Rebello, det är värdefullt med denna typen av inlägg för ett klargörande. Tack ska du ha!
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Strömberg/Strömbergshyttan
Collapse
X
-
ett litet citat ur boken glas från EDA som förövrigt är den mest kompletta och givande bok om en glaskonstnär jag inhandlat. de gifte sig 1903 och båda kom att ägna hela sitt liv åt glaset han som egen företagare och bruksledare hon som oavlönad husmor,värdinna och formgivare han var ständigt synlig,uppmärksammad och uppskattad, hon fick stå i bakgrunden ofta förbisedd och tidvis kritiserad, hans betydelse uppmärksammad av hans samtid. hennes verk mest uppskattade långt senare... med andra ord vem fan är edward strömberg, vet oxå att han behandlade henne illa, men efter att hon slog igenom (tack för rättelsen om årtal ) fick han stå i bakgrunden av sin frubehandla mig bra så behandlar jag dig bättre behandla mig illa skyll dig själv.citerat av R.S.B.
Comment
-
Eda - men inte Gerda
Ursprungligen postat av harley Visa inlägghans betydelse uppmärksammad av hans samtid. hennes verk mest uppskattade långt senare... med andra ord vem fan är edward strömberg, vet oxå att han behandlade henne illa, men efter att hon slog igenom (tack för rättelsen om årtal ) fick han stå i bakgrunden av sin fru
Sonen Nils-Edvard var min ”ungdomskompis” och när vi var med disponent Edvard och fiskade i Kvarnsjön eller när denne stod vid glöggrytan vid valborgsmässobålet och delade ut värmande dryck till alla – det är kära minnen av en godhjärtat man.
Emellertid: när Gunnar Lerjsös bok Glas från Eda gavs ut – då intervjuades GL i lokaltidningen Arvika Nyheter. Rubriken var: Eda – men inte Gerda. Edaglas på Strömbergs tid. GL menar att boken borde läsas med slutet först: alla de vackra glasbilderna! (Precis som du harley skrev!)
Vidare i tidningsartikeln: Edvard var ständigt sedd och uppskattad. Gerda fanns i bakgrunden, tidvis kritiserad, sällan uppskattad av samtiden. När reportrar vid en utställning frågade efter den skicklige formgivaren till edaglaset, svarade Edvard: ”Mina arbetare och jag har hjälpts åt. De kan sitt yrke och dess lagar. Härför gör de också vackra ting.”
GL menar, att han kanske ville markera en annan profil än Orrefors. - - -Eller – något som låg i tiden – hade han svårt att hantera hustruns framgångar? Mitt under krisen 1933 då alla anställda sagts upp – kom det ett porträtt av ”Frun på Eda bruk” i Stockholmstidningen. Man lovordade där Edvard som bruksledare, men framhöll att hustruns formgivande insatser torde ha betytt lika mycket som makens insatser som produktionsledare.
"Men arbetarna på Eda glasbruk var inte lika imponerade. Där skyllde man krisen till en stor del på den energiska och bestämda disponentfrun, som alltid fick som hon ville." Så avslutas tidningsartikeln.
Comment
-
det är alltid kul att få höra information från en direktare informations källa än pressen. men åter till gerda vad skall man säga om pjäser som fatet DUSE urnan TITANIA bonbonjären GLOB TRILOBA konfekt skålen CLARHOLM serviserna FYLGIA och BIELKE hon var ju suverän tycker JAGbehandla mig bra så behandlar jag dig bättre behandla mig illa skyll dig själv.citerat av R.S.B.
Comment
-
Ursprungligen postat av gello Visa inläggSkulle vara intressant att få se bilder på de uppräknade pjäserna ur Gerda Strömbergs produktion.behandla mig bra så behandlar jag dig bättre behandla mig illa skyll dig själv.citerat av R.S.B.
Comment
-
Lindefors med Knut Bergqvist
Ursprungligen postat av Maria Visa inläggStrömbergshyttan hette tidigare Lindefors glasbruk som Knut Bergqvist var delägare i, när Edvard och Gerda Strömberg tog över glasbruket stannade Knut kvar.
B = Blomglas.
