Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Strömberg/Strömbergshyttan

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Tack Rebello.
    Det stämmer nog vaserna är väldigt lika!
    Jag ska försöka ta en bättre bild på signeringen imorgon.
    Loppisadiktus

    Comment


    • Kunskapen bok

      läste lite ur (Kunskapens bok Tredje upplagan Tryckt 1949) Glas en konst med Mångtusenåriga Anor. Där nämns Tre glasbruk i Sverige angående det Konstnärliga stå mycket högt i detta avseende i Sverige: BODA, Orrefors och Strömbergshyttan. Som också redan då fått Internationell berömmelse..
      ________________________________________________________________________
      "Även om man alltid kunde ha gjort något annat än det man gör,
      så innebär detta inte att det andra automatiskt skulle vara bättre, eller?
      Då måste man ju nedvärdera nuet."

      Comment


      • Några länkar till glas från Strömbergshyttan - på separata trådar här på PES.

        Nu i dagarna lade Ähjt in en tråd "Strömberg" under "Övrigt glas", där vi behandlar ett par ljusstakar från Strömbergshyttan:


        Och här fr o m inlägg nr 2 om formgivaren Gerda Strömbergs och mästaren Knut Bergqvists kandelaber från 1941:


        Samt här om Gerdas och Knuts optikblåsta och skira ljusstake P12 med manschett P13; design slutet av 1930-talet:

        och mer om detta redan här i en tråd från 2006
        som jag fann när jag Googlade på Knut Bergqvist och på så sätt kom i kontakt med precis en sån(!):


        Rubus Arcticus tråd Fråga: Strömbergshyttan:


        drakens tråd Strömbergshyttan med klurigt nummer:


        sandös tråd Karaff E. Strömberg 192, som är Gerdas eller Astas karaff E 192 från 1958/59:


        Ulferics tråd om Gerdas servis S 42 Swing från 1930/40-tal:


        Manga 64: ”2,2 kilo vas” med svar från Asta Strömberg själv, per snigelpost till Rebello:


        Tingelings fråga om en skål som Bay Å gav besked om:
        "Gerda Strömberg. Skålens grundmodell skulle kunna vara T 10 som sedan har fått en dekor.
        Den bör vara tidig i sin formgivning 1933-34."
        (Bay Å reder där också ut missförstånd om Edvard, Gerda, Eric och Asta Strömberg.)


        Bild - gissa Strömbergshyttan:
        Bifogade filer
        Last edited by Rebello; 2009-11-16, 23:33. Anledning: Lagt in bild

        Comment


        • Ledtråd till frågan i det förra inlägget:

          Diameter 42,5 cm (stort!). Optikblåst, drivet och med omvikt kant; vikt nedåt och inåt.
          Vem designade och när - och vem var mästare i hyttarbetet?
          Bifogade filer

          Comment


          • Facit: Gerda Strömberg och Knut Bergqvist.

            Faten L 2 som har vikt kant och är optikblåsta, designades av Gerda Strömberg 1933 - 34 och finns i katalogen i storlekar 270, 320 och 380 mm. Denna storlek 450 mm finns inte med i den katalog som omfattar 1933 - 1949.

            Kanske gjorde mäster Knut Bergqvist detta fat extra stort till sig själv. På bild 2 driver han ett sådan fat i hyttstolen i Strömbergshyttan.
            På den tiden var det många man som hjälptes åt i en drivglasverkstad: postmakare, uppblåsare, formhållare, puntlare, mästare och inbärare (som bar fatet på asbestklädd spade till kylugnen); även benmakaren tog här rollen som uppblåsare.

            Bilden med detta familjefoto finns i en bok om Lindefors - Strömbergshyttan. Boken presenteras i bild 3 och 4.
            Den uppgavs vara slutsåld för ett par år sedan - efterlyses härmed!
            Som en dokumentation av Lindefors - Strömbergshyttan är den boken ett bra komplement till den bok som beskrivits tidigare här på tråden.

