handdator

Visa fullständig version : Musik som egentligen inte



Äjth
2008-07-05, 15:28
Vad ska jag säga: upptäckte David Byrne långt efter Talking Heads-eran, han sjöng och komponerade då tillsammans med en man vars namn jag nu glömt.
Talking Heads var inte ens en grupp som låg i tiden för mig. Jag började lyssna på dem först i 40-årsåldern och såg en hel show med dem där framträdande,dekor texter, glädje var ett profant famntag i vilket jag fastnade.
I videon som är en del av den show jag såg, vilkens namn jag nu glömt, visar på gruppens glädje, texten,ironin, se den kvinnliga gittaristen, den färgade mannen med afrofrisyr och naturligtvis david B i grå kavaj, mager och utan gestikulation men med hela ansiktet och kroppen brinnande av låten. Missa inte slutet när han dansar med golvlampan!!!!
YouTube - talking heads

Äjth
2008-07-05, 17:17
Den här dikten känns direkt kopplad till den här låten.
"När vi dör kommer vi inte att bli änglar och sitta
på moln. Ingen tror på det längre, och det blir inte heller så. Vi kommer
att komma till ett annat
land som kommer att likna Västergötland som
det såg ut på femtitalet ungefär. Det kommer att
finnas handelsbodar där vi kan handla sill och strumpor, och medan vi gör
det kommer vi att
kunna tala med varann om allt som hänt oss.
Alla kommer att ha ett helt liv bakom sig, och ha
mycket att berätta.
-Livet, kommer vi att säga till varandra,
var intressant och innehållsrikt för en så pass kort
tid, men man förstår att det inte kunde vara för
evigt. Därtill var livet alldeles för upphetsat.
-Att det var så upphetsat, säger vi sedan
till varandra, berodde naturligtvis på att man
kände att det var ont om tid. Det kan man inte
anklaga livet för. Man visste ju att det bara var
en tidsfråga innan det skulle ta slut, och man ville
ju därför få ut så mycket som möjligt. Då var det
naturligt att det blev ganska upphetsat.
-Jag för min del hade ganska tråkigt, kanske någon säger då. Tråkigt, även
om det var på ett upphetsat sätt. Jag var direktör för en
bilfirma och satt mest och tittade ut genom
fönstret. Märket jag sålde var Skoda, men nästan ingen ville ha den. Och
det förstår jag för dom
risade ihop på några år. Jag vet inte varför jag
satt där.
-Skoda, det var intressant, säger någon.
Jag hade en sån en gång. Värdelösa stötdämpare
men jag trivdes ändå skapligt med den. Sen sålde
jag den, och min fru och jag köpte en Saab, mest
för att jag tyckte om ljudet. Men sen blev jag av
med körlortet, idiotiskt nog.
När vi är döda kommer vi till ett land som
liknar femtitalets Västergötland och vi kommer
att ha all tid i världen att prata om sådana saker.
Allt kommer att vara lika intressant och vi
kommer att bli stående i timmar utanför
handelsboden. Då kommer vi att kunna skratta
åt livet som var så litet och kort.
-Det liknade mest ett barnkalas, kommer
vi att säga. Och saften spillde vi på duken. Förnumstigt, men inte
alls hånfullt.
När natten kommer drar vi oss in under
träden. Där står vi och sover, förvedade och
förvildade, utspridda i glömskan.
I husen larmar de levande.!

Sladden
2008-07-05, 19:35
David Byrne och Brian Eno.
De har komponerat mycket häftig musik tillsammans!

Äjth
2008-07-05, 22:31
Brian Eno! Tack Sladden,:D för det kollektiva minnet!!!!