Sep 10

Glasen som ni ser längst fram är Ruben ölglas och Ruben vinglas av Signe Persson-Melin för Boda. I vanliga fall brukar många reagera på att dessa glas är så stora, ölglaset 15,5 cm och vinglaset 13 cm.  Glasen ni ser bakom dem är däremot gigantiskt stora! Det största är 24 cm högt och 16 cm i diameter och glaset bredvid är 18,5 cm högt och har en diameter på 12 cm.

Det näst största glaset har jag stött på flera gånger och har då misstänkt att det kanske gjorts som skyltmaterial. Det största har jag däremot aldrig tidigare skådat!

 

1a

 

 

Tyvärr hade jag inget snapsglas hemma, det hade garanterat sett minimalt ut!

1b

 

 

precis en sån Inredning & Design 50/70-tal

Farmor Innas Leksaker  Leksaker med retrokänsla

Vinet & Glaset Utvalda Vintillbehör

Blå Huset i Borrby

Tagged with:
Jun 02

Idag hade vi flyt på de olika loppisar vi besökte och vi hittade en hel del bra saker.

Charmiga italienska sparbössor älskar vi och denna kunde vi ju inte motstå. Här är förresten en länk till andra italienska sparbössor som bott hos oss. Den lilla hunden i teak är en kapsylöppnare och fick också följa med.

 

En vacker iskanna från Björkshult och fyra stycken Nattkröken snapsglas.

 

Massor av Rubenglas av Signe Persson-Melin tackar jag ju aldrig nej till! Tillika är det här vinglasen som är otroligt svåra att få tag på. Nu ska de bara diskas så att lystern kommer fram.

 

Costers i sin förpackning och Signe Persson-Melins små skålar från Boda Nova inhandlades också i idag.

 

Tio vackra Pippiglas av R A Hickman blev jag mycket glad för. Tänk er sommardrinken i dessa, dock ska de först diskas…

 

En röd och brun stegpall som ska fixas till lite innan den ställs fram i butiken.

 

En läcker och rymlig tidningskorg som är i perfekt skick! Blev så glad att alla fyra kulfötterna fanns kvar.

 

Ja det var några timmars letande bland olika loppisställen i Malmö och jag är mycket nöjd med resultatet.

Välkomna till min webshop och butik

Ni är också välkomna till min Facebooksida!

Tagged with:
Aug 29

När jag bläddrade igenom mina blogginlägg blev jag förvånad att jag inte skrivit speciellt mycket om Signe Persson-Melins glas Ruben. Jag tycker det är svårt att hitta ett glas som är vackrare än Ruben. Det är maffigt men ändå oerhört enkelt och alldeles underbart att dricka ur.

Enligt boken av Kerstin Wickman – Signe Persson-Melin,  finns det bara tre storlekar, men jag vet att det finns ytterligare ett – ett jätteglas. Detta största glas är så stort och tungt att man nästan måste lyfta det med båda händerna.

I Malmö öppnade 1966 en ny restaurang i en medeltida källare, Kockska Krogen. Ägaren Lars Lendrup bad Signe formge en glasservis som skulle passa i den medeltida miljön. Signe formgav då Ruben som även skulle passa tillsammans med hennes keramiska verkstadsproduktion. Glaset som kom att produceras på Boda glasbruk, var unikt eftersom det var ett drivet glas. Denna teknik innebär att glasets mynning får en vulst som gör det mycket slagtåligt. Vanliga glas har en sprängd kant som lätt naggas i kanten. Under alla år har jag aldrig stött på något Rubenglas med naggad kant, dock många med naggar på foten…  På Boda glasbruk blev det mycket protester när idén presenterades, man trodde inte att ett drivet glas som blev så pass dyrt att framställa, skulle gå att sälja. Erik Höglund stöttade Signe och ledningen övertalades att köpa in idén.

Glaset började produceras och Ruben Hjelm, en gammal glasblåsare på Boda, fick ge namn åt glaset.

Signes man, John Melin, ritade förpackningen där information om glasets fördelar presenterades. 1967 kom glaset i Bodas ordinarie sortiment, dock kom de aldrig att användas på Kockska krogen i Malmö. Däremot vet jag att de användes under en period på malmörestaurangen Falstaff.

Förutom de fyra glasen jag visat ovan, finns det även en sejdel.

Fler blogginlägg om Signe Persson-Melins glas:

Baloon av Signe Persson-Melin

Porter av Signe Persson-Melin

Signe Persson-Melins Falstaff

Länk till butiken precis en sån

Tagged with:
Apr 26

Det blev väldigt många fina bilder vid mitt besök hos Signe som jag gärna vill visa för er, så här kommer fortsättningen.

När man kommer in genom dörren så är det svårt att bestämma sig för var man ska titta, eftersom allt är så vackert.

