Apr 28

När jag ska skylta om ett fönster så står jag alltid inför problemet, att var ska jag göra av sakerna som står där nu. I stort sett varje ledig yta i butiken är fylld med saker och något förråd att tala om, har jag inte. Därför blir det alltid mer eller mindre kaos i butiken när jag ska skylta om eller flytta några möbler.

I förrgår kväll fick jag en leverans av möbler och lite annat som fyllde all golvyta som fanns kvar i butiken. I går gick jag därför till butiken med en diger “Att-Göra-Lista”. Flytta småhyllor så att en ny stor hylla får plats, montera och polera nya hyllan, packa upp och prismärka nya textilier, skylta om två fönster, montera upp ett nytt bord med stolar samt rengöra och polera det, damma i hyllan där jag har alla teaksaker samt polera alla teakskålar och teakbestick, packa beställningar, slipa det nya sidebordet och diska.

Iordningställande av nya hyllan.

Eter att hyllan och nya bordet kommit på plats och ordningen är återställd.

Mellanrummet får en välbehövlig städning.

All teak inoljad och hyllorna nystädade. Mitt nya ursnygga sidebord får stå lite på undantag tills det finns en bättre plats för den.

Ja hur gick det nu med min “Att-Göra-Lista”? Som den optimist jag är, hinner jag aldrig allt som jag har föresatt mig. Jag hann inte slipa och olja in det nya sidebordet och jag hann inte diska.

Tagged with:
Apr 25

I mitt förra inlägg “Ombyte i hemmet” lovade jag att visa hur förändringen blev. Hallen har blivit en lampa fattigare men berikats med ett nytt retrotyg från Strömma. Jag tycker tyget och spegeln passar riktigt bra tillsammans.

Rummet har nu blivit vilsamt grööööönt! Ny grön ullmatta och nya kuddfodral är det som köpts nytt. Alla andra saker är bara omflyttade eller framplockade från skåp. En av gardinerna hängde tidigare som fond i hallen och allt grönt glas stod förut i kubhyllan.

Mina Festivoljusstakar av Timo Sarpaneva har åter kommit till heders och Entréskålarna av Carl Harry Stålhane har också plockats fram.

Alla Isi, Isikub och Minikubvaser av Lennart Andersson står på parad ner mot hallen.

Kubhyllan som delar av vardagsrum och kök är nu fylld med rött glas och röd keramik. Här kommer nog att fyllas på efterhand, om jag känner mig själv och min man rätt…

Matplatsen har fått ett nytt tyg som jag plockat hem från butiken. Det är Kaarina Kellomäki från Marikangas Maritextil i Finland som designar tyget. Lampan Semi är formgiven av Claus Bonderup och Thorsten Thorup för Fog /Mørup., Danmark och är från 1967. Bordet kommer från Johanson Design och stolarna är formgivna av Lindau & Lindecrantz och heter X 75-2.

Då var guidningen i mitt hem slut och ni har nu fått se hur mitt hem gick från knalligt orange till skönt grönt. Det går att förändra sitt hem med ganska enkla medel. Jag vill avsluta med några visdomsord som alltid sitter väl synliga på mitt kylskåp. Orden är Estrid Ericsons, grundaren av Svenskt Tenn i Stockholm:

“Låt aldrig hemmet bli färdigt.

Slå aldrig fast möbleringen,

arrangera ständigt om och håll

på så sätt hemmet levande”.

Tagged with:
Apr 22

Lägenheten som jag och min man bor i, har vi haft i ett och ett halvt år nu. Det är en lägenhet med öppen planlösning, där kök, matplats och vardagsrum hänger ihop. Lägenheten är alldeles nybyggd  och väldigt kubisk och enkel i sin utformning. Alla väggar är vita, liksom köksinredning och dörrar och våra möbler är övervägande i teak. Därför bestämde vi när vi flyttade in att tillföra en riktigt färgklick i form av  färgen orange.

I hallen möts man direkt av Erik Höglunds enorma spegel i rött och orange, samt Stig Lindbergs textil Melodi och en pall från Johanson Design. Sex trappsteg upp från hallen, kommer man rakt upp till vardagsrummet. Textilier och prydnader i orange gör rummet varmt och förhoppningsvis inbjudande, det har i varje fall jag och min man tyckt. När jag ser på bilden så slås jag av att ingenting är nyproducerat förutom kuddfodralen och plädarna samt sofforna som dock är köpta begagnade…

På motsatta hållet finns kök, matplats och utgång till terrassen. För att göra det väldigt avlånga rummet och köket mer indelat har vi delat av med en kubhylla (nyproducerad) samt med en annan färg i köket. I hyllan mot köket har vi samlat allt vårt älskade gröna glas.