            Bild 1: Formgivaren och disponent Edvards hustru Gerda Strömberg vid ritbordet.
            I boken berättas om hur de nygifta Edvard och Gerda kom till Kosta på 1890-talet, där Edvard skolades till hyttmästare.
            Vidare hur detta legendariska par via Sandviks, Orrefors och Eda glasbruk kom till Lindefors/Strömbergshyttan 1933.
            Vid Eda och Strömbergshyttan slog hennes skapande fantasi ut i full blom och hon belönades med pris i Milano 1933,
            Pro Patrias guldmedalj 1934, Vasamedaljen i guld 1939 och Nordstjärnan 1953.

            Detta "radarpar" - formgivaren Gerda och mästaren Knut - samarbetade kring många av glasen vid mästarstolen i hyttan.
            Vid en stor fest i hyttan på Knuts 75-årsdag 1948 talade Gerda varmt till sin mångårige medarbetare och även han hyllades då med Vasamedaljen i guld - förutom den gluldmedalj han fått vid världsutställningen i Paris 1925.
            Bifogade filer
            Last edited by Rebello; 2009-11-18, 00:13.

            Comment


            • Formgivaren och bruksledaren Asta Strömberg.
              Den här ovan nämnda boken har också ett avsnitt om Asta Strömberg. Hon kom efter giftermål med Eric Strömberg 1936 till Strömbergshyttan. Man anger att hon började med att rita förlagor till gravyrer och fr o m 1950-talet formgav hon också ett stort antal glas; som vi visat här på tråden. T. ex. "diamanterna" från 1957: B 920 - 950 varav en visas i inlägg nr 72 här: http://www.precisensan.com/antikforu...?t=9174&page=8 och mera om dem i inlägg nr 155 - 157 på sid. 16.

              Från 1960 fick Asta hela ansvaret för bruket som under hennes ledning utvecklades positivt och Strömbergshyttan befäste sin aktade ställning på världsmarknaden. Om man ska tala om ett nytt "radarpar" under denna period, så är det formgivaren Asta Strömberg och hennes skicklige glasblåsarmästare Kjell Andersson. KA drev t ex den asymmetriska vas med färgkärna i underfång som inleder den här tråden - men då i samverkan med formgivaren Gunnar Nylund. (GN på Strömbergshyttan: 1954 - 67.)

              Kjell Andersson började som 13-åring vid Bergdala glasbruk och kom till Strömbergshyttan på nyåret 1935 och blev mästare där med egen verkstad 1946. Liksom många andra glasblåsare hade han provat på olika bruk, när det var tillfälliga uppehåll i verksamheten. För Kjell var det hela 12 olika glasbruk, som Limmared, Rosdala, Hjärtsjö, Alvesta, Sandvik, Berghem, Hovmantorp och Sölvesborg, har han berättat.

              Det skulle vara angeläget med en nytryckning av denna bok! Här har jag gett några "blänkare" från den och avslutningsvis kan nämnas att i boken återges Mäster Kjell Anderssons yttrande, som jag också minns bland många av hans berättelser: "När Erik kom in i hyttan med Asta första gången gick det ett sus, vilken pangbrud!" Denna hennes utstrålning kan man ana i den här bilden:
              Bifogade filer
              Last edited by Rebello; 2009-11-20, 11:14.

              Comment


              • Här kommer en inscannad bild av omslaget till boken om Lindefors/Strömbergshyttan. Originalet är en oljemålning av Åke Bergqvist i stl 110x110 cm.
                Bifogade filer

                Comment


                • Tack rebessin för den bilden!

                  Åke har berättat för mig att han valde motiv från Bergdala glashytta när han gjorde några av sina målningar - "Bergdala som jag använde som förlaga mest för att de fortfarande använde rundugn och bilderna fick det ljusdunkel och sken som är så typiskt för en sådan hytta. Jag har inte eftersträvat någon porträttlikhet utan som sagt velat studera hur skenet från ugnen föll på kropp och kläder."

                  Det passar in på den här tråden om Strömbergshyttan, att ägna lite utrymme åt Bergdala. Orsaken har berörts på tråden Olika tekniker för framställning av konstglas, i inlägg nr 58 på sid. 6 där: "Lindefors glasbruk var föregångaren till Strömbergshyttan. Periodvis före och efter sekelskiftet 1900 hade Lindefors och Bergdala glasbruk gemensam ägare. Tillverkningen förlades vissa år till det ena och andra år till det andra av de båda bruken." Och - avståndet mellan dessa båda bruksorter är endast knappt en mil. Dessutom kan noteras att Studioglas Strömbergshyttan - som vi också har behandlat här på tråden - de finns sedan något år tillbaka på Bergdala.

