Anders August Liljeqvist, Svedala I

[Polsson]

En ännu värre messersshitt kompletterar med att municipalsamhällen var tätorten inom en kommun. Den gamla kommunallagen stadgade att kommunen kunde ta ut skatt för "gemensamma angelägenheter" och folket på landsbygden hade inte något bruk för gatubelysning mm varför tätortsborna fick betala lite mer i kommunalskatt. Municipet styrdes av en municipalnämnd.

Ovanstående är ett exempel på "bra att ha- kunskaper" och det var första gången på 53 år som jag fick nytta av just den här kunskapen

Bättre sent är aldrig, Mochens gubbe!

[Polsson]

Gammal Svedalakeramik

Med början den 5:e januari anordnar vår förening en utställning av ”Gammal svedalakeramik” på biblioteket i Svedala. Utställningen är en ”uppföljning” av den artikel i årets årsbok som handlar om ”Lerpottan”, den lokala keramikfabrik som en gång fanns i Svedala.

Först när vi ser prov på dess produktion i verkligheten får vi en bättre uppfattning av keramikens höga kvalitet och variationsrikedom.
Det är sällan som vi har en sådan möjlighet, att komplettera en artikel i vår årsbok med att visa föremålen i verkligheten.
Utställningen varar till den 5:e februari och kan besökas under bibliotekets öppettider.

Föreningen Svedala-Barabygden

[Polsson]

Vernissage av Aug. Liljeqvists lergods I



Klockan två idag öppnade utställningen om August Liljeqvists liv och leverne på Svedala bibliotek av föreningen Svedala-Barabygden. Mats Olsson, primus motor i föreningens Liljequist-engagemang, medlem i årsbokens redaktionskommitte, bildbearbetare, grafisk formgivare och Svedala-samlare,
exponerade Svedala-lergodset enligt konstens alla regler tillsammans med samlaren och föreningskollegan Lennart Olsson.

Bilderna:
1) Mats Olsson inbjuder till visningen
2-3) Liljeqvists praktvas med den gula blomman i närbild. Observera att blomman har pistiller. Med tanke på nästa bild, kan man fundera över om
dottern Sigrid, vars namn finns skrivit i botten på pjäsen, har varit delaktig i förfärdigandet.
4) När årsboken från Svedala-Barabygden utkom hörde en privatperson av sig
och visade upp tavlan av Anders August Liljeqvist målad av dottern 1930/1936.
Fortsättning följer.........

[Polsson]

Vernissage av Aug. Liljeqvists lergods II

Med tanke på efternamnet Olsson vilket florerar bland ett flertal personer i Liljeqvist-vernissagen, meddelas härmed att något släktskap dem emellan ej föreligger.

"SB2O3, grundämnet antimonoxid, förekommer i många mineraler, bl. a. antimonglans (spetsglans, gråspetsglans). Antimonen användes i engoben för att ge en gul färg. Eftersom den var dyr användes den sällan av krukmakarna. Förutsättningen för att antimonoxiden ska bli gul är att den transparenta glasyren innehåller blymönja eller blyaska." (Citerat från boken " Krukmakare och Kakelugnsmakare" av Tom Möller.)

Att Anders August kände till antimonoxid, rinnglasyr och jugend framgår klart av dagens bilder, tycker jag.
Varsågod och njut!

[jani]

Med tanke på efternamnet Olsson vilket florerar bland ett flertal personer i Liljeqvist-vernissagen, meddelas härmed att något släktskap dem emellan ej föreligger.

P-son
Dina tidigare avatarbilder tyder på ett släktskap med L
eller försöker du enbart efterlikna 'Liljeqvistarn'....

[Rosa]

Att Anders August kände till antimonoxid, rinnglasyr och jugend framgår klart av dagens bilder, tycker jag.
Varsågod och njut!

Läckert!

[Kaptenen]

Tack Polsson! Det får nog bli en tur till Svedala.

[Polsson]

P-son
Dina tidigare avatarbilder tyder på ett släktskap med L
eller försöker du enbart efterlikna 'Liljeqvistarn'....

Nej du, jani! Min favorit i fråga om skäggprydnad ser du på bilden nedan.

Läckert!

Det kommer mera, Rosa!

Tack Polsson! Det får nog bli en tur till Svedala.

Om så blir fallet, Kaptenen, så hör av dig. Kaffe och kanelbulle i Trelleborg väntar då.

