Strömberg/Strömbergshyttan

[harley]

vågar man ta bilder ur boken utan att skada forumet.men här är en ganska typisk vas signerad. strömbergshyttan E 8 S Å 6766. jag är inte säker på E 8 S Å. men jag tycker det står så väldigt svårt att se. vasen är 11 cm hög och i tjockväggigt lite gråblåtonat glas typiskt strömbergshyttan

[Ballonggreven]

Här är en karaff med etikett från Strömbergshyttan. I auktionsbeskrivningen tillskrivs den Höglund. Har han varit på Strömbergshyttan?

[cjf]

Jajamen!

http://www.erikhoglund.com/biografi.html

[alegni]

Var inte Höglund på Studioglas Strömbergshyttan?

http://www.designarkivet.se/eh1.htm

http://www.studioglas.se/historia2.html

[cjf]

Sant, alegni, det borde man kanske förtydligat...

[Rebello]

Här är en karaff med etikett från Strömbergshyttan. I auktionsbeskrivningen tillskrivs den Höglund. Har han varit på Strömbergshyttan?

Ballonggreven - på etiketten på din karaff står det ”Studioglas” med mindre bokstäver ovanför ”Strömbergshyttan a b”. Lika etikett som på snapsglas och karaff här. Min karaff är designad av Anna Örnberg, hyttarbetad av mästarna Håkan Gunnarsson och Leif Persson. Den är signerad ”A Ö 9214 St Strömbergshyttan 35/200”. (Innehåller för tillfället porsbrännvin, smaksatt med porsblad från en myr i Värmlands glasrike!)

Även Erik Höglund designade glas för Studioglas Strömbergshyttan. Denna lilla studiohytta låg på orten Strömbergshyttan – 200 meter väster om det nedlagda glasbruket Strömbergshyttan, där Orreforskoncernen i dag har försäljning av sina produkter.

Jag har skrivit om förväxlingen av dessa båda glasbruk på http://www.precisensan.com/antikforu...5921#post55921

Här återtas ett utdrag ur avsnittet om Strömbergshyttan där:

”Dagens Studioglas Strömbergshyttan startades 1987 av glasblåsarmästarna Håkan Gunnarsson, Leif Persson och Mikael Svensson (fel - ska vara Mikael Axenbrant - ändrat av mig nu i dagens inlägg). "Studioglas Strömbergshyttan" har flyttat sin tillverkning från den lilla studiohyttan på orten Strömbergshyttan och till Bergdala Glasbruk (en glasugn drar mycket energi och i Bergdala fanns det plats vid en redan uppeldad stor rundugn, min anm. i dag.).

Familjen Strömbergs glasbruk "Strömbergshyttan" lades ner 1979 och det var ett helt annat glasbruk med stor hytta, sliperi och gravörverkstad.”

[Rebello]

Studioglas Strömbergshyttan

Studioglas Strömbergshyttan har kvar sin försäljningslokal – t o m upprustad - på bruksorten Strömbergshyttan, fastän man har flyttat glasblåsningen till Bergdala glasbruk, knappt en mil norrut. Försäljningslokalen var privat affär på 1930-talet och på 40-talet drev Kooperativa föreningen i Hovmantorp en filialaffär där.

När Studioglas startade 1987 hade man byggt till med en glashytta och ett sliperi i anslutning till det befintliga utrymmet.

Utanför dessa lokaler har man varje år en skulptural och illuminerad ring med gjutna glaspjäser. Den här bifogade är från 2006, formgiven av Ulla-Carin Bergqvist. I bakgrunden en del av studiohyttan.

[Äjth]

Studioglas Strömbergshyttan har kvar sin försäljningslokal – t o m upprustad - på bruksorten Strömbergshyttan, fastän man har flyttat glasblåsningen till Bergdala glasbruk, knappt en mil norrut. Försäljningslokalen var privat affär på 1930-talet och på 40-talet drev Kooperativa föreningen i Hovmantorp en filialaffär där.

När Studioglas startade 1987 hade man byggt till med en glashytta och ett sliperi i anslutning till det befintliga utrymmet.

Utanför dessa lokaler har man varje år en skulptural och illuminerad ring med gjutna glaspjäser. Den här bifogade är från 2006, formgiven av Ulla-Carin Bergqvist. I bakgrunden en del av studiohyttan.