                  Det nuvarande Studioglas Bergdala omfattar både förutvarande Bergdala Design och Studioglas Strömbergshyttan. Där finns i dag mästarna Håkan Gunnarsson och Mikael Axenbrant och formgivarna Lars Sestervik, Astrid Gate och Ulla-Carin Bergqvist. De två senare är barnbarn till Simon Gate resp. Knut Bergqvist - graalens legendarer på Orrefors. Här finns en artikel med tillhörande kommentarer om detta: http://www.smp.se/nyheter/lessebo/as...la(1285344).gm. Det blåses i dag graalglas även på Bergdala - av denna kvartett av glasblåsarmästare och formgivare i samverkan - och t o m i Astrids, Wilkes och Mickes vidareutvecklade tekniker dubbel- och trippelgraal . . . . . Eller: är det fortfarande Wilke och Micke som blåser dem på Pukeberg?
                  Last edited by Rebello; 2009-11-20, 14:33. Anledning: Fråga om Astrids dubbel- och trippelgraal.

                  Comment


                  • Ytterligare en stämningsbild från Bergdalahyttan

                    Den här oljemålningen har som modell en av uppblåsarna på Bergdala glasbruk, och den målades av Åke Bergqvist vid mitten av 1980-talet.
                    Jag tycker att den mycket väl avspeglar Åkes intention, att bilderna skulle få det ljusdunkel och sken som är så typiskt för en sådan hytta med rundugn.

                    Det glasbruk där Åke växte upp - Strömbergshyttan - hade också en sådan rundugn - men den släcktes ju för gott 1979 - så det fick bli motiv från Bergdala i stället.
                    Bifogade filer
                    Last edited by Rebello; 2009-11-21, 14:53.

                    Comment


                    • Gerdas tunna glas på Strömbergshyttan

                      Gerda Strömberg hade varit disponentfru på Orrefors – upptagen av familjeliv och med mycken representation under Strömbergs tid där 1918 – 27. Då hade hon bl. a. mött de tunnväggiga Graalglas som Knut Bergqvist blåste i samverkan med Simon Gate och Edward Hald – dessutom de ytterst tunna Slottsglasen från 1923 av Simon Gate och Knut Bergqvist. Gerda blev emellertid inte aktiv som formgivare av glas förrän paret Gerda och Edvard hade flyttat till Eda 1927.

                      Det var under slutet av den Strömbergsepok på Eda, som sträckte sig från 1927 till 1933, som Gerda blev erkänd som en av landets främsta formgivare av glas. På Eda hade hon ritat en del tunna och odekorerade glas, t.ex. serviserna Fylgia och den optikblåsta Bielke. (Kan avnjutas på det fantastiska Eda glasmuseum nära den norska gränsen!)

                      För mästarna Knut Bergqvists och Hilding Strands verkstäder på Strömbergshyttan utvecklade hon sedan en rad glas i tunt och skirt gods. Knut har berättat att bland de glas Gerda ritade, hade han en speciell favorit: en liten tunn driven efterrättsskål på ben och fot med omvikt kant och en liten hänkel (M 14 från c:a 1940) samt med en tillhörande assiett (A 15), också den med en tunn omvikt kant. Han framhöll alltid att detta var de svåraste glas han någonsin gjort. Och ändå hade han gjort tunna pokaler i venetiansk stil som experimentglas på Orrefors 1915 - och sedan graalarna och slottsglasen.

                      Några andra exempel på dessa tunna glas är serviserna S 2 Haga (enligt Ricke i Glas in Schweden ritad redan 1932 – gjordes den även på Eda?) och S 42 Swing (1936), ljusstaken P 12 (sent 1930-tal), karaffen E 131 (1943) och skålen T 212 (c:a 1950). Några av dessa tunna glas ges här i bild. Den första bilden har bättre glans i glaset och på den andra ser man storleksförhållandet mellan de fyra servisglasen.

