Greppaflaska med viss utstrålning

[Lars Kallin]

Bytte till mig denna greppaflaska idag. En ofantligt stor degelbit i massan, det var därför jag ville ha den. Ca 20 cm hög, helt ok.

[LS]

Det var nog den sista flaskan man gjorde av den smältan, en avsevärd del av degeln finns ju innesluten i din flaska. Det måste varit med viss tvekan den gick igenom kontrollen, var det något man ogillade så var det ju sten i massan i och med att det kunde ge upphov till spänningar.

Jag hade nöjet att närvara vid denna lilla bytesafton, bytte bl.a. till mig en lite kuriös Rhenvinsflaska.

[E.B.]

Skulle inte alls må illa av den greppaflaskan, mycket ok tycker jag nog. Har inte riktigt samma känsla för vinaren, men botten var snygg.

[LS]

Jag håller med, det handlar om helt olika divisioner. Men om L K:s greppa ligger högt i division 1 så ligger min högt i division 4. Det är alltid vanskligt att jämföra äpplen och päron, men var och en blir salig av sin spelplan.

[A.F]

Blev degeln sliten och det började lossa bitar vilket slutade med att man
kaserade degeln?
Eller var vissa blåsare ovarsamma och slog sönder små bitar medan de jobbade?
Man funderar ju varför det skiljer sig så från sak till sak, ibland finns det fullt
med vita degelbitar i glasen och ibland inget.

Ett bra exempel är Hammar, deras buteljer ifrån 1860-1870-talet har en
tendens att innehålla ofantliga mängder vita stenar, medan tillexempel
Årnäs flaskor är rena ifrån samma tid.