Aug 03

I går läste jag en krönika av Julia Svensson i Dagens Nyheterkultursidorna och jag måste säga att jag blev lite förbryllad. Hon menar att loppisen är död och att det inte går att göra några fynd längre. Julia Svensson borde kanske först ha rett ut begreppet fynd och vad hon menar med det. Är det fynd med affektionsvärde eller är det fynd med penningvärde? I båda fallen är det ju högst personligt beroende på kunskap och samlarområde. I sin artikel skriver hon först drömmande om hur hon förr i tiden kunde finna fynd i form av gamla ylletröjor eller speglar med renoveringsbehov. Medan hon i slutet av artikeln ondgör sig över loppisgerillan som släpar iväg med teakmöbler som fraktas till designbutiker i Stockholm. Så riktigt vad det är hon saknar på dagens loppisar förstår jag inte, är det ylletröjor eller teakmöbler, för teakmöbler verkar det ju finnas gott om eftersom loppisgerillan bär iväg dem. En sak vet jag dock och det är att det duger inte att komma släntrande tjugo minuter efter start på en loppis…

Själv har jag tillbringat en vecka i vackra BorrbyÖsterlen och hunnit med att besöka många loppisar. Jag kan också säga att jag och min man har funnit så många saker, att vi inte kommer att kunna få med oss allt i bilen till Malmö i morgon. Då måste jag även tillägga att vi befinner oss på Österlen i slutet av sommar- och loppissäsongen då mycket är utgallrat och sålt.

Första loppisen vi besökte hittade vi en fin plåtburk, en ljuslykta Ofir från Ateljé Lyktan med extraglas samt två söta Hummelfigurer som salt och pepparkar.

 

Vid nästa loppis/retrobutik vi besökte, köpte jag detta vackra blombord och vägghylla.

Även två lampor inhandlades som jag ska sy nya överdrag till.

 

Den tredje loppisen vi besökte tillbringade vi flera timmar på och damen som ägde den var otroligt trevlig. Allt som hon sålde gick till en hjälporganisation. Jag köpte en del till kommande julförsäljning, julgran, kakformar, Boda ljusängel och Signe Persson-Melins glöggmuggar. Även en vas av Mari Simmulsen, en Kockumskanna, Bouquetglas av S P-Melin, teakbrickor, plåtbricka och textil. Även en orange filtad korg och några köksredskap fick följa med. Nästa bild visar också saker vi köpte där, två mormorsplädar, en kavel som jag saknat länge, en korg som kan vara bra att ha och ett fat i mosaik.

 

När jag satt och njöt i trädgården åkte min man iväg på en liten tur och kom hem med ett gammalt dunvar, två Kekkeritglas, två tryckta juldukar och en lampa med teakfot och en skärm som jag ska sy nytt överdrag till.

 

I onsdags var vi på en loppis och hittade två huvuden som jag ska använda för mina solglasögon, ett stort överkast i frotté som jag ska sy badlakan av, en taklampa med en snygg fästanordning i teak, en glasburk, en ful bricka i plåt och en Boda Nova ljuslykta.

 

I onsdags köpte jag också detta snygga hallset i teak.

 

Sist vill jag visa det jag är mest glad över, en lampa i gigantformat (ca 120 cm hög) med originalskärm från 60-talet. En fräckare lampa får man leta efter!

 

Sist vill jag tacka bland annat Antikrundan för att de genom sina program informerar människor i vårt land om att det kan finnas värde i deras saker som står och skräpar i förråd, garderober och på vindar. Hade inte denna information nått fram, hade mycket mer av våra älskade retroprylar eldats upp eller hamnat på soptippen. Jag vill också passa på att tacka alla loppisnördar, eller det är kanske dem som Julia Svensson kallar loppisgerillan, för att de ägnar så mycket av sin tid till att leta upp alla dessa härliga saker och att sedan undersöka ursprung mm. Jag tror nog att jag själv tillhör den riktiga loppisgerillan eftersom jag försöker försörja mig på mitt stora intresse. Dock campar jag inte utanför loppisar, jag brukar aldrig vara otrevlig mot dem som hinner före till ett fynd och det händer många gånger att jag går tomhänt från en loppis. Det jag däremot inte gör, är att tappa modet om att kunna finna ett fynd på nästa loppis jag besöker, för det vet jag att jag kommer att göra!

Välkommen att besöka min webshop precis en sån

eller min sida på Facebook!

Tagged with:
Apr 22

Denna spegel och byrå köpte jag för ett tag sedan, men hade inte studerat dem närmre. Både byrån och spegeln var så smutsiga och nerkletade att det var svårt att se hur de egentligen såg ut.

För några dagar sedan började jag tvätta bort all smuts för att sedan avsluta med Fulgentin. Fram trädde en otroligt snygg och välarbetad byrå och spegel i jakaranda. Se bara på detaljerna på spegeln!

Som sagt välarbetad och formgiven av ingen mindre än…

…Aksel Kjersgaard från Odder i Danmark. Spegeln och byrån står nu på hedersplats i butiken och får gärna stanna där ett tag.

Önskar er alla en avkopplande och skön påskhelg!

 

Tagged with:
Mar 08

Många gånger får jag följande fråga av mina kunder i min butik: Hur klarar du av att skiljas från dessa underbara saker?

Jag brukar svara att jag umgås med sakerna i min butik och att jag oftast känner mig mogen att skiljas från dem när tiden är inne, nämligen när någon kund vill köpa. Visst finns det saker som jag gömmer i köket under kortare eller längre perioder för att inte någon kund ska slå klorna i dem, men oftast placeras de omsorgsfullt ut på någon hylla och jag njuter av att få umgås med dem en en tid. Det finns även saker i min butik som envist stannar kvar, det verkar som om de har svårt  att skiljas från mig. Med de sakerna brukar jag ta ett allvarligt snack och säga åt dem att nu har de bott tillräckligt länge hos mig, nu får de hitta ett eget hem!

En annan fråga som jag ofta också får är: Ser det likadant ut hemma hos dig som här i butiken?

Här gäller det att inte börja skratta, för hur i hela fridens namn skulle jag vara funtad om jag levde med så mååånga prylar hemma? Troligtvis menar frågeställarna om jag har inrett mitt hem i samma stil som jag har i butiken. På denna fråga svarar jag – JA! Ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag kvalité. Jag är så utless på möbler som trasas sönder i ex hörn och kanter eftersom de är gjorda av fejkträ. Jag är också trött på prydnader, prylar, saker som saknar själ och som inte har en tanke bakom sin tillkomst. De saker som jag förälskas i och som får följa med hem från butiken har alla något gemensamt; de är funktionella och jag behöver dem, eller de är fyllda av humor vilket gör mig glad när jag ser dem, eller så är de betagande vackra i mina ögon och sist men inte minst – de passar i färg hos mig. Är det något som jag är petnoga med i mitt hem så är det färger och mönster. Jag vill alltid ha genomgående färger i mitt hem och inte blanda hur som helst. Just nu är det färgen orange som lyser som en sol i mitt hem, men jag har tankar om att snart byta ut det mot…

På bilden är det en spegel av Erik Höglund, textil av Stig Lindberg och en pall från Johanson Design.

Tagged with:
preload preload preload