Ser jag rätt, som ser en Buddhafigur i glasblocket?

[Rebello]

Hälsning från norska Magnor och svenska Eda

Ett glasbruk som har en viss koppling till Strömbergsepoken på Eda glasbruk 1927-33 är Norsk Glassverk. Ja, så hette det bruk på Magnor som återstartades 1934 och då tog emot en del av de glasarbetare som blivit arbetslösa på Eda 1933, då Strömbergs flyttade åter till Småland.

I norska Magnor, mellan Kongsvinger och Arvika, en halvmil från svenskegrensen – där hade Eda Glasbruk startat en filial 1896. Man var då utsatt för ett motstånd mot svenska produkter i den tid då unionsupplösningen ryckte allt närmre. Det upprättades norska skyddstullar mot bl a Edaglaset. Med detta Geijersfors Glassverk försökte man kringgå dessa motverkande krafter. Bruket fick namn efter släkten Geijer emedan dess styrelseordförande blev Carl Axel Geijer, som varit styrelsemedlem på Eda.

Geijersfors blev emellertid ingen försäljningssuccé och lades ner 1917. Glasbruket på Magnor återstartades 1934 och fick då namnet Norsk Glassverk. Idag heter det Magnor Glassverk och har formgivare som Ari Behn, Per Spook, Astrid gate m.fl.: http://www.magnor.no. Här en liten dagsfärsk hälsning därifrån med en skyddsängel till nabolandets PES-surfare! Design gro eriksson. Har varit där i dag med en grupp seniorer och njutit av den värmande atmosfären vid glasugnen. Magnor har i dag en verkstad för munblåst glas – drivglas och sprängglas, samt en verkstad för gjutet och pressat glas. Banden med Värmland har knutits inte bara med utbyte av glasblåsare, utan även på så sätt att Magnors gjutformar och vissa blåsarformar har tillverkats i samarbete med det stora gjuteriet vid Arvikaverken.

Efter Magnor blev det ett besök i Eda Glasmuseum: http://www.edaglas.com. Vid vår fikapaus där kåserade jag om Eda glasbruk: från 1830 års byggstart - ett av de tre stora bruken i Sverige med 300 anställda vid sekelskiftet 1900 (gissa vilka de övriga två var!) - elegant slipade kristallpjäser under början av 1900-talet, samtidigt med pressat glas – samt storhetstidens kulmen med Gerdas glas under Strömbergsepoken 1927-33. På detta museum finns magnifika konstglas och hushållsglas – helt i klass med det bästa från Kosta och Orrefors, vill jag hävda – och harley har ju också lovordat Gerdas glas här på PES!

Medan Orrefors och Kosta lyfte fram sina glaskonstnärer, kanske allt för starkt, så höll Edvard Strömberg på Eda sin Gerda i bakgrunden pr-mässigt och betonade i stället lagarbetet med alla sina skickliga arbetare vid bruket.

[Rebello]

Ser jag rätt, som ser en Buddhafigur i glasblocket?

Vi får se om Ulla-Carin har tid att ge oss en beskrivning. Förfrågan per e-post har sänts. Hon har mycket annat att stå i - undervisning vid Växjö design och konstskola och formgivning för Studioglas Strömbergshyttan m.m.

[harley]

Ser jag rätt, som ser en Buddhafigur i glasblocket?

har inte du äjth en frostad buddah som du visade i en tråd

[Rebello]

Mäster Håkan Studioglas Strömbergshyttan - drivtekniken

Studioglas Strömbergshyttan. Denna lilla studiohytta låg på orten Strömbergshyttan, 200 meter väster om det nedlagda glasbruket Strömbergshyttan, där Orreforskoncernen i dag har försäljning av sina produkter.

Studioglas Strömbergshyttan startades 1987 av glasblåsarmästarna Håkan Gunnarsson, Leif Persson och Mikael Axenbrant. Nu har man flyttat tillverkningen till Bergdala glasbruk.

Här sitter Mäster Håkan sommaren 1990 och driver en skål, som har invälsade färgsträngar som mönster. Jag sköt från höften med en enkel turistkamera.
Bild 1: klipper bort den nu överflödiga anslutningen till blåsarpipan.
Bild 2: lägger på en smal färgsträng vid skålens mynning - med hjälp av Mikael med puntelspiken.
Bild 3: drivningen avslutas med ett fuktat tidningspapper - dessförinnan har drivningen påbörjats med skärsax och pinnsax, se bild 4 och 5 med Mäster Ola på dagens Bergdala glasbruk, dit mäster Håkan nu har flyttat.

