Naiva supar!

[Jung_Kee]

http://www.vimmerbytidning.se/nyheter/vastervik/gammalt-och-nytt-under-klubban-20090324/

[Hirvi]

Tackar Jung Kee, det var ju riktigt kul att få se denna bild och artikel,
dom matta ytorna ser ju ut som på kompisens glas.

Men kasar man tar man ju bort glas från ytan, problemet kvarstår varför den matta ytan på mitt fotade glas
sticker upp när man känner med nageln, phuuu
Hirvi

[gärdsle]

Det är tveklöst nåt lurt med ditt schackmönstrade glas, Hirvi! Jag har börjat rengöringen av montrar och glas på muséet idag, och då kände jag med nageln på alla olika schackmönstrade glas jag hade (6 st) och alla var kasade. Särskilt tydligt kändes linjerna som bildar rutornas ramar. De var djupare än den matta kasningen på alla. Sen undrar jag: Det finns ju en randdekor högst upp också. Är inte den heller kasad?
Om du bara ser stjärnorna i speciellt ljus så tyder ju det på etsning. Vi hade ju en tid i slutet av 1800-talet då schablonestade glas med svalan och rosen, vinrankor och hjortar var vanliga. Sådana har jag sett en hel del av med nästan helt utslitna motiv.
Men: Kan det röra sig om en mycket tunn målning? Det skulle ju kunna ge en känsla av upphöjd yta. Vid den här tiden målade man ibland eklöv och sånt som var vanliga gravyrmotiv med vit tunn färg istället. Den skulle ju också kunna slitas ner. Stjärnorna, har de varit vita eller i guld?
Skam den som ger sig!

[Hirvi]

Det är tveklöst nåt lurt med ditt schackmönstrade glas, Hirvi! Jag har börjat rengöringen av montrar och glas på muséet idag, och då kände jag med nageln på alla olika schackmönstrade glas jag hade (6 st) och alla var kasade. Särskilt tydligt kändes linjerna som bildar rutornas ramar. De var djupare än den matta kasningen på alla. Sen undrar jag: Det finns ju en randdekor högst upp också. Är inte den heller kasad?
Om du bara ser stjärnorna i speciellt ljus så tyder ju det på etsning. Vi hade ju en tid i slutet av 1800-talet då schablonestade glas med svalan och rosen, vinrankor och hjortar var vanliga. Sådana har jag sett en hel del av med nästan helt utslitna motiv.
Men: Kan det röra sig om en mycket tunn målning? Det skulle ju kunna ge en känsla av upphöjd yta. Vid den här tiden målade man ibland eklöv och sånt som var vanliga gravyrmotiv med vit tunn färg istället. Den skulle ju också kunna slitas ner. Stjärnorna, har de varit vita eller i guld?
Skam den som ger sig!

Det börjar bli svettigt gärdsle ha ha!
Jag har inte glaset här nu men det kommer om ett par dagar.
Målning är det inte, stjärnorna är samma matta som rutorna, randdekoren verkar vara av samma typ, jag får för mig syrad, kan kasning bli så enormt slät så att det ser syrat ut, det jag sett av kasning ser ju mera raspigt ut, men det kanske går att kasa så det blir slätt som huden, sett kasade flaskor som är riktigt raspiga i mönstret.

Etsat som du talar om vill jag inte ha det till, man kan ju undra varför stjärnorna är slitna men inte dom matta rutorna,
när jag får hit glaset igen då tar jag fram luppen
Står det i någon trovärdig text att rutorna är kasade?

Kan du inte ta en närbild på dina rutor så får vi lite att gå på.
Hirvi

[Jung_Kee]

Det kan inte vara så att hela glaset varit etsat först och att de klara rutorna har polerats fram?

Jag har annars bara sett den här dekoren med kasade eller etsade ytor.

[Hirvi]

Det kan inte vara så att hela glaset varit etsat först och att de klara rutorna har polerats fram?

Jag har annars bara sett den här dekoren med kasade eller etsade ytor.

Jasså du har sett med etsade ytor?
Hirvi

[Jung_Kee]

Ja, på alla senare glas med denna dekortyp. Titta Odelberg-servisen till exempel. Jag hade tills förra året några anonyma selterglas av samma typ med slipade konturer och etsade rutor som jag bedömde vara 1800-talets mitt. Tyvärr har jag inga bilder på dem

[Hirvi]

Ja, på alla senare glas med denna dekortyp. Titta Odelberg-servisen till exempel. Jag hade tills förra året några anonyma selterglas av samma typ med slipade konturer och etsade rutor som jag bedömde vara 1800-talets mitt. Tyvärr har jag inga bilder på dem

Tackar för det, jag har inte sett allt, varit för mycket i hyttan.
Skall kolla!
Hirvi

[Hirvi]

Kollat Odelbergaren nu, ja det var ju en fin servis, skulle varit etsad då.

