Det var många år sedan jag senast såg en sådan här sparbössa. De är tillverkade vid Purbeck Pottery i England någon gång på 70-talet.
Purbeck Pottery bildades i mitten av 1960.
Just denna inhandlades på Silverbergs i Malmö på 70-talet.
Så här ser märkningen ut!
Jag tror de flesta någon gång lekt med tanken om en eventuell brand i sitt hem och vad man i så fall skulle rädda med sig ut. Självklart är det ju nära och kära, samt husdjur som blir den första tanken, nästa tanke kanske blir fotoalbum och viktiga papper, men sen då? Det är här min fundering tar sin början. Av alla mina prylar i mitt hem, vad skulle jag rädda med mig? När jag väl börjat tänka tanken så kom genast ett par saker upp, men ju längre tid som jag fick fundera, så växte listan… Därför presenterar jag de saker som jag allra först började tänka på.
Först skulle jag rädda med mig våra “Blomkulor” av Kjell Blomberg från Gullaskruf. De är i och för sig fyra stycken men jag lägger dem i en kasse så räknas de som en sak. Det riktiga namnet på dessa undersköna glasdroppar är det fantasirika namnet KB 63/36 och de är från 1963 och den största av dem är 45 cm hög. För er som vill läsa lite mer om dem kan gå in på mitt antikforum PES och läsa här: Sarpaneva eller Blomberg?
Tyvärr följde det inte med någon bruksanvisning när vi köpte dem om hur man ska hålla dessa rena och snygga, speciellt invändigt…
Nummer två som skulle räddas ner i en kasse av mig, skulle vara våra tre italienska karaffer i rött, orange och vitt. Vissa säger att de kommer från Murano, men troligtvis är de importvaror från 50/60-talet från någon mindre känd glasfabrik i Italien. Just nu har jag en turkos till salu i butiken och på min webshop.
Den tredje saken som jag skulle rädda hade jag tagit under armen. Det är min älskade orangeröda oxe/tjur av Aldo Londi, också den från Italien.
För er som vill läsa mer om Aldo Londi och hans formgivning, kan läsa här:
Mästaren Aldo Londi från Bitossi
Det här blogginlägget var en utmaning från mig till alla mina bloggvänner, ska bli spännande att se vad de andra kommer att välja att rädda med sig!
Andra som bloggat om samma ämne:
Länk till butiken precis en sån
De här figurerna av Stephen Coneye från Wien som är tänkta att hängas på väggen, är bland de senaste loppisinköpen. De är vackert målade som gamla porslinsdockor. Jag tror de föreställer ett par från Peru, eller vad tror ni?
På baksidan är de märkta så här!
Att de är från Österrike råder det inga tvivel om. Sedan har någon skrivit dit med blyerts “Werkstätte Coneye Wien”. Om detta stämmer råder det dock tvivel om. Kanske någon av er som läser bloggen kan hjälpa till!?
Har nu fått hjälp att utröna vem som gjort figurerna – Tack Bertil! De är gjorda av Stephan Coneye från Wien, 1907-1978. Han var designer och utbildad inom måleri och konsthantverk. 1945 grundade han Coneye i Wien där han skapade väggskulpturer och masker i emalj och keramik för export. Efter 1962 arbetade han som frilansande konstnär och keramiker.
Länk till butiken precis en sån
Fick för ett bra tag sedan förfrågan av Hemmets Veckotidning om de skulle kunna få låna krukor av mig till en artikel. Jag samlade ihop vad jag hade och fick även låna krukor av Peter som har bloggen Upsala Ekeby – TACK!
Här kommer bilderna och artikeln.
Vita krukor från Upsala Ekeby, den till höger heter Gunilla och finns i olika storlekar och färger.
Två läckra krukor från Upsala Ekeby och så min favoritkruka i brunt som är i två delar av Ulla Procopé.
De här snyggingarna kommer från Peters samling och är formgivna av Ingrid Atterberg.
En kruka och en vas av Aldo Londi i serien Rimini Blu från Bitossi i Italien och en duva inspirerad av Aldo Londi.
På den här bilden ser ni en gröngul kruka som inte fått någon presentation, den heter Vera och såldes på Åhlen & Holm i slutet av 1960-talet.
Jag tittar på mina egna växter i fönsterkarmarna och inser att det är några år sedan de fick ny jord – kanske dags för det nu!?
