Strömberg/Strömbergshyttan

[på femte våningen]

Stort tack ånyo,

Det var fan. Jag har läst tråden tidigare och förundrats över freeformsusa (de har ju liksom ett skimmer av kunskap och kvalitet över sig som bleknar en smula vid dessa felattribueringar) och så skriver jag Lindstrand själv. I synnerhet de s.a.s. droppformade vaserna är onekligen bedrägligt lika men likväl har jag tidigare vetat att se skillnad på Lindstrand & Nylund. Men... nog var det faktiskt Lindstands alster jag tänkte på vid min jämförelse...

Håller för troligt att det är en Nylund och gläds över det. Kan dra en ganska rak linje av gillande över hans produktion, såväl glas som keramik. Än en gång tack!

M.v.h.

[Rebello]

Gissa POKALEN

Vad är detta för en pokal?

Vad påminner den om? Och varför har jag lagt den på den här tråden -
en tråd som har anknytning till en handfull olika glasbruksepoker?

Höjden är 23,5 cm och diametern på kupan är 11,5 cm.

[Rebello]

Bay Åkerblom efterlyste för några år sedan glas från Lindefors glasbruk 1929 - 32, alltså från den period då Knut Bergqvist och brorsonen Eugen hade återstartat detta glasbruk i kompanjonskap med glassliparen Axel Träff - alla tre från början skolade på Kosta glasbruk. Denna period är innan Strömbergs övertog bruket och ändrade dess namn. Min avatar och en del andra av KB:s glas från den perioden har presenterats tidigare på den här tråden.

Pokalen är ytterligare ett exempel från den perioden på Lindefors. Den blåstes och formgavs av Knut Bergqvist.
På Orrefors hade KB "för att öva upp sin teknik", som Agnes Hellner har berättat, 1914-15 blåst tunna pokaler och flygelglas i venetiansk stil. Tre av av dem såldes på SAV:s Kostaauktion 2007-08-05: utrop nr 37 klubbades för 10 500 SEK och paret nr 38 för 12 500 SEK (http://www.auktionsverket.se/katalog...007-08-05&at=O ). På ett liknande sätt kopierade eller inspirerades KB av en Kungsholmsremmare under Lindeforsepoken - och av en Vendelvas (snabelbägare) i samarbete med Gerda Strömberg på 1940-talet.

Pokalen här har sin förlaga på Hallwylska Museet i Stockholm: en Remmare med Fredrik I:s graverade monogram. Kungsholms Glasbruk 1730- eller 1740-talet. Höjd 21 cm. Uppgifter om förlagan finns i boken SEITZ, HERIBERT - LAMM, CARL JOHAN - VOGEL, KURT: Glaset förr och nu.

Pokalen kommer från KB:s glassamling och bilden från en av alla hans efterlevande i släkten. Signering saknas, men det finns en viss proveniens. Vi håller just på att per e-post diskutera om KB hade sett pokalen på museet och endast haft en minesbild att gå efter i stora drag. Originalet är nämligen bredare i foten än i kupan, tvärtemot repliken. Dessutom har originalet ett uppåt bredare ben och har en gravyr. Ornamentringen på originalet sitter överst på benet - men nertill i repliken. Kanske är det så, att KB inte eftersträvade en exakt kopiering, utan roade sig med att tillverka en remmare i samma stil som den från 1700-talet. Visserligen finns det en bunt arbetsritningar signerade KåBe från denna Lindeforsepok. Alla svar om mäster Knuts formgivning av denna remmare lär vi dock inte få fram - lika lite som svaret på en rad frågor om de tidiga tunnväggiga graalarna från Orreforstiden. Hade en av pionjärerna ritat mönstret till graalämnet och en eller två andra svarat för formgivningen i hyttarbetet? Osäkerheten finns där, även om auktionshusen tror sig vara säkra!

Dateringen av pokalen styrks av att det är samma sammansättning av glassmälta som i en plunta som är graverad:
"Denna plunta är av Lindefors första kristallglassmälta sedan bruket återupbyggdes den 1/11 1929. Tillverkad av Knut Bergquist."

[Rebello]

Vilken är förlagan?

Jag har nu fått info i e-brev om en annan av böckerna från Knut Bergqvists bibliotek: ”I boken ÄLDRE SVENSKT GLAS av Heribert Seitz finns fyra exempel på remmare från Kungsholms glasbruk (1700 talets början), alla mycket lika fotobilden i inlägget här och med samma storlek. Monogrammen på dem är två styck med Karl den XII, ett med Fredrik den I och den fjärde remmaren har inskriptionen Wärdinnans skål."

