte helt fel iallafall.

Nu en annan fråga, tänkte lägga ut en bild på den putsad men jag har gnidit på den i 2 dagar och den är så småporig att den fortfarande ser skabbig ut. Funderar på att använda citronsyra+vatten eller har någon ett annat alternativ?

Har du försökt med Corega Tabs ?

Tingeling
2010-06-03, 11:59
Vad är Corega Tabs? Aldrig hört om det medlet.

Äjth
2010-06-03, 12:15
Det är lättlösliga tabletter som man lägger i vatten tillsammans med sina löständer 8 om man har sådana) De tar effektivt bort en hel annat på bl. a glas och keramik. Jag använder det på föremål där annat inte biter, där ytan är krånglig. Kan köpas i livsmedelsaffären.

hose
2010-06-03, 20:07
prøv også ketchup eller bernaise sause. De to ting indeholder en svar syre. Ved ikke om det hjælper, men det skader ikke.

Det virker på kobber - effekt på messing?

Sladden
2010-06-03, 21:48
Corega avlägsnar allt organiskt material effektivt.

Tingeling
2010-06-03, 22:01
Ska se imorgon om Corega finns i vår lilla lokala butik, annars finns det citronsyra.

Sladden
2010-06-03, 22:02
Ska se imorgon om Corega finns i vår lilla lokala butik, annars finns det citronsyra.

Men Corega doftaaar miint:D

Kaptenen
2010-08-14, 21:40
Jag har varit sysselsatt under eftermiddagen med att ta bort ett slitet och gulaktigt lackskikt från denna ljusstake och jag ser på fotona nu att jag får ge mig på den i morgon igen när det blir ljust, för jag ser fortfarande lackrester. Men jag borde nog inte klaga med tanke på priset ett mynt av samma kulör som ljusstaken.:o:p

Tyvärr fanns det ju inte tillstymmelse till patina mer än lite på undersidan. I Sigurd Erixons Mässing: svenska manufakturer och konsthantverksprodukter under 400 år finns två snarlika med åttkantig fot och utifrån dessa borde denna modell vara från 1730-1740-talen.

Höjden är 15 cm, fotplattan 9,5 x 9,7 cm, gängan lödad.

Vad tror Du?

Ulferic
2010-08-14, 21:57
Tjusigt jobbat Kaptenen. Tillhör själv patinans vänner men det var ju så här stakarna såg ut när det begav sig. Putsade och skinande som guld. Putsa eller inte putsa är frågan. Själv är jag ganska oputsad.

Kaptenen
2010-08-14, 22:07
Jag tilllhör också dem som uppskattar ett "orört skick", men ett slitet lager med lack är inte vackert. Nu ser staken ut att komma direkt från de danska handlarna på Helsingborgsmässan!:);)

Ulferic
2010-08-14, 22:13
Det där lackandet är ett satyg. Tyvärr är det inget annat att göra än lösa och putsa. Tiden läker alla sår.

Jeeper
2010-08-14, 23:33
Tackar för svaret Hose! Då var känslan inte helt fel iallafall.

Nu en annan fråga, tänkte lägga ut en bild på den putsad men jag har gnidit på den i 2 dagar och den är så småporig att den fortfarande ser skabbig ut. Funderar på att använda citronsyra+vatten eller har någon ett annat alternativ?

Kanske lite gammalt inlägg och jag hoppas du putsat klart.

Men för framtida behov av putsmedel kan jag rekommendera några "gamla husmorsknep" som ursprungligen kommer från min mormor.

Kopparputs
1 liter varmt vatten
2 msk diskmedel
1 msk citron eller vinsyra
Blanda allt och doppa kopparn i blandningen. Resultatet blir en skinande blank koppar.

Enkelt Silverputs.
För silver som inte är hårt angripet.
1 liter kokhett vatten
1 tsk salt
2 tsk bikarbonat
Blanda ihop ordentligt. Rör tills salterna är helt lösta.
Lägg aluminiumfolie i botten på en porslins eller glaskarott och slå i lösningen. Lägg eller ställ sedan ner silvret. Efter bara några minuter är silvret skinande blankt. Skölj noga och torka torrt.

Silverputs-Aluminium/soda
För silver som är svårt angripet
2 matskedar målarsoda per liter vatten
Lägg en bit aluminiumfolie i en glasskål och häll över ljummen sodalösning. Lägg/ställ i silvret så det får kontakt med folien och låt det ligga tills det blivit blankt.
Skölj noga och torka sen torrt. Bör inte användas på sånt silver som har oxidering som skall finnas vid t ex ornamentens fördjupningar för det försvinner det också. Lägger man i bestick med rostfria blad kan bladen bli missfärgade men det går att sen putsa bort med putsmedel.

Jag har själv använt Kopparputsen och den enkla silverputsen och det har fungerat alldeles utmärkt och förmålen har blivit skinande blanka.

Rolf J
2010-08-15, 17:25
Jag har varit sysselsatt under eftermiddagen med att ta bort ett slitet och gulaktigt lackskikt från denna ljusstake och jag ser på fotona nu att jag får ge mig på den i morgon igen när det blir ljust, för jag ser fortfarande lackrester. Men jag borde nog inte klaga med tanke på priset ett mynt av samma kulör som ljusstaken.:o:p

Tyvärr fanns det ju inte tillstymmelse till patina mer än lite på undersidan. I Sigurd Erixons Mässing: svenska manufakturer och konsthantverksprodukter under 400 år finns två snarlika med åttkantig fot och utifrån dessa borde denna modell vara från 1730-1740-talen.

