Allmänt meddelande

**Kaptenen** · 2010-02-25, 17:00

I kapitlet Keramikverkstaden berättar Swedner att Tages dröm om att tillverka ett nytt slags keramik till vardagsbruk, kunde förverkligas efter det att hans svärfar fd lektor Wahlstedt hade dött och Tages ekonomiska beroende av sin frus brödrar minskade.

Keramikverkstaden byggdes på en tomt (Vittsjö 6:23), som hans syster Lilly hade köpt 1908. Till sin hjälp anställde han drejaren Karl Holmberg, som fram till 1908-09 hade varit anställd vid Bobergs i Gävle. Tage lockade honom till Vittsjö, med att han skulle hjälpa honom med ett eget hus och ett fritt och självständigt arbete i den blivande verkstaden. Karl kom 1910 till Vittsjö och flyttade in i en villa, ritad av Tage, som döptes till Strandstugan.

Keramikverkstaden försågs med olika tekniska finesser för att Tage skulle kunna experimentera med olika bränningsmetoder. Verkstadens skorsten murades med rundade, hålförsedda tegel och med rökkanaler, så att draget skulle kunna regleras. Hans mål var att få fram en ny typ av glasyr.

Problemen hopade sig för Tage och hans drejare. Ugnen rasade flera gånger och trots att Karl var en flitig och idérik konsthantverkare som ofta jobbade långt ut på nätterna i verkstaden, så var han ingen brännugnsmurare. En bitterhet växte också inom Karl mot Tage som hade lockat honom från ett bra jobb i Gävle. Glasyrerna blev inte heller de, som Tage förväntade sig och dessa misslyckanden sammantaget gör att Tage tvingades att ge upp i mitten av 1920-talet. Han hyrde därefter ut verkstaden till en kvinnlig keramiker, som ej hade någon större framgång och gav upp.

Henry Holmberg fick omkring 1934 i uppdrag av Tage att röja i verkstaden och slå sönder en stor del av de föremål, som stod på hyllorna. En del blev dock kvar och har funnit sin väg till många vittsjöhem.

Av efterlevande till Tage köpte 1955 tennsmeden Nils Gustaf Waldau och hans hustru Karin ett stort lager av obrända keramikalster, som fanns kvar i keramikverkstaden. De lät senare själva ”glasera en hel del av dem, med gott resultat.”

Karl Holmberg försörjde sig under den senare delen av sitt liv med diverse tillfällighetsjobb; bland annat högg han ved. Han dog 1948.

**luchur** · 2010-02-25, 18:55

Ursprungligen postat av Kaptenen Visa inlägg

Av efterlevande till Tage köpte 1955 tennsmeden Nils Gustaf Waldau och hans hustru Karin ett stort lager av obrända keramikalster, som fanns kvar i keramikverkstaden. De lät senare själva ”glasera en hel del av dem, med gott resultat.”

Detta reagerade jag på... Hur vet man om det är Tages glaserade gods man fått tag på och inte något av tennsmedens? Förhoppningsvis så signerade dom "sina" alster

**Polsson** · 2010-02-25, 19:34

Ursprungligen postat av luchur Visa inlägg

Detta reagerade jag på... Hur vet man om det är Tages glaserade gods man fått tag på och inte något av tennsmedens? Förhoppningsvis så signerade dom "sina" alster

Det kan man inte med säkerhet veta eftersom det obrända godset sannolikt var stämplat/signerat och det görs ju innan leran har torkat. Om det däremot inte är signerat, kan man ju inte med säkerhet säga vem som tillverkat det.
Å andra sidan kan man ju undra över vad Zickerman har gjort mer än glaserat det gods som visats på tråden. Drejaren, Karl Holmberg, måste med lätthet ha "dragit upp" formerna vilka knappast kan kallas för revolutionerade trots Zickermans design. Den högra av trion vaser på bilden, borde vara tennsmedens.

Därmed inte sagt att jag inte skulle vilja ha en vas av Zickerman.