Butiken är inte stor, men här ryms mycket! Längst bort vid väggen finns en hylla med bland annat det vackra porslinet Umbra för Stockholm Design House. På hyllan bredvid finns lite retrosaker som glaset Ruben och tekannan med spis från Boda Nova.

Bord och hyllor dignar av vacker keramik.

Allt är så vackert och man vill inte bara se utan även känna på sakerna!

Vackra veckade skålar samsas med skålar med relief av växter.

Varje gång jag träffar Signe blir jag lite nervös, beror antagligen på att jag är full av beundran för denna kvinna!

I morgon ska jag visa de resterande bilderna för er.

För er som missade första delen, kan läsa här: Besök hos Signe Persson-Melin del 1

Länk till butiken precis en sån

Alla bilder är privata och får ej användas utan tillåtelse!

Tagged with:
Dec 14

Här ser ni mina absoluta favoriter när det gäller snapsglas – Pippi, Ruben och Canada.

Snapsglaset Pippi formgavs 1937 av R A Hickman på Kosta glasbruk. Ofta anges upphovsmannen för denna glasserie vara Vicke Lindstrand, men det är alltså fel!

Snapsglaset Ruben är formgivet 1967 av Signe Persson-Melin på Boda glasbruk. År 2008 återlanserades glasen i samband med Signe Persson-Melins utställning på Waldermarsudde.

Snapsglaset Canada är formgivet av Danmarks egen Per Lutken på Holmegaard på 50-talet. År 2007 återlanserades glasen på Holmegaard.

Vill Ni ha tips på vad som kan fyllas i glasen till jul, så titta in på min mans blogg Öhmans Mat & Vin.

Här kan Ni kika in i butiken precis en sån.


Tagged with:
Jun 09

…att diska i min butik. Efter att huset där jag har min butik först genomgått en total fasadrenovering under flera månader och nu även fått  hela grunden borthamrad, förstår nog alla hur det ser ut i butiken. Hela butiken har varit/är fylld av cementdamm som lagt sig som ett “vackert” täcke över allt som finns där. Jag som alltid vill ha det snyggt och rent i butiken, har tappert försökt hålla undan dammet allt eftersom. I måndags när jag skyltade om i ett fönster så såg jag i solljuset hur illa det var ställt med mina glas. Alla glas var matta, dammiga och såg fruktansvärt tråkiga ut. Därför bestämde jag mig för att ägna några dagar framöver åt disk och disk och disk…

Jag började med alla Signe Persson-Melins glas. Bouquetglasen och Rubenglasen skiner nu och ser ut som nya.

Precis som alla Flagg-glas och Porterglas. Jag är inte duktig på att ta foto på glas, men jag kan lova er att diskningen gjorde skillnad. Efter Signes glas tog jag mig an alla andra glas.

I går och i dag hann jag nästan bli klar med mitt diskprojekt, nu återstår bara en del glas. Jag känner mig nöjd med mitt arbete och jag fick lite credit för det redan i går. Fyra amerikanska turister kom in i butiken och gick runt en liten stund, sedan kom de fram till mig och sa: “Är allting nytillverkat i butiken eller?”

Tagged with:
May 17

Jag satte mig ner i går och började göra en lista över olika designklassiker från 50/60-talet som åter kommit i produktion. Listan växte snabbt och den blev betydligt längre än vad jag från början trodde, ändå är min lista långt ifrån fullständig.

Mon Amie, Berså, Spisa Ribb, Prunus, Rimini Blu, Ruben, Gullberg Forms lampor, Kaj Bojesens träleksaker, Röd & Blå Aster, Adam & Eva, Multipot, Festivo, Stringhyllan, Kastehelmi, Focus de Luxe, textilier av Stig Lindberg och andra formgivare, Ericofonen…

Jag har funderat fram och tillbaka vad jag egentligen tycker om denna relansering. Gullberg Forms lampor har jag ju redan tagit ställning till, eftersom jag säljer dem i butiken. Anledningen till att jag tycker dessa lampor är ok, är ju att det inte går att finna dessa lampor begagnade. Skulle man råka finna en begagnad, så är tyget helt gulnat och förstört. Samma ställningstagande gäller de olika textilierna. När det kommer till Kaj Bojesens apor, så börjar jag komma ut på tunn is, här funkar inte mitt resonemang med att det inte finns begagnade att finna…

Ja så vad tycker jag då om denna relansering? Jo jag tycker det är ganska tråkigt och tycker att det är dåtidens design och att det ska så få vara. Det finns massvis med formgivare idag som är fulla av idéer och bara drömmer om att få möjlighet att förverkliga dem. Hur mycket jag än älskar designen från 50/60-talet så är åldern en del i den kärleken, nyproducerade klassiker kan aldrig få den själ som de begagnade sakerna har.

Tagged with:
preload preload preload