Höjden är 15 cm, fotplattan 9,5 x 9,7 cm, gängan lödad.

Vad tror Du?

Vilket sammanträffande :), här ett snarlikt sommarfynd.

Tycker den klotformade nederdelen på ljuspipan sticker ut en aning.
Måtten nästan identiska, några mm högre och någon mm skillnad på fotplattan.
Å andra sidan är inte fotplattans kanter bearbetade på min.
Foten har en bristning på ena sidan, kan det vara från tillverkningen och anledningen till att man inte bearbetat?:rolleyes:

Kaptenen
2010-08-15, 19:55
Vilket sammanträffande :), här ett snarlikt sommarfynd.

Gratulerar, nu gäller det för oss att finna makar. :)

Tycker den klotformade nederdelen på ljuspipan sticker ut en aning.

Ja, på Din finns ytterligare en dekorrand.
Måtten nästan identiska, några mm högre och någon mm skillnad på fotplattan.
Å andra sidan är inte fotplattans kanter bearbetade på min.
Foten har en bristning på ena sidan, kan det vara från tillverkningen och anledningen till att man inte bearbetat?:rolleyes:

Ja vad anledningen har varit lär vi nog aldrig få reda på.:), Min har också en krater. Dock måste jag säga att när jag nu har putsat den under lång tid måste jag säga att den känns mycket proportionerlig och balanserad.

Rolf J
2010-08-16, 08:48
Gratulerar, nu gäller det för oss att finna makar.


Detsamma, förr eller senare står den bara där!:)
håller med om proportionerna, där fanns känsla.

E.B.
2010-08-16, 18:20
Jag skulle nöja mig med en till att börja med. Riktigt härliga de där barockstakarna!

bonnie
2010-08-16, 20:56
Jag har tagit några bilder på mina ljusstakar. Jag tror att de är från 1800 talet, början, kanske 1820 eller sånt, men jag är osäker. :)
Varma hälsningar från Bonnie

Kaptenen
2010-08-16, 21:47
Jag har tagit några bilder på mina ljusstakar. Jag tror att de är från 1800 talet, början, kanske 1820 eller sånt, men jag är osäker. :)
Varma hälsningar från Bonnie

Dina ljusstakar är engelska och har en mekanism som gör det enkelt att få bort ljusrester från ljuspipan. Jag tror att de är tillverkade senare än 1820.


http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=6059&highlight=engelske+stager

bonnie
2010-08-17, 07:47
Hej Kaptenen!!
Engelska? Vad intressant! Det är därför de väger lite mindre än liknande ljusstakar från Sverige, man tog mindre mässing i Storbritannien...
Vad är det som får dig att tro att ljusstakarna är tillverkade senare än 1820 =) Det vore intressant att veta för framtiden, i utbildningssyfte så att säga ;-)

Kaptenen
2010-08-17, 12:11
Hej Kaptenen!!
Engelska? Vad intressant! Det är därför de väger lite mindre än liknande ljusstakar från Sverige, man tog mindre mässing i Storbritannien...
Vad är det som får dig att tro att ljusstakarna är tillverkade senare än 1820 =) Det vore intressant att veta för framtiden, i utbildningssyfte så att säga ;-)

Jag finner inte några belägg för när man började använda mekanismen. Jag skulle tro runt 1850. Men jag hoppas att någon kan verifiera!:)

Kim von Platen
2010-08-17, 16:52
Kanske lite gammalt inlägg och jag hoppas du putsat klart.

Men för framtida behov av putsmedel kan jag rekommendera några "gamla husmorsknep" som ursprungligen kommer från min mormor.

Kopparputs
1 liter varmt vatten
2 msk diskmedel
1 msk citron eller vinsyra
Blanda allt och doppa kopparn i blandningen. Resultatet blir en skinande blank koppar.

Enkelt Silverputs.
För silver som inte är hårt angripet.
1 liter kokhett vatten
1 tsk salt
2 tsk bikarbonat
Blanda ihop ordentligt. Rör tills salterna är helt lösta.
Lägg aluminiumfolie i botten på en porslins eller glaskarott och slå i lösningen. Lägg eller ställ sedan ner silvret. Efter bara några minuter är silvret skinande blankt. Skölj noga och torka torrt.

Silverputs-Aluminium/soda
För silver som är svårt angripet
2 matskedar målarsoda per liter vatten
Lägg en bit aluminiumfolie i en glasskål och häll över ljummen sodalösning. Lägg/ställ i silvret så det får kontakt med folien och låt det ligga tills det blivit blankt.
Skölj noga och torka sen torrt. Bör inte användas på sånt silver som har oxidering som skall finnas vid t ex ornamentens fördjupningar för det försvinner det också. Lägger man i bestick med rostfria blad kan bladen bli missfärgade men det går att sen putsa bort med putsmedel.

Jag har själv använt Kopparputsen och den enkla silverputsen och det har fungerat alldeles utmärkt och förmålen har blivit skinande blanka.

Hallå Jeeper,
Intressant, har sparat tipsen och är igång imorgon. När du skriver puts menar du väl klassiska Häxan? Tack och so long...