Denna bok är tryckt 1936 och boken omnämnd i det tidigare inlägget 1933. Det är något oklart om mäster Knut har utgått från bilder i dessa böcker eller om han har sett en remmare live på Hallwylska Museet, och gjort denna replik redan 1929 - 32. Det senare satsar jag på, eftersom KB var en flitig besökare av museer och utställningar och det dessutom är tveksamt om man smälte sådan glasmassa på Strömbergs tid - alltså senare än 1932.

[LasseC]

Rebello jag är imponerad av Dina efterforskningar och vad Du skriver. Verkligen intressant. Är det inte dags för en bok snart?
LasseC

[Rebello]

Bok i manuskript

Jo då, Lasse - som Karl XI skrev till riksdagsmännen: vad göras skall är redan gjort - fast inte riktigt klart ännu i mitt fall. I datorn och på externdisc finns ämnet till en bok:

Om mästerblåsaren och formgivaren Knut Bergqvist . . . 1873 - 1953 . . . skaparen av Orrefors glasbruks Graalglas . . . mäster Knut berättar också om sina år vid glasbruken Kosta, White Mills och Orrefors - bl. a. en noggrann beskrivning av alla mästarna i Kosta hytta och vilka slags glas de gjorde i sina verkstäder på 1880- och 1890-talen.

Boken är en sammanställning av vad som finns i konsthistorisk litteratur, samt vad KB har berättat och vad jag har upplevt omkring hans insatser för svenskt glas. Huvudämnet är Graalglasets födelse och dess tekniska och konstnärliga utveckling. (Mina, för vissa omvälvande sakuppgifter därvidlag, har föranlett min signatur Rebello på PES.)

Filar på att vid tangentbordet överföra min far Knuts handskrivna minnesanteckningar till datorn. Boken som nu har blivit 68 A 4-sidor, har ett stort bildmaterial med bl. a. specialtagna bilder från Smålands Museum (där Gunnel Holmér manar på mig), från Orrefors utställningshall och från Stockholms Auktionsverk. Inte så enkelt med alla bilder - det återstår några att få fram. Ett antal bilder på Knuts glas inom släkten - de försvann vid ett kretskorthaveri - och en del bilder har endast nått mig på dålig telefonbild - men som harley formulerade det: "en kan bli bet, men en får inte bli dretbet!" Dock: en ska ragge opp en tröckere´ og . . .

[LasseC]

Vi tryckte vår utredning om Ädelfors,Kleva och Sunnerskogs bergverk samt Lessebo jernbruk hos Författares Bokmaskin Den trycktes i s.k. print on demand så vi kan beställa allt från 30 ex till 300 Vid en upplaga större än 300 blir det mer ekonomiskt med offset.
Lasse

[Rosa]

Ett antal bilder på Knuts glas inom släkten - de försvann vid ett kretskorthaveri - och en del bilder har endast nått mig på dålig telefonbild - men som harley formulerade det: "en kan bli bet, men en får inte bli dretbet!" Dock: en ska ragge opp en tröckere´ og . . .

Härligt! Är du också värmlänning Rebello? Trodde du pratade smauländska...Själv är jag öppväxt i K-d, fast inflöttad dit i tidig ålder, så jag taler inte lika finnt som harley.

Lycka till med boken!!!

[Rebello]

Härligt! Är du också värmlänning Rebello? Trodde du pratade smauländska...Själv är jag öppväxt i K-d, fast inflöttad dit i tidig ålder, så jag taler inte lika finnt som harley.

Lycka till med boken!!!

Tack Lasse och Rosa för tips och lyckönskan!

Jo - i grunden är jag Kronobergare. Inflyttad till både mina far- och morföräldrars Vämland sedan 1962. Lämnade Lindefors/Strömbergshyttan och kom hit via utbildningar i Växjö och Lund - till Värmlands rika minnen på glashistoria (får inte kalla det Vämlands glasrike, inte ens med litet g, anser Sladden: "Åja! Stjäl nu inte vårat hävdvunna uttryck: Glasriket! I får väl ordna nå´t eget.")

Här ett par av mina trådar om detta Västvärmlands glasdistrikt (som nu är historia med glasmuseer, förutom någon studiohytta, och som allt för många värmlänningar tyvärr har glömt bort): om glasbruk och glasmuseer http://www.precisensan.com/antikforu...ruk+V%E4rmland
och mer om detta glasområde http://www.precisensan.com/antikforu...light=glasrike.
Ett par pärlor från en Föreningen-Nordenresa i vårt landskap i höstas: en rackans fin liten glasljuskrona i Segerstad kyrka - troligen från någon av Liljedalshyttorna, vid nordöstra fästet av Värmlandsnäs - samt en stor "gravsten" vid Högeruds kyrka, öster om Glafsfjorden, i form av en etsad glastavla från Glava glasbruk.