Ola ställde upp och jobbade på klämdagen vid Kr him f helgen 2007 för den manskör jag hade med mig då till Glasriket - vilken lycka att kunna gå direkt från frukost på Bergdala Wärdhus och in till den förtrollande atmosfären i glashyttan!

[Rebello]

Atmosfären i Bergdala - en glashytta med rundugn

- vilken lycka att kunna gå direkt från frukost på Bergdala Wärdhus och in till den förtrollande atmosfären i glashyttan!

Lindefors glasbruk var föregångaren till Strömbergshyttan. Periodvis före och efter sekelskiftet 1900 hade Lindefors och Bergdala glasbruk gemensam ägare. Tillverkningen förlades vissa år till det ena och andra år till det andra av de båda bruken. Då gick flyttlassen mellan dessa små bruks-orter! Bergdala hade ingen vattenkraft och deras slipning av glas förlades till Lindefors.

Bergdala är den hytta i Glasriket som har behållit trävirke i golv och väggar - då den byggts upp igen efter två bränder! Den har dessutom en sådan genuin rundugn som jag feriejobbade vid på 1940-talets Strömbergshyttan.

Bild 1: vår manskör (med sina medföljande damer) inne hos Mäster Ola i maj 2007. Mäster i bildens mitt, vid värmugnen - värmer in en skål, som han häftat an vid sin puntel, för att därefter klippa och driva den. Tack Ola för att du och Johan jobbade för oss den förmiddagen! Vi rådde om hela hyttan - och sedan hyttsill och glasblåsning till kvällen - gissa om manskören sjöng inspirerat för sina damer.

Bild 2: degelbyte på Bergdala i september 2006. Tänk att råka komma in just den dagen då man bytte de deglar som tjänat ut efter drygt ett års användning! Den uttjänta degeln rullas ut till tippen - från den drygt tusengradiga hettan i glasugnen. Inte tappa den på trägolvet, tack!

Bild 3: det blev fiasko vid kvällsblåsningen efter hyttsillen. Dock inte så illa, ty Vicke Lindstrand berättade vid en vernissage i Lunds konsthall på 1950-talet, att fiasko helt enkelt betyder flaska på italienska. Vicke kallade en installation av stora glasbubblor, ingående i hans utställning där i Lund, för Fiasko - vad som blir resultatet om glasblåsaren låter bubblan rinna ner.

[harley]

hej rebello jag har varit i arvika i dag och fick en pratstund med gunnar lersjö och han har skrivit en ny bok som jag ev kan köpa ett par ex av dom flesta var tydligen redan beställda köpte en del fint glas oxå

[Rebello]

hej rebello jag har varit i arvika i dag och fick en pratstund med gunnar lersjö och han har skrivit en ny bok som jag ev kan köpa ett par ex av dom flesta var tydligen redan beställda

Gunnar ringde mig för en vecka sedan. Den nya boken heter "Färgat glas" och ges ut på ICA-förlaget. Den borde gå att köpa i bokhandlarna. Därefter har han ytterligare en bok på gång i den serien - den första heter "Gammalt glas".

Gunnar nämnde att det är lite speciellt med arkivet från Eda glasbruk. I och med att det förlades till flygelbyggnaden till herrgården (dvs. vid disponentvillan, på andra sidan älven) så har det varit förskonat från brand i över 100 år - ett komplett arkiv! Annars brann arkiven ofta i samband med alla hyttbränder som har varit. Från Eda har man t o m arkivböcker från 1800-talet och inbundna i skinnband, berättade Gunnar. Dessa handlingar finns på Värmlands museum i Karlstad. På bilden sitter Gerda och Edvard Strömberg i salongen i Eda glasbruks herrgård. Tavlan i bakgrunden med Edvards far biskopen i Strängnäs - den minns jag hängde på samma sätt i bruksvillan på Strömbergshyttan.

Av hyttan och sliperiet på Eda finns intet kvar - där har man för något år sedan byggt supermarket för alla köpglada norska besökare. Eda glasbruksförening har gjort ett enastående ideellt arbete med sitt glasmuseum och upprustning av ett par av de stora husen med arbetarbostäder.