Efter ett och ett halvt år tyckte jag dock att det var dags för en förändring. Tanken och inspirationen kom faktiskt när jag i julas packade upp allt julpynt. Till jul packar man upp en massa fina saker och förändrar sitt hem radikalt för att sedan packa ner sakerna igen. Varför kan man inte göra så lite oftare tänkte jag. Jag älskar alla mina orange prydnader och textilier, men jag kan ju packa ner dem i en låda, för att återförenas med dem om ett, två år.

Nästa gång ska ni få se hur förändringen av mitt hem blev! Grönt hos mig!

Tagged with:
Apr 19

Idag fick jag en efterlängtad leverans till butiken i form av Kay Bojesens apor i teak. Dessa apor kan man inte bara ringa och beställa och sedan tro att de levereras veckan därpå, utan ofta är där flera månaders väntetid. I vilket fall som helst var de efterlängtade. Det spelar ingen roll hur många apor man beställer och packar upp, så är alla helt olika i sina uttryck. Teakens ådring gör att de blir olika och högst personliga.

När Kay Bojesen formgav apan 1951, var den tänkt som leksak. Att den skulle bli en sådan framgång även i inredningssammanhang och att den skulle bli en symbol för dansk design, tror jag skulle förvånat honom. Flera olika danska besökare har berättat att det är tradition hos dem att ge bort en liten apa vid dop.

I butiken har jag även den söta elefanten till försäljning, fast den är inte alls lika charmig som apan tycker jag.

Kay Bojesen levde mellan 1886 och 1958 och han utbildade sig först till silversmed hos Georg Jensen. Därefter hade han egen firma i omgångar där han arbetade med sin formgivning och han var även  konstnärlig ledare vid Bing & Grøndahl. Det som han dock är mest känd för är sina olika leksaker. I början var det olika målade leksaker och barnmöbler men efter hand blev det leksaker i enkel teak. Han arbetade utifrån att det skulle vara liv och hjärta i hans produkter. Hans motto var att “linjerna ska le”.

Här nedanför visar jag lite olika figurer och djur som bott i butiken ett tag.

Tagged with:
Apr 16

Lyckan är oftast inte någon himlastormande känsla som drabbar en. Istället kan lyckan kännas som en värme i kroppen och komma helt oväntat. Som när man förundrat ser i rabatten att lökarna man stoppade ner förra våren, har lyckats ta sig upp och än en gång förärar dig en vacker bukett.

Eller som förvåningen du känner när du ser att trädet och gräset som står i  alldeles för små krukor, åter har kämpat sig upp för att möta solens strålar.

Lyckan kan också kännas som en stark känsla av tacksamhet och trygghet över att just jag får uppleva det här. Den varma känslan av lycka känner jag när jag får rå om mitt lilla barnbarn Liam.

Lyckan kan också vara omtumlande och skräckblandad, som när jag lyckats genomföra något jag varit livrädd för. Det är en lyckokänsla av att jag vuxit och vågat, en härlig lyckokänsla!

Men känslan av lycka kan också infinna sig för små och ganska obetydliga saker här i livet. Som när jag återfann mina älskade kar för salt och peppar, Bror och Syster. Längst ner i lådan i förrådet hittade jag mina kar som jag trodde försvunnit i flytten. Ett litet pirr i magen förkunnade en känsla av lycka – där var ni ju!

Tagged with:
Apr 13

Skylten visar på STÄNGT men jag ser ju att hon är där inne, vad gör hon egentligen? Ja så tänker nog många som går förbi butiken eller som drar i dörrhandtaget och ser att jag finns i butiken. Ibland släpper jag in någon enstaka kund och tar mig den tiden, men i dag måste jag få jobba i lugn och ro. När det är stängt i butiken så fotograferar jag, eller skyltar om, renoverar saker, diskar, prismärker, städar eller packar paket.

I dag var tanken att jag skulle fotografera och lägga ut i webshopen. Men vad ska jag välja???

Jag försöker tänka att det som är populärt i butiken säkert även är det på webshopen, men det kan jag aldrig veta. I vanliga fall använder jag ett litet fototält när jag ska fotografera till webshopen men jag får aldrig riktigt till det med belysningen. Idag har jag helt sonika inrett en liten fotostudie ute i hallen eftersom grannen som jag delar entré med inte är här. Dagsljuset är också det helt klart bästa ljuset att fotografera glas i. Ja just det nu har jag bestämt mig! I dag blir det glas som läggs ut i shopen och kanske lite andra saker när ljuset inte är så bra som glas kräver.

Jag ska även passa på att lägga ut lite saker på GOT2GET som är ett trevligt ställe för dem som är intresserad av design och kvalité. Kika gärna in på sidan, det kan vara värt mödan! Faktiskt har min butik precis en sån blivit veckans butik där!!!

Tagged with:
Apr 11

Vill visa er min samling av vaserna Isi, Isikub och Minikub från Gullaskruf. Vaserna är formgivna av Lennart Andersson i slutet av 50-talet och finns i färgerna ametist (lila), kobolt (blå), indigo (blå), röd, grön, klar, opalin och turkos.