Magnor Glassverk, knappt en mil från orten Eda glasbruk, är vår närmaste glashytta i drift: http://www.magnor-glassverk.no/
Dit reser jag med någon grupp när mitt missionerande om glas behöver en komplettering i form av den sagolika stämningen vid en rundugn - heja Norge som har sådan kvar - och de har t o m en drivglasverkstad där med meget kompetente glasspustere! Glasblåsningen på Eda minns jag endast från sommarvistelser här uppe i pojkåren, men glasmuseet där måste man besöka med allt sitt högklassiga Gerda Strömbergs glas från 1927 - 33. Och si - där var vi tillbaka till trådens rubricering!

[Rosa]

Jo - i grunden är jag Kronobergare. Inflyttad till både mina far- och morföräldrars Vämland sedan 1962. Lämnade Lindefors/Strömbergshyttan och kom hit via utbildningar i Växjö och Lund - till Värmlands rika minnen på glashistoria (får inte kalla det Vämlands glasrike, inte ens med litet g, anser Sladden: "Åja! Stjäl nu inte vårat hävdvunna uttryck: Glasriket! I får väl ordna nå´t eget.")
.......................

Glasblåsningen på Eda minns jag endast från sommarvistelser här uppe i pojkåren, men glasmuseet där måste man besöka med allt sitt högklassiga Gerda Strömbergs glas från 1927 - 33. Och si - där var vi tillbaka till trådens rubricering!

Jaha, då kom vi till Värmland samtidigt. Apropå trådens ämne så har jag fått den intressanta boken Glas från Eda av min glasintresserade far, som bott granne med bokens författare.

[Rebello]

I Gunnar Lersjös bok Glas från Eda, som kom 1997, lyfter han fram den Gerda som hennes make Edvard under Edaepoken höll i bakgrunden. Två år därefter hade man en mycket fin utställning om Gerdas glas på Värmlands Museum i Karlstad. Gunnar berättade när han för något år sedan lyssnade på mitt kåseri om graalglas, att nu efter de rikt illustrerade glasböckerna på ICA-förlaget, så blir det inte nôn mer bokskriving! (Västvärmlänningarna är engelskinfluerade med sin -ingform i stället för -ande. I´m singing in the rain . . . med vår manskör . . . medan Byälven ner till Säffle svämmar över nu igen . . . och Glafsfjor´n stiger oroväckande.)

[prylsnubben]

Har aldrig varit aktiv på den här tråden men tycker att den är fantastiskt bra, informativ och full av sakkunskap. Undrar över min "Strömberg". Låga nummer tyder vad jag förstår på Gerda och höga nummer på Asta. Mitt i mitt tycke "maffiga" askfat har lågt nummer H 142, men känns ändå inte så gammalt att det skulle vara Gerda, jag gissar på Asta. Vad säger sakkunskapen ?
Mvh Prylsnubben

Tyvärr vet jag inte hur man redigerar bilderna så det blir lite hipp som happ.

[Rebello]

H 142 innebär ett bra stycke efter 1962, vilket år min tabell tar slut, och det med H 91. Detta askfat är alltså inte av Gerda.

Men - då fanns det fler än Asta - vi får grunna och kolla vidare . . .

[prylsnubben]

Då rör vi oss alltså mellan 1963 och 1979, snarare kanske mitten på 70-talet. Formspråket ser drivet ut men vilka som var på hyttan då vet jag inte.

[prylsnubben]

Det kan bli fel ibland när man skickar en bild att granska, i stället för att ha glasföremålet live framför sig. Åke Bergqvist såg eller mindes fel, när han attribuerade vaserna till Anders Solfors!

Anders svarar i dag att vaserna är formgivna av Rune Strand under dennes andra period på Strömbergshyttan, 1963 – 68.
"De är gjorda i grafitform, fastblåsta och sedan slipade och polerade, men jag har inte gjort dom”, skriver Anders Solfors.

Nog kan man få vibbar åt Runes whiskeyservis, som han gjorde på Hovmantorps Glasbruk 1968 – 77. Jämför deras skrovliga bottenyta med de skrovliga partierna i den nersänkta ytan på vaserna:

Har nu hunnit gå igenom hela tråden och nog lutar det åt mannen med den skrovliga bottenytan eller ? Rune Strand-en ny bekant för mig.