Kim von Platen
2010-08-17, 17:03
Jag har varit sysselsatt under eftermiddagen med att ta bort ett slitet och gulaktigt lackskikt från denna ljusstake och jag ser på fotona nu att jag får ge mig på den i morgon igen när det blir ljust, för jag ser fortfarande lackrester. Men jag borde nog inte klaga med tanke på priset ett mynt av samma kulör som ljusstaken.:o:p

Tyvärr fanns det ju inte tillstymmelse till patina mer än lite på undersidan. I Sigurd Erixons Mässing: svenska manufakturer och konsthantverksprodukter under 400 år finns två snarlika med åttkantig fot och utifrån dessa borde denna modell vara från 1730-1740-talen.

Höjden är 15 cm, fotplattan 9,5 x 9,7 cm, gängan lödad.

Vad tror Du?

Hallå Kapten,
Fina stakar och jag tycker nog också att man måste putsa någon gång vart tredje år. Målarfärg och lack kan avlägsnas på de gamla målarnas vis, soda och vatten. För att rengöra nyckelbrickor etc. Låt stå några dagar och torka av. So long...

Skröfsan
2011-01-07, 14:08
Jag har två stakar snarlika dem som nämndes tidigare i tråden av bland annat Kaptenen, den lackade och den andra, men också denna som inte ser likadan ut. Kan någon berätta mer om den? Hör delarna ihop? I gängorna är det fästat en ståltråd som tjänar som ett slags bricka mellan fot och stam, är den ditsatt då gängorna slitits? Efter att ha läst och tittat på hoses inlägg så verkar det som om det skulle varit en rund fot till denna stam, stämmer det?
Vore glad för kommentarer.

Kim von Platen
2011-01-07, 16:04
Jag har två stakar snarlika dem som nämndes tidigare i tråden av bland annat Kaptenen, den lackade och den andra, men också denna som inte ser likadan ut. Kan någon berätta mer om den? Hör delarna ihop? I gängorna är det fästat en ståltråd som tjänar som ett slags bricka mellan fot och stam, är den ditsatt då gängorna slitits? Efter att ha läst och tittat på hoses inlägg så verkar det som om det skulle varit en rund fot till denna stam, stämmer det?
Vore glad för kommentarer.

Hallå, Har ett liknande problem som Hose var snäll att påpeka. Se tråden Nattljusstake Barock. So long...

Skröfsan
2011-01-07, 18:59
Just det ja, intressanta trådar, och hose är otroligt generös med sina kunskaper, vad spännande det blev med ljusstakar plötsligt :-) Men det är nog bäst jag putsar lite på min...

isatis
2011-01-07, 20:05
De här ljusstakarna minns jag från min tidiga barndom, början av 1940. Hur gamla de egentligen är vet jag inte men de fanns i min släkt sedan minst fyra generationer. Nu putsar jag inte min koppar och mässing, av pur lättja, jag diskar allt. Vet inte ens vad det är för metall i dem. Vad kallas stilen? Det måste vara stora ljus man använder tror jag. "Piggen" eller vad det kallas som man fäster ljuset på är ju väldigt grov. Ljusstakarnas värde ligger för mig i minnet av min tant och farbror.

hose
2011-04-02, 20:24
dine lysestager var nye dengang. Det er omkring 1900. Bunden er fyldt med sand. De runde kugleben er typisk for tiden. Bemærk også at de er lavet af kobber og messing. Begge dele i tynd bukket plade.

Tilbage til barok. Jeg så noget nyt idag. Barokstager kendes let. Man ser på stil, model, skruegang, man vejer stagen - oprindelig var metal dyrt så man sparede på det. Man støbte stammen hul.
Hul støber man ved at have en kerne. Kernen sættes fast med en tråd og derved opstår de 2 huller i stammen.
Jeg så idag 2 "barokstager" det vil sige de var anno 1900+ - jeg så det let, skruegang var maskin, og vægten var helt forkert. De var massive. Ikke at der er noget galt med det.
Men de havde de 2 huller på siden af baluster - hvorfor? hvorfor eftersom de var massive, der har aldrig været en støbe kerne. De 3 huller var fyldte med pudsecream,men nr 4 var ren. Her kunne jeg tydelig se at hullet var boret. Det vil sige der var kun boret ansats - 1 til 2 milimeter. Et bor var lige sat til og havde skåret.

På et tidspunkt har en sælger vidst at de var sene kopier. Han har derfor lavet de "falske" støbemærker. For at narre godtroende købere.
Jeg holdt min mund. Købte iøvrigt en medalje af sælger - en medalje som omkring 1900 er forsynet med en nål i sølv.

hose
2011-04-02, 20:45
Kan någon berätta mer om den? Hör delarna ihop? I gängorna är det fästat en ståltråd som tjänar som ett slags bricka mellan fot och stam, är den ditsatt då gängorna slitits? ......så verkar det som om det skulle varit en rund fot till denna stam, stämmer det? .

Jeg vil tro at den oprindelig har haft en rund fod. Men jeg vil ikke afvise at de hører sammen.
Tråden er ikke et godt tegn. Den er sat fordi den ikke er stabil ellers. Man har eksempler på at den er slidt gennem tiden, men oftest er der tale om at man har samlet to dele. De passer ikke sammen så man stabilicerer.
Om de er sammenhørende oprindelig - det bedste du kan gøre er at pudse den. Når metal er skindende rent og blank - så se efter om der er nuance forskelle mellem fod og stamme. Det skal der ikke være.

