Dåligt?????

[FBQ]

Då kanske jag skall ta med ett par ramar. Ganska mycket enklare men ganska tidstypiska. Den tunnare innehåller en teckning daterad 1882 och den tjockare med maskhål är daterad på baksidan 1885.

Jag hade tänkt ta med mitt enda nyinköp på sista tiden här också, eftersom det också var en ram - fast jag kom på att jag hade några frågor runt den, så det får bli en eget ämne.

[hose]

Min ramme er ikke så nydelig som din FBQ, til gengæld så indeholder den et gammelt motiv. Hvordan afgør jeg hvordan billedet er lavet?

Motivet er Stændertorvet i Roskilde inden Stændertorvet blev lavet.

[hose]

denne er ligeledes simpel i rammen. Motivet er danske flådeskibe sent 1800. Hvordan ser jeg hvad billedet er lavet af.
Glasset er samme alder som billede med masser af strukturer - så det er nok det bedste. Jeg faldt for den svag lyseblå.

[Hektor]

Jag förstår hur denna vaskning fungerade nu.
Vad jag föll för pladask av Uuuff.. spegel.
Här är en simpel mojäng till en maskin.

[Hektor]

Jag förstår hur denna vaskning fungerade nu.
Vad jag föll för pladask av Uuulff.. spegel.
Här är en simpel mojäng till en maskin.

[FBQ]

Hose, jag har svårt att se hur den är gjord - det kan ju vara en blyertteckning, men då borde det gå att se just spåren av pennan.
Jag tycker ramarna ser ut att vara från början av 1900-talet - fast bilderna kan ju vara äldre - det var en vacker paspartout - den känns faktiskt lite äldre än tidigt 1900-tal, fast jag tycker det blir lite svårt att säga.

Du kanske vet något om Roskildes byggnadshistorik - jag vet ju inte när det nya torget tillkom. Jag har bara varit i Roskilde en gång, och jag minns inte riktigt hur torget såg ut. Kanske kan man säga något utifrån kläderna, men de

Som vanligt flyter jag bort från ämnet - annars hade det varit roligt att visa mer ramar. Hektor - du får väl berätta hur arg du blir när jag gör såhär.
Jag skall i alla fall visa motiven, det är blyertsteckningar i båda ramarna. Den ena lite taffliga är som sagt daterad 1882. Den andra är odaterad men med en datering bakpå bilden. Jag skulle ju utifrån motivet ha gissat att den var äldre, men ramen är nog absolut 1880-tal och motivet är säkert kopierat från någon 20-30 år äldre illustration.
Jag kände mig tvungen att visa resterna av de gröna sidenbanden som tavlan har hängt i på baksidan. Jag har ett fotografi från släktingar på 1920-talet som fortfarande hade sina tavlor hängande på det viset.

[FBQ]

Hose, jag har svårt att se hur den är gjord - det kan ju vara en blyertteckning, men då borde det gå att se just spåren av pennan.
Jag tycker ramarna ser ut att vara från början av 1900-talet - fast bilderna kan ju vara äldre - det var en vacker paspartout - den känns faktiskt lite äldre än tidigt 1900-tal, fast jag tycker det blir lite svårt att säga.

Du kanske vet något om Roskildes byggnadshistorik - jag vet ju inte när det nya torget tillkom. Jag har bara varit i Roskilde en gång, och jag minns inte riktigt hur torget såg ut. Kanske kan man säga något utifrån kläderna, men de

Som vanligt flyter jag bort från ämnet - annars hade det varit roligt att visa mer ramar. Hektor - du får väl berätta hur arg du blir när jag gör såhär.
Jag skall i alla fall visa motiven, det är blyertsteckningar i båda ramarna. Den ena lite taffliga är som sagt daterad 1882. Den andra är odaterad men med en datering bakpå bilden. Jag skulle ju utifrån motivet ha gissat att den var äldre, men ramen är nog absolut 1880-tal och motivet är säkert kopierat från någon 20-30 år äldre illustration.
Jag kände mig tvungen att visa resterna av de gröna sidenbanden som tavlan har hängt i på baksidan. Jag har ett fotografi från släktingar på 1920-talet som fortfarande hade sina tavlor hängande på det viset.

[Bruce]

testing

[nisse 8]

Nu kom den
Admins hand fixade biffen

[Hektor]

Jag bejakar inte någon kvinnlig sida så jag blir inte arg det minsta. Det enda är att "folket" inte riktigt förstår vad som menas med träbiten överst, är van vid det också så här är lugnt.