Vill passa på tillfället och tacka Kaptenen för den intressanta informationen.
Tack!

**Kaptenen** · 2010-02-25, 22:07

Jag fick idag tag i Västra Göinge Hembygdsförenings Skriftserie LVII (2009), varuti det finns en artikel av Mats Pettersson, Jugendkeramiker med Göingeanknytning. Pettersson använder i hög grad Swedner, Nyström och Dahlbäck-Lutteman som källor. Greven och keramikern Nils Barck behandlas också av Petterson i denna artikel.

Jag tycker det är något märkligt att Swedner skriver att Tages dröm kunde förverkligas efter det att parets ekonomi hade blivit bättre, efter det att fru Maja Zickerman hade fått ärva sin far. Paret gifte sig 1909. Lektor Wahlstedt dog 1917 och keramikproduktionen startade ju omkring 1910. Möjligen kan det ha förhållit sig så att Tage kände sig friare att göra det han ville, efter att svärfadern hade avlidit. Wahlstedt lär ha sagt till sin svärson: "- Det viktigaste du har att göra, är att stödja din syster. Det är din plikt att sätta dig själv i andra hand." (Swedner 1978, a.a. 2009). Systern är Lilly Zickerman.

Swedner berättar att vittsjöborna inte alls uppskattade Zickermans lerpottor.
Utan uppskattningen rönte dessa först en generation senare. Petterson skriver att det tidigaste kända verket är en skål i Höganäs museums samlingar, signerad och daterad 1910. Enligt Nyström som Pettersson citerar har Josefine Björnberg (1874-1931), Kvarnbacken, Stora Mellby i Västergötland ställt ut krukmakaregods på Konstindustriutställningen i Stockholm 1909 efter egna och efter Zickermans förlagor för Föreningen för svensk hemslöjd.

Zickerman ställde bland annat ut på Baltiska utställningen i Malmö 1914 och Swedner beskriver att detta var Zickermans höjdpunkt. På utställningen visade han keramik och möbler som får uppskattning, men något genombrott blev det aldrig. Jag har funnit att han ställde ut året efter 1915 på världsutställningen "The Panama Pacific International Exposition" i San Fransisco. I den engelska upplagan av den officiella svenska utställningskatalogen står det "135. Tage Zickerman, Wittsjö, Sweden, Hand-turned Faiances.

Bildmaterialet i Petterssons artikel är intressant såtillvida att Bengt H:s vas visad i tråden Dagens loppisrunda 1, som för övrigt borde döpas om till "Keramisk konst i Orsa", visas som varande ett verk av Zickerman. Vi kan ju alla se att den är märkt "Keramisk Konst Orsa 117, TypV" och någon som helst anknytning till detta företag anger ingen av författarna.

Keramisk Konst Orsa - precis en sån (PES) - antik- & samlarforum

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=8718&highlight=Keramisk+orsa

Förövrigt använder även Lexikonet Amanda denna bild.
http://konstnärslexikon.com/show.php?aid=20412

Personligen tror jag inte att Tage sysslade mer med keramik, efter det att han beslutat sig för att stänga sin verkstad. Möjligtvis kan jag tänka sig att Keramisk konst i Orsa har använt förlagor av Zickerman för Föreningen för svensk hemslöjd, liksom Björnberg gjorde.

Zickerman har bevisligen efter det att han slutat med keramiken i Vittsjö, verkat som formgivare vid glasbruket i Eda under perioden 1924-1929 (Pettersson 2009), "men när han inte fick arbeta utefter egna idéer, så tröttnade han" (Swedner 1978). Swedner uppger inga exakta år, för detta arbete för Eda. Eduard Strömberg beskrev för en journalist vad som låg bakom framgången för bruket vid en utställning på NK, Hamngatan, 1929 och sa att dem som borde äras var glasarbetarna. "De och jag hjälpas åt ... de kunna sitt yrke och känna dess lagar. ... Arkitekt Zickerman ger oss goda råd ibland. Men eljest insisterar jag nog på att vår produktion är i egentlig mening glasblåseri, det vill säga hantverk." (Pettersson 2009).