Tingeling
2012-03-12, 15:51
Klev in på loppisen och på ett bord stod det en massa mässingsljusstakar. Kastade en blick och konstaterade att de var Made in India men så fick jag syn på den här ljusstaken. Har slagit i böcker och sett foten på en 1730-tals ljusstake som var likadan som på min, vad tror ni? Kan den ha den aktningsvärda åldern?

hose
2012-03-12, 18:30
Ja den er god nok. Jeg har selv den samme stage og den er lavet gennem lang tid. Men din er absolut gammel.

Tingeling
2012-03-12, 22:07
Tack Hose för ditt svar, börjar få en liten samling med barockljusstakar, går alltid in på den här tråden för att läsa på vid varje nytt inköp.

hose
2012-05-05, 19:52
Fandt en sen-barok stage idag. Stammen er lavet i 2 stykker. Der er en lodret stribe langs stagen. I toppen er der et hul i stammen - det bruges til at kradse de brugte lys stumper ud med. Hul kan ikke ses på billedet.
Lod stribe ses til gengæld tydeligt.
Pris 40 kr. Så det var et kup.

mars
2012-09-20, 19:16
hei!

jeg har kjøpt denne lysestake på loppemarked i norge - pris: kr. 1,-

fakta:

jeg oppfatter den som svært lett - ca. 210 gram. høyde 15,6 cm.

den har 1 hull på siden av lysholderen.

det er 2 små hull på hver side av nedre halvdel av "balusterurnen" i midten.

en gang i sin fortid har den blitt delt i skruovergangen mellom øvre del og fot og blitt loddet sammen igjen.

den er stemplet nederst på foten: IΩB. omega-tegnet oppfatter jeg som en hesteskoform.

på meg virker den svært velproporsjonert og elegant - og ikke minst fresh - til tross for sitt relativt lange liv.

alle dere kunnskapsrike kloke hoder: kom med deres usensurerte synspunkter - da blir jeg så glad så glad!

124157
124158
124159
124160
124161

hose
2012-09-20, 23:42
ja det er en fin stage. Jeg har ikke set den før. Foden minder om en klokkestage - ikke helt stor nok.
Hvad som undrer mig er de fine linier under bunden. Næsten som en gramofonplade - de siger mig at stagen er nyere end ved første blik.
Med de fine linier er jeg ikke mere end 100 til 150 år bagud i tid.

mars
2012-09-21, 03:09
hei hose - takk for respons.

angående riller i bunnen: det er helt typisk på svært mange gamle barokklysestaker. ta en kikk på vedlagte foto.

denne er nederlandsk fra ca 1575:

124186

denne er nederlandsk fra ca 1650:

124187

hose
2012-09-21, 06:57
Det er helt rigtigt. Mine har også mærker når rester fra støbningen fjernes.
Jeg synes bare at de ser meget regelmæssige og nyere ud.
Vi ved fra hvilken periode klokkestagen er moderne. Vil du selv placere stagen i 16XX erne ?

Under alle omstændigheder er godt køb - tillykke med det.

klokkestage dansk - kåbe stage på norsk ikke sandt.

mars
2012-09-21, 22:15
helt riktig hose - kåpestake på norsk.

ja - min stake er vitterlig meget regelmessig og smooth i formen. men nå er det gjerne nettopp slik at formgiving som er svært typisk for sin tid - nesten som en prototype - lett oppfattes som moderne: de ledende formgivere har full kontroll over alle detaljer slik at alt ser ut til å gå opp-i-opp - intet behøver legges til og intet behøver trekkes fra. det kjennes helt enkelt "riktig" - en slags fulltreffer. dog kan denne kalkulertheten lett bidra til at formgitte gjenstander mister en del av sjarmen: de mister rett og slett en del av personligheten. det uforutsigbare og merkelige er en betydningsfull følelsesmessig faktor. tidens tann bidrar mer en gjerne med slikt - vi bør derfor sette mer pris på rariteter og skavanker - skitt, bulker, amputasjoner, riper og huller.

hose - det er takket være ditt initiativ til denne viktige føljetongen om barokklysestaker at jeg i det hele tatt kom til å befatte meg med historien til min egen stake. i begynnelsen fant jeg mange følelsesmessige likheter i formen til visse spanske barokklysestaker. jeg skal fatte meg kort og barre nevne noen få detaljer. se de to neste foto som eksempler:

124201
124202

men foten får her en litt brå overgang til kroppen: fotens topp har ganske rette sider og flat topp. den mangler en organisk glidende overgang. på min stake begynner den organiske formen allerede nederst på foten der den begynner nesten flatt fra underlaget og bølger seg opp. hvis vi sammenligner lysholderen øverst så er de spanske her meget robuste og kraftige og definerte og dekorative. min lysholder er nærmest minimalistisk i sammenligning. også hullet til å vippe ut lysstumpen er på min meget diskret og glir inn nesten ubemerket.

hvis vi videre sammenligner med et par tyske nürnberger barokk-klokkestaker så ser man lett at disse tyske eksemplene er mer harmoniske og organiske enn de spanske:

124203
124204

kroppen er ikke et fremmedelement men like mye en del av foten - som én enhet. det finnes ikke lenger noen bråstopp fra fot til kropp. det flyter i ett. men også her er den øvre del - lysholderen - langt mer definert og tilstede enn på min egen stake. disse er relativt lange med nesten rette vegger mens på min skråner sidene svakt men tydelig. formfølelsen gjør at jeg vil plassere min stake til nürnberg. videre er den så typisk at den bør høre hjemme i et stort mestermiljø der man hver dag er utsatt for kritikk og sammenligning. på dette vis får formgiveren nemlig frem og tydeliggjør små sublime nyanser i sin tanke om formen: alt ekstremt blir dempet og bare det vesentligste får lov til å bestå.