                      Från vänster i bild: Karaff E 131, glas ur servisen S 2 Haga (starkvin, rödvin, vitvin och selters) samt Ljusstake P 12 med manschett P 13. Assietten A 15 är med men tyvärr inte den tillhörande efterrättsskålen M 14 - som jag dock minns från Asta Strömbergs dukade festbord på Strömbergshyttan. Den visas här på en ritningsbild.
                      Bifogade filer
                      Last edited by Rebello; 2009-11-24, 17:22.

                      Comment


                      • Asta eller Gerda? Blomglas 943

                        Den här riktigt tunga pjäsen mäter 132 mm i höjd och 130 mm i diameter. Min stilla undran är det är Asta eller Gerda som ligger bakom?

                        M.v.h.
                        Bifogade filer

                        Comment


                        • B 943 är ritad c:a 1955-57. Detta är för sent för att vara Gerda och inte hennes stil, tycker jag.
                          Gerda flyttade till Växjö efter maken Edvards död 1946 "och ritade därefter ytterst lite nytt".

                          Men - strax dessförinnan kom Gunnar Nylund som formgivare till Strömbergshyttan; 1954 - 1967.
                          Frågan är om det är GN eller Asta S?
                          Problemet är, som tidigare nämnts, att katalogerna inte anger formgivare!
                          Jag har sänt en blänkare till "de mina" i västra Glasriket . . .

                          I den bok som jag refererat till i inlägg nr 215 - där skriver man: "Glaset signerades aldrig före 1954.
                          Då blev det Strömbergshyttan, artikelnummer och formgivarsignatur: GN (Gunnar Nylund), AS (Asta Strömberg) och RS (Rune Strand)."
                          Men - du har alltså inte någon av dessas signaturer på din vas? Det hände att man inte skrev ut den.

                          Hälsn. Rebello
                          /"utvandrad" från Strömbergshyttan 1955/
                          Last edited by Rebello; 2009-11-28, 21:52. Anledning: Om signeringar av Sh-glas

                          Comment


                          • En få tacke' för infon, Rebello!

                            Lindstrand var egentligen min ursprungliga tanke men jag blev tveksam rörande Strömberg/Strömbergshyttan (ser å andra sidan nu att annat glas jag har av Nylund är signerat endast Strömberg samt modellbeteckning). Utöver detta så, nej, tyvärr, ingen annan märkning.

                            Hur som helst känns ju formgivningen inte Lindstand fjärran...

                            Comment


                            • Det finns en del glas från denna period som påminner om varandra: av Nylund (Strömbergshyttan) resp. Lindstrand (Kosta).
                              Ett frapperande exempel är den felaktiga angivelse som en glasbod hade nu i höst i en annons i en av de två stora antiktidningarna. Där har man bl a ett par miniatyrer av Gunnar Nylund, med färgkärna i underfång, och med Strömbergshyttans etikett (!) - men man anger att det är Vicke Lindstrand! Jfr min bild med liknande miniatyrer i mitt inlägg nr 105 här: http://www.precisensan.com/antikforu...t=9174&page=11.

                              Jämför även de s k sommersovaserna här - från Strömbergshyttan - och längre ner också "Willy Johanssen for Hadeland, Norway" - http://www.freeformsusa.com/glass/misc.htm. Nr 10 för $385 är den Nylundvas som inleder den här tråden!
                              Och av Lindstrand för Kosta nr 12 och 13 här: http://www.freeformsusa.com/glass/lind1.htm.

                              Nu kom ett svar från en av hyttmästarens söner. Han vill inte ge en definitiv attribuering, men håller på Nylund. Han har ett svagt minne av att ha sett Nylunds skisser till denna glasserie hemma i sin fars arkiv.
                              Last edited by Rebello; 2009-11-28, 23:05.

                              Comment


                              • Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg
                                - - - Frågan är om det är GN eller Asta S?
                                Problemet är, som tidigare nämnts, att katalogerna inte anger formgivare!
                                - - -/
                                Jag fann nu ett återseende av vad jag skrev om detta dilemma i inlägg nr 109 här http://www.precisensan.com/antikforu...t=9174&page=11.

                                I inlägget nr 107 där om miniatyrerna verkar det som om jag ville bli 110% säker på Nylund - men helt säkert är dessa hans miniatyrer!

                                Comment

                                Working...
                                X