Jag har samlat på dessa vaser i ganska många år nu och anledningen är att jag gillar den enkla formen och att de är praktiska till många saker. Jag har begränsat mitt samlande till dem i klarglas och grönt, sedan har jag någon röd också som plockas fram till jul. De är perfekta att ställa blommor i och det är väldigt snyggt att bygga upp ett arrangemang med två, tre vaser. I en del av vaserna har jag samlat bärnsten, stenar och snäckor  och andra står framme för att de är så vackra när ljuset från fönstret silar igenom dem.

Här är en gammal annons från tiden då de formgavs.

Nu tror jag att jag måste diska alla vaserna. Såg att de var attans dammiga när jag ställde upp dem för att fotografera. Har man inte jobb så tar man sig …

Tagged with:
Apr 09

Sitter och ser på mitt fantastiska tyg som jag har haft som gardiner i några år nu. För ett tag sedan bestämde jag att hela vardagsrummet skulle ändras, ut med det orange och in med något nytt. Nu när jag ser på gardinerna så börjar jag tveka.

Textilen är från 1973 och tillverkat på Tampella och det är Marjatta Seppälä som designat det. Mönstret heter Apia och jag har letat för att försöka hitta var detta namn kommer från. Den enda förklaring jag kan finna är att Apia kommer från staden och hamnen på Samoa och att mönstret är inspirerat av en solnedgång i Apia med träden i förgrunden.

Det finns så många fantastisk textilier från 60/70-talet och många av dem är från Finland. Det jag gillar med dem är de vågade färgkombinationerna, de stora mönstren och humorn. Jag får kanske ta ett tankevarv till innan jag plockar ner dem…

Tagged with:
Apr 08

Det är ganska många år sedan nu som jag kom i kontakt med Kila Design och upphovskvinnan Cecilia Claesson. Första gången var på Gustav Adolfs torg i Malmö där Cecilia stod och sålde sina smycken. Jag fastnade för ett snyggt hårspänne som jag hade tänkt skulle pryda mitt hårsvall. Dock blev jag övertalad att ge bort spännet till en kollega som längtande såg på det varje gång jag bar det.  Nästa gång vi kom i kontakt var det Cecilias man Ove som köpte naggade tallrikar av mig. Därefter dröjde det inte länge innan jag blev återförsäljare av Kilas smycken. Jag tycker idéen är så genialisk, varför kasta bort naggat porslin när det kan bli till underbara smycken!?

Cecilia berättar att hon fick idéen 1996 när hennes 4-åriga son kom springande med en present till henne. I sin hand hade sonen en porslinsskärva som han hittat och som han stolt överräckte till sin mamma. Därefter har verksamheten växt och idag säljs smyckena i över 30 butiker i Sverige och utomlands. Nästan hela familjen Claesson är idag också involverade i verksamheten som man med säkerhet kan säga är ett familjeföretag. Ove specialtillverkar maskiner och sköter bokföring, dottern Ester är idag en nästan lika driven hantverkare som sin mamma och de andra barnen hjälper också till på olika sätt i verksamheten.

Alla smyckena är gjorda av svenskt eller nordiskt porslin och alla detaljer är i silver. När kunder kommer till min butik för att köpa ett smycke blir de som små barn framför godishyllorna: -Oj så många olika det finns! -Jag vet inte vilken jag ska välja! -Jag vill ha ALLA! Eller en kommentar som också är vanlig: -Jag vill ha den med gröna blad! Det är nämligen Berså som är storsäljaren bland smyckena. Cecilia berättar att hon även sålt en Bersåring som vigselring och att på bröllopet serverade mat på bersåporslin.

Alla bilder lånade med tillåtelse av Kila Design.

Tagged with:
Apr 07

Jag sitter och bläddrar i en gammal katalog från Gunnars som jag precis har införskaffat. Här finns precis allting, från kläder till hela familjen, till köksredskap, leksaker, verktyg, möbler, textilier och prydnader.

Att försöka nå kunder genom postorder,  har funnits väldigt länge. Själv minns jag att min mor handlade på postorder. När jag var stor nog att uppskatta kläder, var det en stor höjdpunkt även för mig när säsongens Haléns eller Josefssons dök ner i brevlådan. Tyvärr så var det sällan som jag fick just de högt önskade kläderna som jag valt ut, det blev istället något praktiskt och ej för dyrt.

Den allra roligaste postorderkatalogen var nog ändå Hobbex. Den kunde jag läsa fram och baklänges tills den var alldeles sönderläst. En jul när jag sålt jultidningar och alltså hade lite egna pengar, gjorde jag mitt första inköp från Hobbex. Jag köpte en liten figur som hette “Micki – den lille storrökaren”. Micki såg ut som ett troll och var väl ca 4-5 cm hög. I munnen på honom kunde man stoppa in små cigaretter och tända på och gissa vad som hände? Jo, han blåste rökringar!

Tagged with:
preload preload preload