nå har det seg slik at min lysestake er signert med et tydlig og velplassert stempel: IΩB
det virker ikke som mange metallsmeder har vært så nøye med slikt: hvorfor finner jeg nesten aldri et lesbart stempel? det vil jo underlette verifiseringen betraktelig! jeg fant da omsider frem til en for meg betydningsfull bok - Die Merkzeichen der Nürnberger Rotschmiede - se foto:

124205
124206

lykken ville stå meg bi - utrolig nok finnes på selve omslaget stempelet som er identisk til det på min stake - hallelujah!
da gjenstår det å ta en god kikk i nettopp denne boken - men hvor finnes en slik bok? hjelp!

Kaptenen
2012-09-22, 00:56
I Norden verkar det bara vara 2 ex i Danmark


2 libraries have the material

These libraries accept international requests - use mailaddress to forward your request
Statsbiblioteket
Victor Albecks Vej 1
8000 Aarhus C
Mailaddress: udlaan@statsbiblioteket.dk
On shelf
Look up in the library's catalog


These libraries do not accept international requests
Designmuseum Danmark. Biblioteket
Bredgade 68
1260 København K
Information not available
Look up in the library's catalog
Close

http://bibliotek.dk/linkme.php?ref=worldcat&ccl=wcx%3D476594196

Boken går att beställa av författaren Hermann P Lockner i Würzburg för 279 euro
http://www.lockner.de/publikationen.php

mars
2012-09-22, 02:09
fantastisk!

takk skal du ha for superbra informasjon.

jeg har nå sendt en forespørsel til statsbiblioteket i aarhus - håper de kan skanne den aktuelle siden og sende på email - slik at de slipper sende hele boken fysisk i posten.

god helg!

hose
2012-09-22, 09:44
Der var du dobbelt heldig tillykke med det. (at stempel var på forsiden & at du fandt den stage i første omgang).
Interessant tanke at et sted som Nürnberg var så langt længere fremme end lokal produktion hos en mester.

Industri og kunstmuseet låner ikke deres bøger ud, de har sikkert dårlige erfaringer. Men de kan ses på læsesalen.

En dejlig stage er det :)

mars
2012-09-22, 17:48
takk for det hose.

i mellomtiden mens jeg venter på svar fra statsbiblioteket i aarhus kan jeg vise et foto av en lysestake snarlik min egen. denne stake er da også et nürnbergerarbeid fra 1600-tallet. størrelsen er 24 cm - altså en relativt høy stake - og som man ser er formen nesten identisk til min - men med slankere og langstrakt kropp - med akkurat de samme elementer - som om noen har løftet og strukket den litt etter håret. eller at noen har slått min hardt i hodet med en hammer så den har sunket sammen og blitt dvergaktig og mer kompakt. foten på denne har en mer tung følelse - i og med at fotens skulder buler ut på sidene og synker lett sammen på veg mot midten. sikkert en praktisk årsak da mer stearin fra et dryppende lys kan samles opp - denne større stake er jo dimensjonert for tykkere lys enn min egen - mer søl!

apropos lys:
jeg har funnet og bestilt noen vokslys fra watts & co., london (http://www.wattsandco.com/). disse er svakt gule og har stor andel bivoks. interessant se hvordan de brenner. hvis noen kjenner til håndlagede lys av talg eller bivoks er jeg meget interessert i opplysninger om dette.

124264

mars
2012-09-28, 02:34
vel venner - da virker det som om ringen er sånn passe sluttet.

mitt lokale bibliotek kunne kostnadsfritt motta boken die merkzeichen der nürnberger rotschmiede fra statsbiblioteket i aarhus - men min oppmerksomme (og tilfeldigvis danske) lokale bibliotekar fant ut at boken også fantes på universitetsbiblioteket i oslo. enda enklere. jeg mottok boken i dag. av alle de ca. 2000 smeder i nürnberg som er registrert gjennom 300 år - fra 1534-1837 - så finnes bare ca. 500 stempler. med stort hell så var mitt med i denne gjengen. hei: det vil si at snittet er minimale 1,6 smedstempel eksisterende per år - gjennom 3 århundrer.

videre: for å gjøre saken litt vrien så viser det seg at to smeder bruker det samme stempel som mitt:

johann friedrich braun - mester fra 1723.

johann britting - mester fra 1729/1730.

vennligst studer tekst i vedlagte foto. hvis noen er i stand og orker oversette tekstene til normalt skandinavisk språk så vil det være en heltedåd!

124463
124464
124465
124466

etter litt tenkning har jeg kommet frem til at min lysestake virker som en litt nedtonet og moderat soft barokk - på veg mot noe nytt og annet. min magefølelse forteller at lysestaken avbildet i forrige post #101 er samtidig med og kanskje laget av samme smed som min egen. dette gjør i såfall at den er feilaktig aldersbestemt med over minst 100 år. men det er selvsagt ikke lett å være for sikker - mange former gjentar seg over relativt store tidsrom - men det hadde vært fint om man med større enkelhet kunne kategorisere og lese de små tegn og nyanser i en lysestake med større sikkerhet - men eneste mulighet er vel å gjøre seg til ekspert på området og studere gjenstandene live - in situ.

ps: det viste seg at tegnet mellom I og B i stemplet er en hestesko - hufeisen.

som avslutning viser jeg to foto av lysestaker stemplet av johann friedrich braun/johann britting. det hadde jo vært en drøm om man kunne skille på disse to mestere så det fremtrer i klarere lys hvem av dem som har laget hva - men jeg er ikke i stand til å finne frem til flere arbeider enn nettopp disse to lysestakene (foruten min egen) - og disse to ser hvertfall helt identiske ut bortsett fra størrelsen.

ha en fin weekend.