Skål med lock från Lindefors 1930.Höjd 210, diameter 147 mm.
Formgivning och hyttarbete: Knut Bergqvist.
Gravyr: Ragnar Bergqvist (Knuts son).
Mäster Knut ville skänka skålen till sin ”familjeläkare” i Lessebo som tack för alla hembesök, men denne ville inte ta emot den – och den blev då kvar i Knuts egen glassamling.
Mästerblåsaren Knut Bergqvist hade slutat på Orrefors 1929. Agnes Hellner skriver att han ville ha en egen glashytta - det blev det lilla glasbruket Lindefors i Hovmantorps socken. Knut och brorsonen Eugen, också han från Orrefors, köpte in sig i Lindefors glasbruk. Detta bruk hade 1876 grundats av riksdagsmannen Johan August Sjö och det hade periodvis drivits i samverkan med Bergdala glasbruk. (Litteratur: Serien I Glasriket, böckerna ”Lindefors – Strömbergshyttan 1876 – 1979” och ”En gång Bergdala – alltid Bergdala”. Jag har köpt flera av dessa studiecirklars redovisningar från småländska glasbruk, på www.antikvariat.net.)
Lindefors 1929 – 1931. Knuts sonson Nils har skrivit om denna period. Driften i glashyttan hade återstartats 1925 av Axel Träff – en ungdomskamrat till Knut Bergqvist från tiden vid Kosta glasbruk och som hade varit glasslipare där. Knut hade varit mästare på Kosta från 1894 till 1914, med avbrott för 8 månader vid White Mills i USA 1901 - 1902. (Tillfälligt driftavbrott på Kosta 1901 p g a brand!) Vid Lindefors var Knut formgivare, mästare i egen verkstad och chef för glashyttan, dvs. hyttmästare. Eugen var verkmästare samt resande för glasbruket. Knut Bergqvist formgav bl a serviser, karaffer och vaser. Dessutom några unikat, som pokaler och den här avbildade skålen med lock. De tidigaste arbetsritningarna signerade han KåBe. Sedan gick Knut Bergqvist tillbaka till den signatur KB som använts på Orrefors.
Knut hade värvats från Kosta till Orrefors 1914, när konsul Johan Ekman rustade upp detta glasbruk. Från Kosta skaffade disponenten Ahlin också brodern Gustav Bergkvist och hyttmästaren Oscar Landås. Knut var mästare på Orrefors 1914 – 1929 och blåste Simon Gates och Edward Halds glas - förutom glas i egen design. Därifrån finns signaturen KB framförallt på de flesta tunnväggiga Orreforsgraalarna från 1916 – 1929, tillsammans med varumärket S/Graal. Auktionshusen anger oftast "glasblåsning KB" men Knut Bergqvist formgav också själv ett stort antal graalar, som framgår av den Wollmannlista från Orrefors arkiv, som tagits in i boken Glas in Schweden 1915 - 1960.
Comment
-
Nils Bergqvist om Lindefors
Ursprungligen postat av CBA Visa inläggTack Rebello för intressant information! Var har Nils Bergqvist skrivit om Lindefors 1929-1931?
Jag själv jobbar med en illustrerad uppsats: "Mästerglasblåsaren och formgivaren Knut Bergqvist, 1873 - 1953, skaparen av Orrefors glasbruks Graalglas." Där behandlas också Lindefors 1929 - 1933 och tiden därefter vid Strömbergshyttan. Håller just på att skriva in de minnesanteckningar som KB skrev klart 1950 om sina år på Kosta och på White-Mills. Knuts avsnitt om Orrefors och graalens födelse finns redan i en bok från Raster förlag: Kärlek till glas - Agnes Hellners samling av Orreforsglas. I min uppsasts belyser jag KB:s insatser för svenskt glashantverk - utifrån den litteratur som finns och från hans egna berättelser. Speciellt om graalens födelse och vidareutveckling konstnärligt.
Notiser utgående från den uppsatsen finns på Wikipedia - se en ny litterturlänk här på PES om Orrefors glasbruks historia och om dess tekniker och formgivare. Om graalglas och om Knut Bergqvist. Dessutom finns notiser där om överfångsglas, ariel m.m.