[FBQ]

Jag tror att jag förstår vad du menar - även om det inte alltid är så lätt - fast jag håller bara delvis med dig.
Jag har pratat med en etnolog som menade att de dekorerade ost och mangelbräden som fanns inte var representativa för hur dessa ursprungligen sett ut - bara de "vackra" hade bevarats.
Nu tror jag inte alls att det stämmmer, även om det finns en hel del vi inte känner till om allmogens liv under 1600-talet vet vi tillräckligt mycket om hur det såg ut på 1800-talet för att säga att man faktiskt lade ned arbete på sina föremål.
Man levde knapert och hade sällan något överflöd - alla köpevaror var en extra ansträngning av resurserna och förekom relativt sparsamt.
Det man hade att kosta på sig var sitt eget arbete - som var nästan gratis.
Sedan var det väl där som i många andra fall - att uppfylla den sociala normen blev viktigt - ett vackert dekorerat mangelbräde eller ostkar visade att man kom från ett rekordeligt hem.
Jag har sett mangelbräden som varit i praktisk användning under 200 års tid - då gällde det att göra bra saker.
När man någon gång ser enklare föremål så är de väldigt ofta sent tillverkade - efter industrialsieringen intåg. När andra börjar skaffa köpevaror blir inte de här sakerna statusmarkörer längre - och då blir det inte längre meningsfullt att lägga ned mängder med arbetstimmar på sina vardagsföremål.

Sedan vet du ju att jag är lite skeptiskt till det där med "bra" och "dåligt", men det är ju en annan sak.

Annars måste jag säga att jag verkligen tilltalas av Sophia Isbergs alster - så härligt tidstypiska! Det riktiga frossandet i rokokoornament och allt som liknar rokoko, delvis innan nyrokokon har slagit igenom.
Sophia Isberg tar det till nya höjder med sina helt överdekorerade - men just därför så härliga saker.
Jag blev riktigt avundsjuk på hennes klockställ - det jag har är visserligen trevligt - men det är lite annan dignitet på hennes.

[Hektor]

Det är bra när "materialen" talar till En. Ännu en träbit som talar, har varit med i flera årtionde och snackat skit.

[FBQ]

Jovisst - fast jag tycker väl egentligen att det är roligast när de kan berätta mer om vem som gjort dem och var.
Är den daterad Hektor? Just de där flaskformig brukar ju vara 1600-tal eller 1700-talets början.
Ingen kröning?
Jag tror alla fall att jag skall försöka köpa ett sådant när det blir tillfälle - det finns ju en del så de brukar inte bli så dyra.

[Ulferic]

Visste att jag läst om varglappar och Edsmären någonstans. Fick efter lite letande fram rätt bok. Skara museum förvärvade 1987 cirka 1500 varglappar från Edsmärens kronopark i Västergötland. De hittades i en jordkällare och på hörännet vid kronojägarbostället Stenseke i kronoparken. Förmodligen användes de för sists gången i samband med Oscar II älgjakter i kronoparken i slutet på 1800-talet. Orsaken att varglapparna användes var att omsluta jaktområdet så att kungens jaktlycka blev god. Hade kanske varit enklare att leda fram älgen till kungen. Ett antal äreportar hade rests för att hedra det kungliga sällskapet. Den första äreporten hade rests intill glasbruket Fåglavik. Hirvis domäner. Om dessa finns kvar framgår inte av texten men är säkert rivna. Hirvi vet säkert. Artiklen innehåller också hur och vilka som tillverkade dessa vargdukar. En del av varglapparna från Stenseke bär årtal. Årtalen 1777,1778,1814,1820 och 1826 förekommer. Antar att Hirvis lapp kommer från kronoparken från början.
Vardag och fest var det säkert skillnad på. Enkel selbåge med spår av flitig användning

[FBQ]

Jag glömde bort Hirvis jaktlappar med allt datakrångel. Jag kände inte till Skaraborgs edsmären, fast vi hade skalljakt i mina hemtrakter också. Fast det var lite längre sedan och några jaktlappar har jag inte.

Annars var det inte för kungens skull - A. Schönberg ordnade skalljakter även när Kungen (Fredrik I) inte var närvarande. Det var ett led i utrotningskriget mot odjuren. Annars tog vid den hära jakten 5 björnar, 3 vargar, 3 lodjur, 1 räv och 12 älgar (+ en del Hare och fågel)
Fyrkanterna på den här planschen visar var jaktlappar var uppsatta.

(glömde att påpeka att kopparsticket är från mina hemtrakter)