124467




124468

UScollector
2012-10-15, 06:55
Hello, I am new to this forum, I live in the center of the USA and collect 17th and 18th brass candlesticks among other things. There is very little in English print to identify European candlesticks other than French. It is my hope that this forum will be able to be help in this area. I do not speak Swedish (However I have been to Sweden twice) so I am using computer translation software, since I do not know how accurate it is I will post in both English and Swedish if that is OK.

My first question is, what is the age and can the mark be identified? I think the candlestick is early to mid 18th century Danish.

Thank you

Hej, jag är ny på detta forum, jag bor mitt i USA och samla 17 och 18 mässingsljusstakar bland annat. Det finns mycket lite i engelska utskrift för att identifiera de europeiska ljusstakar än franska. Det är min förhoppning att detta forum ska kunna bidra på detta område. Jag talar inte svenska (Men jag har varit i Sverige två gånger) så jag använder programvara dator översättning, eftersom jag inte vet hur exakt det är jag kommer att publicera på både engelska och svenska om det är OK.

Min första fråga är, vad är ålder och kan märket identifieras? Jag tror att ljusstaken är början till mitten 18th century danska.

Tack

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN9749-1.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN9755.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN9751.jpg

hose
2012-10-15, 19:30
Dont know about language. So I reply in English.
The candlestick at back of picture should have a loose candle ring - that one is missing. Origin could be England or Scandinavia.And time would be 1810/20 to 1840.

The one in question could be Danish but it could also be German or Holland. But as you see in this tread - there are many of these. And you are right this is a baroque form - age 1720 until 1800.
Unfortunately no register of mark excist. Noone have taken the job of collecting, only few marks are identified.

Hope that you have been able to read this tread - we have selected a great many.

UScollector
2012-10-15, 19:48
Thank you Hose

I am not sure what you mean by a "loose candle ring"? Do you have a link to a photo of one?

I will have to take some better photos of some of my candlesticks and post them to see if identify them by date. I have about 6 in this same baroque form and some look older than others.

hose
2012-10-15, 20:41
I have about 6 in this same baroque form and some look older than others.
The one in question look late in the time frame I suggested.
Now I see that the one is manufactured in 2 half that has been set together. The long vertical stribe.
Often they are made and you see 2 holes in the baluster where the center of the form was held.

UScollector
2012-11-27, 22:24
Thank you for the information above, now I understand what you mean. As promised here are a few more and some questions. There is very little information on European candlesticks in English, it seems most of the books show mostly English examples and a few Dutch and French so your help is most appreciated. As I post these I will tell where I got them as in some cases the candlestick might not have wandered too far from it's birthplace.

This one is rather large at about 7" tall, it is seamed and has quite a high copper content. It appears to have a old solder joint fixing the stem to the base. Also someone stuck 3 sticky felt feet on it so they didn't scratch a table. This was bought in the US for $ 9. from someone that had no clue as to it's age.

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0097.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0098.jpg

Here you can see the color difference very well

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0103.jpg

Thank You

UScollector
2012-11-27, 22:35
Here are 3 what I have told are Danish Næstved stage, I guess from that town. I have been told they were made from the 1680's to the mid 18th century. All 3 have solid stems, 2 have been soldered I think the one on the right is later than the two on the left based on the shape of the base. These were all bought last year at flea markets in Copenhagen for between 300 and 750 DKK.

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0100.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0101.jpg

UScollector
2012-11-28, 14:55
Here are a few more with similar stems, again all solid and screwed into the base. Are these from the same time period as the baroque shape to the stem may suggest? Some of my books seem to think the 8 sided base might have been a Dutch design? So once again where and from when are these from? Also not the two on the right have a higher copper content.... sort of a feel or gun metal as we would call it. The two on the left were both found in Copenhagen flea markets for 400 DKK each, the one on the far right came from the middle of the USA for $ 55........ Thanks again for any help you may be able to offer.

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0108.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0110.jpg

UScollector
2012-12-07, 16:01
Now here are a few more with 8 sided bases, on the left is what I believe to be Spanish, maybe 1670-80. It is made in a very different method as the stem is hollow and soldered together from a number of thin half spheres. It is very light and the base is very thin brass. It was also one of my best bargains at $ 6. from a box lot at auction. The one in the middle is from post 109 above. The pair at the right I have no idea when or where they were made so any help is appreciated. On these the bases are a fairly thick casting. They were found in the UK for about £ 200 I think.

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0111-1.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0114.jpg

hose
2012-12-08, 10:58
Here are 3 what I have told are Danish Næstved stage, I guess from that town. I have been told they were made from the 1680's to the mid 18th century. All 3 have solid stems, 2 have been soldered I think the one on the right is later than the two on the left based on the shape of the base. These were all bought last year at flea markets in Copenhagen for between 300 and 750 DKK.


