För många år sedan när jag började intressera mig för design och inredning från 50/70-talet upptäckte jag Aldo Londi och framför allt hans turkosa serie Rimini Blu. Vid den tiden så rynkade många på näsan åt dessa saker, ungefär på samma sätt som de rynkade på näsan åt Signe Persson-Melins saker, Festivoljusstakarna, Aladinlyktorna och mycket mer. Jag brydde mig inte om att det ansågs lite “billigt” och “kitchigt” utan fortsatte samla. Under åren har jag försökt lära mig om Aldo Londi och hans formgivning och jag tänkte dela med mig av min kunskap här!

Aldo Londi föddes i Montelupo i Toscana 1911. Redan vid unga år intresserade han sig för keramik och dess tillverkning. Detta är egentligen inget konstigt eftersom Montelupo under århundranden varit centrum för keramisk produktion. Bitossi är nog den mest kända keramiktillverkaren därifrån och efter andra världskriget blev Aldo Londi, konstnärlig ledare just där!

Under åren 1946-1975 skapade Aldo Londi tusentals föremål. De flesta föremålens glasyr var i ljust orange, gult, purpur och i jordnära färger. Hans keramik är lätt att känna igen på de rustika, handgjorda formerna som inspirerats av den etruskiska konsten. Även de enkla geometriska reliefmönstren är inspirerade från denna tid. Den mest kända serien av Aldo Londi är Rimini Blu som tillverkades under åren 1957-1965 och som återproduktion efter 2001. Glasyren går i färgerna turkos, grönt, gult och blått och sägs vara inspirerad av Medelhavets olika skiftningar. Alla mönster är handgjorda, vilket jag kan tycka är imponerande – vilket jobb!

Serien Rimini Blu spreds över hela världen och inredningsföretaget Raymor i USA, som var en av världens största importörer och distributörer under mitten av 1900-talet, var en stor bidragande orsak till detta. Här i Sverige kunde vi köpa serien på bland annat Silverbergs och askkoppar, fat, vaser, krukor och figurer prydde många hem under 60/70-talet.

När något blir väldigt populärt, så dyker nästan alltid kopior upp som ett brev på posten. Rimini Blu började snabbt kopieras i både USA, England, Tyskland och i många andra länder. I början hade jag svårt att skilja det inspirerade godset från det äkta. Här ovan till vänster, kan ni se en bild på en mycket vanlig kopia som såldes på EPA och bredvid den en Rimini Blu. Som ni ser så skiljer sig både glasyren men framförallt mönstret åt.

Under åren 1921 och fram till någon gång på 50-talet så var Bitossi märkt med ett versalt B och designummer och ibland även stämplat i godset med made in Italy. Efter det så hade föremålen oftast endast en klisterlapp. Skulle man hitta ett föremål som det står Flavia under, så behöver man inte vara orolig, det är ett systerföretag till Bitossi. Hittar man ett föremål som är stämplat med Bitossi, Italy och Bitossis familjevapen, så är det tillverkat efter 2001.

Här under ser ni två olika kopior där mönstret på båda är sirligt, blommigt och faktiskt inte alls likt Aldo Londis enkla reliefmönster.

Även om de är inspirerade av Aldo Londi eller som många uttrycker det – kopior, så är de ändå vackra och härligt färgglada! Hittar jag sådana, så köper jag alltid in dem till butiken.

Min absoluta favorit av Aldo Londi är min orange tjur, jag gläds varje gång jag ser den!