Jag skall fota närbild när jag får glaset, glaset har ju en otroligt oren massa,
gärdsle kan ju kolla om dina är finslipade i båda ändar som detta är,
mycket jobb nedlagt trots den dåliga glasmassan, får återkomma.
Hirvi

[gärdsle]

Nu måste jag hitta nån som kan fixa lite fotografering åt mig, dels för att visa hur gravyren ser ut på mina schackmönstrade glas, men också visa en tunnformad, stor punschmugg som jag hittade i mina gömmor. Den har matt yta omväxlande med blanka lövliknande ytor, där man sen målat i nerver med guld. Den är planslipad både i botten och rand, vilket mina rutiga glas inte är. Den matta ytan på muggen är definitivt inte kasad. Muggen bör vara från c:a 1850. Jag tror inte den är svensk, även om den köpt på en loppis i Skruv. Återkommer!
Intressant att få veta hur Odelberg-glasen var gjorda.

[Hirvi]

Nu måste jag hitta nån som kan fixa lite fotografering åt mig, dels för att visa hur gravyren ser ut på mina schackmönstrade glas, men också visa en tunnformad, stor punschmugg som jag hittade i mina gömmor. Den har matt yta omväxlande med blanka lövliknande ytor, där man sen målat i nerver med guld. Den är planslipad både i botten och rand, vilket mina rutiga glas inte är. Den matta ytan på muggen är definitivt inte kasad. Muggen bör vara från c:a 1850. Jag tror inte den är svensk, även om den köpt på en loppis i Skruv. Återkommer!
Intressant att få veta hur Odelberg-glasen var gjorda.

Ja vi får se då hur du lyckas med letandet och fotandet, men då vet jag att våra rutiga glas
skiljer sig på slipning i botten och mynning, jag kallar mitt för finslipat (finkantat) sa dom på Fåglavik när dom slipat fram en glasklar blank yta,
det sista var polering på ytan, det görs ju i flera steg med början i grovslipning, vi avvaktar och kommer igen.
Hirvi

[FBQ]

Nej det är ju inte lätt att säga något om glasmassan utifrån fotografier. Tycker nog att jag sett en del kopior som varit ganska bra. Det jag noterat är ju att blåsor i moderna glas oftast är jämnstora. Äldre glas har fler eller färre större blåsor, ibland närmast inga men vanligen även spidda pyttesmå, jag gissar att det är svårare att imitera. Och osmälta stenar i glasmassan brukar inte heller finnas i moderna glas. Och glas från 1700-talet eller tidigt 1800-tal kan vara ganska väl avfärgade, särskilt påkostade glas, men har nästan alltid om ingen annan färg så en gråaktig ton.

Men som sagt, att bedöma från fotografier tycker jag är svårt.

[Hirvi]

Nej det är ju inte lätt att säga något om glasmassan utifrån fotografier. Tycker nog att jag sett en del kopior som varit ganska bra. Det jag noterat är ju att blåsor i moderna glas oftast är jämnstora. Äldre glas har fler eller färre större blåsor, ibland närmast inga men vanligen även spidda pyttesmå, jag gissar att det är svårare att imitera. Och osmälta stenar i glasmassan brukar inte heller finnas i moderna glas. Och glas från 1700-talet eller tidigt 1800-tal kan vara ganska väl avfärgade, särskilt påkostade glas, men har nästan alltid om ingen annan färg så en gråaktig ton.

Men som sagt, att bedöma från fotografier tycker jag är svårt.

Ja detta med blåsigt och lusigt glas, små blåsor (lusor) större blåsor än lusor, stora blåsor å jätteblåsor,
förr i tiden när dom kunde elda i dagar att få smältan brukbar, då slog dom oftast av ugnen på morgon till arbetstemperatur
trots att smältan inte var klar, då var glaset lusit, små små blåsor, ugnen fick inte gå färdigt så lusorna blev kvar hela dagen,
ofta kom inte ugnen i kapp med värmen då hade dom lusigt glas länge.

När en glassmälta som man provar med en spik på morgon (har större blåsor) det tyder på att smältan är på väg att bli färdig, oftast rakar man bort dom blåsorna som kokat upp över ringkanten och en klar färdig glasmassa blir att jobba med.

Stora blåsor man ser i gammalt glas kom oftast till när många glasblåsare fångade an glas i samma degel och glaset var hårt (dålig värme) glas som rinner av vid varje anfång bildade luftfickor på ytan som inte han smälta ut innan nästa gubbe kom och fångade an, på så vis kunde dom få stora och jättestora blåsor, sedan är det ju så att blåsor växer ju när du blåser ut pjäsen.
Hirvi

[Hirvi]

Jag har nu pratat med en glas gravör om kasning, fick nu förklarat att det blir slätt som en barnrumpa som jag skrev,
tennaska som slipmedel, så det rutiga glaset jag började tråden med är kasgravyr.

I nya hyttan i Limmared köptes det in en sådan beg gravyrmaskin från Tyskland, men jag hann aldrig ett prova den,
men där var massor med trissor med maskinen, här är en film om det, är dålig på engelska så ni får säga till om
dom säger något som passar in i graveringen.

https://www.youtube.com/watch?v=DEWzIJGUjfQ&feature=related

Hirvi

[LasseC]

Det är riktig gravyr med koppartrissa och karbodorundumpulver (felstavat) uppblandat i olja.
DG