Congratulations yes you have butiful old stager.
But Næstved - yes it is the city and danish name of these. However the type is made in denmark and Northern Germany. The name Nætved stage is old. During my 30-35-40 years interest in these I have heard the name Næstved. And it gives a special status to a specific type. The story proberly originates to the 1940ties or 50ties and name continued. But could be German as well.
1680ties - well have been told that the foot of these late 16XX are 8 shaped and around 1720 the round foot. Type made until around 1800.
But its all very unsure - not realy science, but more tradition and evaluation.


I got them as in some cases the candlestick might not have wandered too far from it's birthplace.

This one is rather large at about 7" tall, it is seamed and has quite a high copper content. It appears to have a old solder joint fixing the stem to the base. Also someone stuck 3 sticky felt feet on it so they didn't scratch a table. This was bought in the US for $ 9. from someone that had no clue as to it's age.


It can be rigtht that they did not wander - however that we dont know. I have a beaker - made 1760 in Århus Denmark - bought on ebay from a US source - today back in Denmark. Dont know where it has been during the 250 years.

The left one - I have never seen that foot in Denmark. But on tradera.se or here at Precis.... or another swedish site Antikprat I have sen pictures of that foot.
But never seen it in Denmark - It does not meen that its not here - I have not been everywhere, but still.
Age however - good.


Now here are a few more with 8 sided bases, on the left is what I believe to be Spanish, maybe 1670-80. It is made in a very different method as the stem is hollow and soldered together from a number of thin half spheres. It is very light and the base is very thin brass. It was also one of my best bargains at $ 6. from a box lot at auction. The one in the middle is from post 109 above. The pair at the right I have no idea when or where they were made so any help is appreciated. On these the bases are a fairly thick casting. They were found in the UK for about £ 200 I think.


No question that they are old. I consulted a book and that said spanish too.
Sorry I cannot place the others - but they are good.

UScollector
2012-12-08, 15:14
Thank you Hose,

As for the foot or base shown on the right of post #108, it seems to be very similar to some of the styles I have been told were late 18th/early 19th century Danish. On the right here are some that I believe date from that time. Both have hand cut screw threads and these were found in the US, the one on the far side came from a older woman cleaning out her grandparents summer house, she thought they had been in the house nearly a hundred years and her grandparents were Danish... it was $ 12 on ebay, I asked her this when I got it and she was very happy it went to someone who cared. The other came from the state of Iowa which has a lot of Scandinavian immigrants for about $ 50. The pair on the left I think are mid 18th century and possibly Danish..... they were found at a flea market in Copenhagen for 700 DKK this past summer.

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0116-1.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0118-1.jpg

On the candlestick shown in post # 107 I think it might be German, I saw a few last week on German ebay listed as Biedermeier?????

hose
2012-12-08, 16:39
You are most likely correct.
Regarding the biedermeier - I dont agree. Bad description more likely. I would say baroq. But the top confuses me?

Regarding this - with the tulip form I would say its around 1800 onwards
Regarding the other picture - this type is what originally was called Næstved stage. The baluster is down.
Then we also call the one with baluster up by same name Næstved. But the original one called is the one I cut from your picture.

UScollector
2012-12-08, 17:25
Thank you again. It is interesting for an object so common such as candlesticks, that have been in millions of homes for hundreds of years, how little documentation from the period of their creation exists. Most are un-signed with exception of a number of maker in Birmingham England (do you have the book "Birmingham Brass Candlesticks" by Jean Burks?), there are a few late 18th c. pattern books or trade catalogs (these are actually quite rare), about all we have is directory listings of trades but without marked examples it is hard to match those up. Also very few have come to modern times with a good and solid provenance or history of where they have been. I wonder if anyone has done a search of the images in paintings of candlesticks say since 1600? I wonder how did Gentle and Schiffer come to the conclusions on where and when things were made in their wonderful books on brass?

I think it is fun to share knowledge and in the end we all learn a little more.

UScollector
2012-12-09, 20:09
I just missed this on German ebay, it sold for 43.50 Euros, It was listed as a "BIEDERMEIER Messing Leuchter Nordfriesland um 1880 quadratisch"...... notice it is marked, my question is this really from 1880 and that is the mark of a maker of reproductions of older styles or is it a real one from around 1700? Does anyone recognize the marks? Is the mark in German or Spanish?...... one reason I ask is I have one with similar feet that I think is late 1600's..... mine has no marks.

Thank you.

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/ScreenShot2012-12-09at125818PM.png

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/ScreenShot2012-12-09at125802PM.png

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/ScreenShot2012-12-09at125740PM.png

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/ScreenShot2012-12-09at125721PM.png

hose
2012-12-09, 22:41
It was listed as a "BIEDERMEIER Messing Leuchter Nordfriesland um 1880 quadratisch"---is this really from 1880 and that is the mark of a maker of reproductions of older styles or is it a real one from around 1700?
I ask is I have one with similar feet that I think is late 1600's..... mine has no marks.


The foot represent 1600hundreds but I have also seen it manufactured in 1900 and I have seen some for sale that are very new.
I cannot say what is case with this one.

Middel of pipe is Empire style. And top I would say baroq.
That could mean that it is all in mixed style - and that would be 1880 onwards. I think that 1880ties++++ would be my best guess.
In other words I would trust description in ebay.

The circle pyramid at botton - directs me towards UK models from Victorian/Edwardian times. Without being exact match of english.

UScollector
2012-12-10, 17:45
Very interesting observations......... here are some more from my collection including the one with similar feet........ what are your thoughts? I will hold off telling where they were purchased for now.