Jag är inte en person som har lyckats spara pengar särskilt mycket eller ofta. När jag var barn sparade jag i sparbössor som tömdes en gång per år under speciella evenemang som banken i byn anordnade. Jag hade också någon annan sparbössa som barn, men om jag inte minns helt fel så tömde min storebror den… För några år sedan fick jag för mig att fylla en vacker burk med guldtior. Det började bra och bottnen fylldes på, men lika snabbt började det nallas av samlingen när sonen behövde busspengar osv. Nu skramlar det runt fyra tior på botten av burken och de kommer säkert att snart ha omvandlats till glass.
Även om jag inte lyckas spara pengar så har jag dock lyckats spara ihop en liten samling med sparbössor och alla är italienska!!!
Här ovan ser ni en turkos elefant och en Aldo Londiinspirerad flodhäst. Nedanför en spargris av Aldo Londi.
Denna lila sparbösseklocka är nyast i samlingen, den fann min man på loppis igår.
Coolaste katten i stan, han bor hemma hos oss i bokhyllan. Även om han har ett limmat öra så kan vi inte göra oss av med honom. Han ser ut som en tecknad serie och är charmig som få.
!
För många år sedan när jag började intressera mig för design och inredning från 50/70-talet upptäckte jag Aldo Londi och framför allt hans turkosa serie Rimini Blu. Vid den tiden så rynkade många på näsan åt dessa saker, ungefär på samma sätt som de rynkade på näsan åt Signe Persson-Melins saker, Festivoljusstakarna, Aladinlyktorna och mycket mer. Jag brydde mig inte om att det ansågs lite “billigt” och “kitchigt” utan fortsatte samla. Under åren har jag försökt lära mig om Aldo Londi och hans formgivning och jag tänkte dela med mig av min kunskap här!
Aldo Londi föddes i Montelupo i Toscana 1911. Redan vid unga år intresserade han sig för keramik och dess tillverkning. Detta är egentligen inget konstigt eftersom Montelupo under århundranden varit centrum för keramisk produktion. Bitossi är nog den mest kända keramiktillverkaren därifrån och efter andra världskriget blev Aldo Londi, konstnärlig ledare just där!
Under åren 1946-1975 skapade Aldo Londi tusentals föremål. De flesta föremålens glasyr var i ljust orange, gult, purpur och i jordnära färger. Hans keramik är lätt att känna igen på de rustika, handgjorda formerna som inspirerats av den etruskiska konsten. Även de enkla geometriska reliefmönstren är inspirerade från denna tid. Den mest kända serien av Aldo Londi är Rimini Blu som tillverkades under åren 1957-1965 och som återproduktion efter 2001. Glasyren går i färgerna turkos, grönt, gult och blått och sägs vara inspirerad av Medelhavets olika skiftningar. Alla mönster är handgjorda, vilket jag kan tycka är imponerande – vilket jobb!
Serien Rimini Blu spreds över hela världen och inredningsföretaget Raymor i USA, som var en av världens största importörer och distributörer under mitten av 1900-talet, var en stor bidragande orsak till detta. Här i Sverige kunde vi köpa serien på bland annat Silverbergs och askkoppar, fat, vaser, krukor och figurer prydde många hem under 60/70-talet.
När något blir väldigt populärt, så dyker nästan alltid kopior upp som ett brev på posten. Rimini Blu började snabbt kopieras i både USA, England, Tyskland och i många andra länder. I början hade jag svårt att skilja det inspirerade godset från det äkta. Här ovan till vänster, kan ni se en bild på en mycket vanlig kopia som såldes på EPA och bredvid den en Rimini Blu. Som ni ser så skiljer sig både glasyren men framförallt mönstret åt.
Under åren 1921 och fram till någon gång på 50-talet så var Bitossi märkt med ett versalt B och designummer och ibland även stämplat i godset med made in Italy. Efter det så hade föremålen oftast endast en klisterlapp. Skulle man hitta ett föremål som det står Flavia under, så behöver man inte vara orolig, det är ett systerföretag till Bitossi. Hittar man ett föremål som är stämplat med Bitossi, Italy och Bitossis familjevapen, så är det tillverkat efter 2001.
Här under ser ni två olika kopior där mönstret på båda är sirligt, blommigt och faktiskt inte alls likt Aldo Londis enkla reliefmönster.
Även om de är inspirerade av Aldo Londi eller som många uttrycker det – kopior, så är de ändå vackra och härligt färgglada! Hittar jag sådana, så köper jag alltid in dem till butiken.
Min absoluta favorit av Aldo Londi är min orange tjur, jag gläds varje gång jag ser den!