Comment
-
Bilder på Gerdas Edaglas
Gunnar Lersjö vill inte ha scannade bilder från sin bok, hit till PES.
Jag har skrivit till Eda Glasbruksförening och bett dem lägg ut några av dessa Gerda Strömbergs praktglas, som harley berömmer. Lägga ut dem på Eda Glasmuseums hemsida http://www.edaglas.com. Där finns nu 12 bilder med glas ur museets kollektion - men inget av dessa Gerdaglas.
Visserligen är Strömbergsepoken endast 6 år av Edabrukets över hundraåriga historia - men den perioden borde väl ändå visas med några Gerdaglas på hemsidan! (I praktverket Glas in Schweden 1915 - 1960 har tyskarna lagt in uteslutande sådana Gerdaglas för att representera Eda!) Vi får se om de med hjälp av sin fotograf gör något åt detta angelägna ärende därborta vid norska gränsen. I västra Värmland säger man: det ordner sej - och om det inte ordner sej så kvetter dä. Så man vet aldrig . . .
Förresten: disponent Edward berättade på Strömbergshyttan, att värmlänningarna sa detta om att det ordner sej - men att det aldrig blev gjort. "Här nere i Småland säger ni, att det gaor aldrig att göra detta - men nästa dag har smålänningen gjort det i alla fall!"
Comment
-
Nylundvas från Strömbergshyttan
Gello - här är en vas för att övertyga dig mer om den attribuering som rebessin och jag gjorde för din vas i våras på denna tråd. Det är en vas från Strömbergshyttan där man anar samma formgivare som för din vas: Gunnar Nylund.
Signering: B 701 C 539 GN Sh.
Höjd 29 cm (en bamsevas). B står för blomvas eller vas. C står för Nylunds mönsterfigur som här har graverats av Ragnar Bergqvist. Blåst och driven av mästaren Kjell Andersson. Glasmassan är den för Strömbergshyttan typiska svagt gråblåtonade "engelska" kristallen.
Comment
-
Ursprungligen postat av harley Visa inlägginte helt rätt rebello. de ordner sej och gör de inte de så ordner de sej ändå. eller man kan gå bet men inte dretbet
Comment
-
Edakoloni på Strömbergshyttan
Ursprungligen postat av Rebello Visa inläggFörstår våra glasvänner värmländskan här? - - - Det låg mig i fatet att jag var uppväxt med min mors fôlkmål från Eda glasbruk.
Edvard Strömberg förde 1933 med sig ett tiotal glasarbetare till Lindefors från Eda glasbruk. Både Lindefors och Eda hade drabbats av 1930-talets ekonomiska kris och man tvingades tillfälligt lägga ner driften och byta ägare. Vid Eda återupptogs driften igen - det blev den s k arbetarepoken från 1935 - 40. De flesta i smålandskolonin stannade dock där nere, men ett par av dem flyttade så småningom tillbaka och arbetade på Magnor Glassverk i grannkommunen till Eda på norska sidan gränsen.
Edaborna bildade ungefär halva befolkningen på det lilla bruket Strömbergshyttan. Dessa glasblåsare och slipare från Eda blev tillsammans med smålänningarna, med mäster Knut i spetsen, ett gott team. I ett lagarbete med de duktiga glasarbetarna lyckades paret Strömberg ge sitt nya bruk ett mycket aktat namn i glaskretsar!
Edaborna förde också med sig musikkulturen från Västra Värmland. Mästerblåsaren och violinisten Ivar Lindgren grundade det livaktiga Lessebo Musiksällskap. Då han flyttat tillbaka till Eda övertogs denna musikaliska ledning av glassliparen och violinisten Ragnvald Karlsson som även dirigerade Lessebo Manskör. Denne hade haft nära kontakt med Folkliga Musikskolan Ingesund, utanför Arvika, och ”spelat där vid många festliga tillfällen”. Och vem hade underhållit på hans bröllop – om inte självaste Lille-Bror Söderlund.
Comment
-
Efter ett tips från medlemmen alegni är denna tråd nu en dokumentationstråd.
Här finns mycket textinformation. Fyll gärna på med bilder./Admin
admin@precisensan.com
Comment
Comment