**Ulferic** · 2010-02-26, 16:17

Har visat denna dubbelväggiga skål i en tråd för några år sedan. Lägger in den här också. Kaptenen skrev om denna skål. Finns i boken Keramik sekelskifte till sjuttiotal. Segerstad/Granath. Min är inte likadan i den utskurna dekoren. Visar även signeringen som var svårfotad och även svårläst. TZ syns skapligt. Årtalet är mer svårtytt. 19 och 0 i slutet syns men sen är det svårt att se om det är en etta eller tvåa. Antingen 1910 eller 1920, förmodligen det senare. Tackar för en upplysande tråd om denne Västgöte.

Bifogade filer

**luchur** · 2010-02-26, 16:19

Den var mycket mer i min smak än min blå vas

**Kaptenen** · 2010-02-26, 19:56

Roligt att se Din skål Ulferic!
Kollade i Segerstad/Granath och skålen som avbildas som är snarlik din har en krona istället för en stjärna som mittdekor och inköptes av Nationalmuseum 1918 direkt av konstnären.

Bild av den saknas men katalogkortet finns där samt bilder på en vas och en skål

http://webart.nationalmuseum.se/search/search.aspx

**luchur** · 2010-03-04, 21:34

Jag vet att man inte får göra reklam för sina auktioner men jag vill ändå berätta att min vas finns ute på Tradera nu ifall någon önskar ta över den

**Rosa** · 2010-11-03, 12:41

En skål i samma modell som Ulferics, men med brun glasyr, blev osåld på Auktionsverkets moderna nyligen. Det står att den är från 1910, men stämpeln visas inte.

http://www.auktionsverket.se/dbk/rdb...1&tl=zickerman

**Polsson** · 2011-01-11, 19:30

Zickerman till Trelleborg

" MODERNA KVALITÉN
2010-10-26 - 2010-10-28
352 D - TAGE ZICKERMAN, skål, egen verkstad 1910, lergods, genombruten dekor, glasyr i brunt och invändigt i grönt, signerad TZ 1910, höjd 11,5, diameter 26 cm; två smärre nagg
Läs mer

Utrop: SEK 3 000-4 000 (EUR 330-440)
Osåld"

Kan undra om det är samma skål som jag inropade på Sthlms Auktionsverk i går? Oavsett vilket, oavsett osedd (endast bild) nästan otroligt billig är jag oerhört nöjd.

8611 D - TAGE ZICKERMAN, skål, egen verkstad 1910, lergods, genombruten dekor, glasyr i brunt och invändigt i grönt, signerad TZ 1910, höjd 11,5, diameter 26 cm; två smärre nagg
Läs mer

Utrop: SEK 1 500 (EUR 160)
Slutpris: SEK 1 000

Bifogade filer

**Rosa** · 2011-01-11, 19:37

Samma (?) föremål såldes häromdagen på stadsauktion (nr 8611) för 1000 kr + avgifter.

http://www.auktionsverket.se/dbk/rdb...id=33898&snr=0

**Polsson** · 2011-01-11, 19:44

Ursprungligen postat av Rosa Visa inlägg

Samma (?) föremål såldes häromdagen på stadsauktion (nr 8611) för 1000 kr + avgifter.]

Det stämmer, Rosa!

**Rosa** · 2011-01-11, 19:50

Grattis Polsson! Du hade inte skrivit klart när jag skrev mitt förra inlägg.

**Polsson** · 2011-01-11, 20:02

Ursprungligen postat av Rosa Visa inlägg

Grattis Polsson! Du hade inte skrivit klart när jag skrev mitt förra inlägg.

Tack för det, Rosa! Jag är lite långsam av mig.

Allmänt meddelande

Tage Zickerman

Tage Zickerman

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment