Aluminia Fajance 1862-1969

[jonna]

Köpte tre assietter utan att titta ordentligt under dom, dom såg likadana ut på framsidan. I allafall så när jag kommer hem så ser dom ut så här:

se bild.

den (den högst upp) ena har royal copenhagen stämpeln + fajance

dom två andra har ??????? stämplar, plus att jag nu märker att dom är i tunnare material och det blåa små avlånga rutorna längst kanten på dessa känns mer räffliga än på den andra som nästan känns helt slät.

alla tallrikar har samma nr 11/1398

Kan någon klargöra detta för mig är det någon slags kopia eller?

[Maria]

Fritt översatt från Engelska Wikipedia

Aluminia var en Dansk fabrik som tillverkade fajans och keramik, startades 1863. 1882 köpte Aluminias ägare Kunglig Dansk, båda fabrikerna drevs separat fram till 1969 då Aluminia stängdes. Sedan dess har Aluminias produkter tillverkats på Kunglig Dansk.

http://www.aluminiafajance.dk/news.php

[jonna]

tack för svaret!

[Gideon]

Tranquebar heter Dina kaffe-/thekoppsfat och den folkligt mycket populära servisen kom i produktion första gången 1918 hos Aluminia.
Christian Joachim (1870-1943) formgav den med kinesisk inspiration och namnet kommer av den gamla danska kolonin (1620-1845) Trankebar i Indien. Den var mellanstation för importen av det ostindiska porslinet under åren.

Aluminias konstfajans innehöll de bästa råvarorna och var en alltså en kvalitetsprodukt, som folk kunde lita på i mångårig användning. Efterfrågan är fortfarande stor, vilket avspeglar sig i de ganska höga priserna idag.

Du ser att det finns en trekantig instämpling med ett T, och den användes 1920-58, KD-stämpeln efter 1969 då tillverkningen oavbrutet fortsatte. Samlare och användare vill gärna ha "originalet" och då är det Aluminias märkning de tittar efter, men egentligen spelar det ingen roll i kvalitet.

Mer om den danska kolonin:

http://www.aerenlund.dk/historie/trankebar.html

[jonna]

Tack så mycket!

[Apps]

När gjordes detta?

Tillhör detta en servis och när gjordes detta?

[Peter S]

Den danska porslinstillverkningen har långa och fina anor. Först på Store Kongens Gade och sedan med Kunglig Dansk. Många tycks också de vara som velat profitera på det goda namnet. Jag tror att den här är tillverkad runt sekelskiftet 1900, kanske ett par decennier senare. Men jag känner inte igen stämpeln och tror att det är någon av "uppstickarna".

[Gideon]

Skålen är bättre än så, Peter.

Du har en prydnadsskål av konstfajans ur serien Eremitage, Apps, som hade 80 olika föremål, uppdelade på ett fåtal användningsområden. Den tillverkades endast 1918-22 av Fajancefabriken Aluminia, belägen på Christianshavn i Köpenhamn.
Naturligtvis blir det förbryllande, när man endast ser gummistämplingen, utan något handmålat A med tre streck över, som fabriken i sin tidiga period vanligtvis märkte med.

En del danskövning, ur boken ”Aluminia Fajance 1862-1969” av Leif Bering Mikkelsen, 2002:
”EREMITAGE
Den blev skabt av Christian Joachim (1870-1943) og udsendt i 1918, altså samtidig med Tranquebar-fajancen.
Eremitage-fajancen bestod også af et komplet bordstel, der ligesom Tranquebar blev udsendt på Victoria-stelform. Men i modsaetning til Tranquebar kom der også et vandstel med Eremitage-dekoration. Desuden udsendtes en raekke prydgenstande, inklusive et par elektriske lamper.
Eremitage-fajancen kan ved en overfladisk betragning minde om Tranquebar, men det ses let, at det her er benyttet almindelig hvid masse og en klar glasur. Dekorationen består af Oluf Jensens kobbertrykte blå blomster, der allerede var i brug på både Krone-stel och Victoria-stel. Her blev de blå blomster suppleret med et netvaerk af håndmalede, ganske fine grene med et stort antal små blade, der ofte kan daekke det meste af genstandens overflade. Resultatet er ganske raffineret.
Det var en kraftprestation, at udsendte to helt nye fajancer samtidig, og tanken var vel at man ville lade tiden vise, hvilken af dem der skulle overleve. Det blev Tranquebar, der löb af med sejren, og Eremitage gik allerede ud af produktion i 1922. Der fremkom i alt 80 forskellige genstande. Også Eremitage-serien havde selvstaendig maerkning og nummerering.”

Om de speciella numreringarna:
”Eremitage-fajancen fik ikke blot eget dekorationsmaerke, men også egen nummerering. Hver Eremitage-genstand blev nummereret med et nummer.
Prydgenstande: Nr 1-47, servantestellet dog nr. 22-27, og bordstellet inkl. kaffe- og testel: Nr 48-117. I alt kom kun 80 genstande, idet visse numre ikke blev benyttet. Numrene blev håndmålet i bunden af hver genstand ved siden af det stemplede dekorationsmaerke.”

Ur boken har jag tagit mig friheten att fotografera av två bilder, så att ni kan se hur några av de övriga delarna ser ut. Prydnadsskålen finns med.

[Peter S]

Härligt med en knäpp på näsan ibland, så man vaknar. Aluminia, alltså. Men jag tycker att de kunde ha haft fabriksmärket någonstans också.

Sen förstår jag att Tranquebar gick segrande ur fejden. De här tryckta blommorna känns inte alls lika fräscha som Tranquebars målade.

[Gideon]

Det är en fråga om tycke och smak, oavsett om det är handmålat och tryckt lite här och var på ett och samma föremål.
Tranquebar tycker jag känns tråkig i jämförelse, och Eremitage-serien kan gott jämställas med holländska Delft Blauw under samma tid - 1920talets.

[Pectore]

Vilken Dansk? [ID:Aluminia, Beth Breyen, "Tenera"]

Finns det någon Pes:are som känner till Dansk keramik och kan berätta för mig varifrån denna kommer?

[brodertuck]

Den kommer från Aluminia. Kolla lite här så kanske du kan göra en datering och få fram vad de övriga märkena betyder.

http://www.jamiri.dk/aluminia-mark.htm#Aluminia

[Pectore]

Tack för ditt svar och för länken :-)

[Gideon]

Din mjölskäppa är mycket riktigt från Aluminia och ingår i serien Tenera. Beth Breyen är formgivaren av måleriet och hennes signum är tecknet som ser ut som två kryss på varandra, mellan två linjer. S:et är obekant men är dekoratörens.

Ur Aluminia Fajance 1862-1969, av Leif Bering Mikkelsen, Förlaget Sesam 2000:
"Nils Thorsson upprättade 1958, en skandinavisk keramikverkstad, som från början knöt till sig sex kvinnliga konsthantverkare: Beth Breyen, Kari Christensen och Grethe Helland Hansen från Norge, Marianne Johnson från Sverige och Berte Jessen och Inge-Lise Kofoed från Danmark.
Resultatet blev en helt ny modern, nästan ohögtidlig konstfajans: Tenera. Ordet Tenera är honkönsformen av det latinska ordet för späd, ung.
De tecknade en rad muntra dekorationer, varav många var närmast abstrakta, i början övervägande på former, som redan var i produktion, men senare också helt nya former. En del av produktionen blev utförd i en ny och osedvanlig färgteknik, som framkallar reliefverkan vid bränningen. Nya föremål och dekorationer gavs ut intill 1967.
Tenera-serien är signerad med två signaturer, både designerns och dekoratörens."

[Pectore]

Tack snälla för den informationen :-)