Bilden: Min favorit i fråga om skäggprydnad, AE. Hade jag sedan kunnat dreja 1/100 av vad han kunde, hade lyckan varit fullständig. Är jag halvvägs?

[Polsson]

Vernissage av Aug. Liljeqvists lergods III



Marmorering, efterbildning av ådrig marmor, är ju en gammal känd teknik. "Illustrerat Antik Lexikon" skriver bla följande: "Målad M i kraftiga grå, gröna och blå toner blev vanlig under barocken i kyrko- och slottsinteriörer, bl a på paneler och dörromfattningar. Inom keramiken uppträdde M liksom sten- och ädelstensimitationer främst under 1700-talet.....".

Huruvida Liljeqvist försökte efterlikna marmor eller han bara anammade tekniken utan att fundera på ursprunget, lär väl ingen få reda på. Sannolikt ställde han ut marmorerat lergods vid utställningen i Lund 1907. När man studerar bilden från utställningen, får man en klar bild av "fabrikörens" mångsidighet.

Fortsättning följer....

[Polsson]

Vernissage av Aug. Liljeqvists lergods IV


Att det var stor variation på lergodsets glasyrer som tillverkades i fabriken på hörnet av Södergatan och Kyrkogatan i Svedala framgår av tidigare visade och dessa bilder. "Jämfört med vem då", kanske man kan fråga sig. "Jämfört med F B Stenbäck", kan man kanske svara sig. Medan Stenbäcks produktion av prydnadsgods till mycket, mycket stor del var grönglaserad med svart dekorglasyr, förefaller Liljeqvist inte ha någon "favoritfärg".

Dessutom förefaller LIljeqvist vara mer influerad av samtidens stora fabrikers formspråk - se tex prakturnorna på bilden från Utställningen i Lund 1907. Önskvärt i sammanhanget hade varit att få en bild från F B Stenbäcks lergods vid Utställningen i Stockholm 1909 som jämförelse, men någon sådan lär knappast dyka upp.

Fortsättning följer.................

[Polsson]

Vernissage av Aug. Liljeqvists lergods V


Koppar,kobolt och mangan har spelat en väsentlig roll vid glaseringen av lergodset från Liljeqvists fabrik på nedanstående bilder. Utan överdrift kan tilläggas att prydnadslergodset förfärdigades av Anders August, om det nu var han som drejade och glaserade det, vid mycket, mycket mogen ålder, dvs 60 år och äldre. Den 19 januari i år är det 165 år sedan han föddes.

Formerna på de två stora "koboltarna" finns med olika glasyrer i AL:s produktion och den högra gröna kan väl sägas vara mycket Stenbäcks-lik.

Gyckelkrusen är ju visade tidigare i tråden, men tål att tittas på. Läste i någon PES-tråd, tror det var Elfstrands-tråden, att en PES-profil trots gideonitiska försök inte lyckades suga upp en enda droppe. Kan undra om profilen spillt mer tid på uppgiften sedan dess eller om han tappat suget för länge sedan.

[Polsson]

Vernissage av Aug. Liljeqvists lergods VI


Krukor med horisontella och vertikala öron, kryntor, burkar, fat, spilkummar och ettörade krukor (pottor?)! Som synes påminner Liljeqvists hushållslergods om dåtidens krukmakarproduktion, men det var ju det sortiment som de livnärde sig på från början. När konkurrensen från porslin, emalj och annat tvingade krukmakarna att retirera, blev det konstkeramiken som blev räddningen. På bild 2 finns det även en mindre kakelugnsdetalj. I fråga om hushållslergodset hade AL en egenhet som knappast kan sägas vara krukmakartypisk, han signerade ofta fat och spilkummar med "Svedala" på kanten.

[simco]

Tack för att vi som befinner oss på norra breddgrader får möjlighet att besöka utställningen!
Vackra saker och intressant information.
Rinnigt, marmorerat, finurlighet i skrift och funktion tillsammmans med vackert bruksgods.

En blomma till vår egen guide av Anders August Liljeqvist, Svedala.

[jani]

En blomma till vår egen guide av Anders August Liljeqvist, Svedala.

en blomsterfång från mig också.... 1000000000000000 tack Polsson

[Bengt H.]

Jag instämmer till fullo med de föregåendes hyllning av Herr Polsson. Han är värd all uppskattning för allt arbete som lagts ner och som redovisats här på PES.