För ett bra tag sedan, blev jag tillfrågad om jag skulle kunna ta emot en möhippa i min butik. Den blivande bruden älskade loppisar, retro och min butik! När jag får höra sådant smicker har jag naturligtvis svårt att säga nej… Sällskapet skulle bli cirka 25 personer och de skulle gå på loppis under dagen och “fynden” skulle de ta med till butiken. Väl i butiken skulle jag agera “Antikrundan” och prata lite om deras inköp och eventuellt värde.
I går var de så dags! Vet inte om jag ser mest förvånad eller skräckslagen ut på denna bild!? Det är när jag upptäcker hur många 25 deltagare faktiskt är!
Jag hade fått låna grannlokalen för att ha samlingen i och ett av borden fylldes snabbt med alla loppisfynd. När jag hälsat alla välkomna var det dags för en överraskning för den blivande bruden Hanna. Nu stod en 50-talssminkning på schemat.
En förvånad Hanna fick ta av sig sin tiara och nu …
…var det tid för Nicole, min svärdotter, att ta över för sminkning.
När Hanna sminkades fick de andra lite champagne och fick mingla inne i butiken.
Vem har sagt att det bara måste vara kvinnor på en möhippa?
Plötsligt kom jag på att jag i presentationen av mig och butiken hade glömt att berätta om Signe Persson-Melin, det fick jag ju rätta till!
Nu var alla nyfikna på hur Hanna såg ut och vi gick in i andra lokalen. Hanna är inte en tjej som använder smink så därför var Nicoles mål att göra så att Hanna kände sig fin och bekväm med sin sminkning. Så här söt blev hon!
Nu var det tid för Antikrundan!
Här är deltagarnas inköp, reglerna hade varit att inköpet fick kosta max 50 kronor. De hade gjort sina inköp vid den så kallade “Sloppisen” i Slottsstaden.
Alla var spända på att få höra vad Antikrundans expertis hade hade säga (och jag med…).
Det var en del Elsie Borelius, Nittsjö, plast, teak, böcker, spel, ett sake-set och ni såg väl trätulpanerna!? Ja det var väl inte några direkta fynd som gjorts, men alla hade haft kul på loppisturen!
Nu skulle Hanna få en överraskning till! En tidstypisk handväska passande en 50-talsbrud. Väskan var fylld med solglasögon, parfym, hårnät, klämmor och ett rött kuvert! Kuvertet innehöll ett litet dokument över Hannas smygfotograferade prylar från hennes hem och vilka jag skrivit historik om.
Det verkade som att Hanna uppskattade allt!
Det här var sista punkten på programmet “precis en sån” och vi tackades med applåder och hela gänget drog vidare till nästa punkt på programmet. Nicole och jag slog oss ner i var sin fåtölj och firade att allt gått bra trots att vi varit ganska nervösa. Hur firar man bäst? Självklart med ett glas champagne och ostbågar!
precis en sån Inredning & Design 50/70-tal