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0104.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0105.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0120-1.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0106.jpg

UScollector
2012-12-24, 21:10
Hello All and a Merry Christmas, It is the early afternoon of Christmas eve here and everything is all ready for the Holiday so I thought I would post my latest additions to the collection. This is 17th Century Spanish, maybe about 1660 - 1680 based on my books. It is cast and very thin, the base is only between 2 and 3 millimeters thick. Looks very old with all sorts of impurities in the brass...... bought off ebay from Spain for $ 49...... quite a good deal.

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0141_zps79fc7a4c.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0143_zps9a8a46d2.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0145_zps40eda3d7.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN0146_zps913c38c9.jpg

UScollector
2012-12-24, 21:21
On the drive to my parents house, about 800 miles, I stopped at a few antique shops. In one of them I bought this candlestick. I have no idea where or when it is from? It looks like it has some age, the hand cut threads, the turning on the bottom, the top casting is not perfectly round. To me it looks a little European..... I say that part because it does not look American or Asian. Thank you for any help....

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN1362_zps9478ef2e.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN1348_zps5755bca4.jpg

http://img.photobucket.com/albums/v341/rivett608/DSCN1353_zps3860520f.jpg

UScollector
2013-01-16, 21:06
I think the one I posted in post # 119 might be Russian, late 19th century. This I base on a number on ebay with similar features. It is however just a guess......

Fnusfröken
2013-04-02, 11:32
Här kommer ett bidrag till barockljusstakekavalkaden.Ingen av dem är exakt likadan.De två små har jag inte sett på någon bild i tråden tidigare.De ser nästan avkortade ut men jag tror inte att så är fallet då det ibland dyker upp liknande småttingar på Tradera.
132292
132293
132294

hose
2013-04-02, 18:18
Ja der er mange varianter. Med bedre dokumentation kan de sikkert findes i bøger.
De 2 i midten i bagerste række - jeg vil tro at de er yngre end de andre.

De 2 små. Mon ikke det er rejsestager som ikke må fylde eller veje ret meget. Jeg vil sige at de er mere empire end barok. Men det er kun en mavefornemmelse.
Sjov samling - og du har ret man kan finde dem overalt, bare man har øjnene åbne.

Fnusfröken
2013-04-03, 10:26
Ja der er mange varianter. Med bedre dokumentation kan de sikkert findes i bøger.
De 2 i midten i bagerste række - jeg vil tro at de er yngre end de andre.

De 2 små. Mon ikke det er rejsestager som ikke må fylde eller veje ret meget. Jeg vil sige at de er mere empire end barok. Men det er kun en mavefornemmelse.
Sjov samling - og du har ret man kan finde dem overalt, bare man har øjnene åbne.

Ja det har blivit en liten samling genom åren :)
Det roliga är att de har kostat allt från 50:- till 800:- och har dykt upp lite varstans på auktioner o loppisar.
Kom på att jag ju hade en till rackare som inte får stå med de andra för att den är försilvrad,argent hachée??
Är försilvringen senare pålagd tro eftersom den verkar täcka "fastlödningen" undertill??
Den är nog min favorit :D
132322
132323

hose
2013-04-03, 20:06
den er helt sikkert barok - og den er ligeså sikkert forsølvet lang tid efter den er støbt.

Qrt.S
2013-04-04, 07:56
Ljusstaken är med mycket stor sannolikhet elektrolytiskt försilvrad närmare sekelskelskiftet eller senare. Att den skulle vara argent haché är i praktiken nästan omöjligt. I Sverige tycks det råda en underlig uppfattning om att om mässingen lyser igenom så är det genast AH! Så är inte fallet, utan det är i det allra flesta fall en vanlig elektrolytisk försilvring som skett efter senare hälften av 1800-talet eller ännu senare. Att i dagens läge hitta föremål försilvrade med AH-metoden kräver stor kännedom om denna metod och att överhuvudtaget hitta sådana är mycket svårt.

hose
2013-05-26, 09:38
Jeg har fundet 2 fødder. I kender typen tunge barokstager. Typen laves fra først i 1600 årene og de laves i 1900 årene. Alle de stager vi ser er 1920 - 1950 erne. Alle er nye, jeg har gerne villet have et par gamle. Så finder jeg et par gamle i en genbrugsbutik. Men ak det er kun foden, stammen mangler. Formentlig har tidligere ejer brugt fødder til blok- eller kuglelys. Har lagt stammerne "hvor man kunne finde dem igen" og så er de blevet skilt. Fødderne er gået til genbrug og stammer er formentlig smid ud "måske man ikke vidste hvad det var" :mad:

Jeg har efterfølgende købt 2 styk fra 1920-1930erne. Kan jeg bruge stammer på de gamle fødder? Så jeg kan lave et par brugbare stager.

I første indlæg i denne tråd om barokstager viser jeg en sammenbragt stage. Jeg gentager billeder.

hose
2013-05-26, 09:39
Kan man gøre noget?
Nu mangler jeg bare 1 stamme. Jeg synes at resultatet er OK.

stiansenombord
2013-08-16, 17:01
Hei

lurer på disse ?
Noen som kan fortelle noe

hose
2020-06-09, 22:38
Så fik jeg min klokkestage. 16?? eller 17?? formentlig slut 1600 årene små 400 år gammel.
Klokkestagen har en svag fod. meget tynd og ofte får de en skade så dele af foden falder af. Samme er sket her, men de har repareret stagen. Og samtidig har de loddet den.