Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Sybehör

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Tema: Sybehör

    En nålbok dekorerad med utklippta former av pappstramalj (perforerad kartong eller pappstramalj har jag skrivit mer om i en annan tråd).

    Click image for larger version

Name:	nb1.jpg
Views:	1
Size:	30,2 KB
ID:	699780 Click image for larger version

Name:	nb2.jpg
Views:	1
Size:	32,8 KB
ID:	699781 Click image for larger version

Name:	nb3.jpg
Views:	1
Size:	19,7 KB
ID:	699782

    Och en till i samma stil. Pappstramaljen har delvis klistrats lager på lager med allt smalare stycken, som en del sjömansarbeten av trä, men djupeffekten syns inte så bra på fotot.

    Click image for larger version

Name:	nb_lyra1.jpg
Views:	1
Size:	31,2 KB
ID:	699783 Click image for larger version

Name:	nb_lyra2.jpg
Views:	1
Size:	28,7 KB
ID:	699784 Click image for larger version

Name:	nb_lyra3.jpg
Views:	1
Size:	28,3 KB
ID:	699785


    En annan variant på nålbok, sydd av ylletyger och blank av smuts utanpå. Praktisk ficka i främre och bakre pärmen. En rostig syring och en stump becktråd låg i (likaså ett par fingerborgar och en skinnål, men jag tippar att de tillkommit senare). Jag har sett några små spröda fiberfragment också, jag tror att de kan ha kommit från svinborst. Nålboken verkar alltså ha använts vid skinnsömnad, eller kanske skolagning.

    Click image for larger version

Name:	nb_herr0.jpg
Views:	1
Size:	36,7 KB
ID:	699786

    Click image for larger version

Name:	nb_herr1.jpg
Views:	1
Size:	64,9 KB
ID:	699787

    Click image for larger version

Name:	nb_herr2.jpg
Views:	1
Size:	66,9 KB
ID:	699788

    Click image for larger version

Name:	nb_herr3.jpg
Views:	1
Size:	72,5 KB
ID:	699789

  • #2
    Prylar.
    Metallocket är bara till prydnad, det finns inget hål under. Jag har en virknål som verkar ha haft motsvarande lock, likaså utan funktion. Den kraftigaste benprylen är 8,5 cm lång och kan vara en skräddarpryl (den är mycket lik denna på Digitalt Museum, som kommer från en skräddare). Skräddares prylar fanns även i metall, och var gjorda för att tåla mer hårdhänt behandling (flera tyglager, och kraftigare tyger). De två ljusaste prylarna till höger är av plast, tillverkade de senaste 30 åren.

    Click image for larger version

Name:	prylar.jpg
Views:	1
Size:	76,1 KB
ID:	574878

    Kvinnor använde prylar till hålen i s.k. engelskt broderi. Den här prylen är 7 cm lång, och visar den stora variationen i skala på broderierna. Det övre bör vara 1800-tal (avklippt från klädesplagg), det nedre 1900-tal (duk). Wikipedia skriver att engelskt broderi var särskilt populärt för barn- och damkläder i England 1840-1880.

    Click image for larger version

Name:	pryl2.jpg
Views:	1
Size:	22,0 KB
ID:	574879


    Nålhus.
    Paraplyet bör vara 1800-tal, och saknar tyvärr en bit av kryckan. Antagligen från England, de verkar ha varit vanliga där. Den tjocka till vänster är 6,5 cm lång, och innerdiametern är bara 1-2 mm för liten för att rymma en fingerborg. Om den verkligen är ett nålhus, så har nog nålarna varit fästade i en tyglapp snarare än att skramla löst. Den är i alla fall för kort för att ha tandpetare i.

    Click image for larger version

Name:	nålhus1.jpg
Views:	1
Size:	52,5 KB
ID:	574880

    Click image for larger version

Name:	nålhus2.jpg
Views:	1
Size:	60,0 KB
ID:	574881

    Betydligt mer exklusiva sybehör finns att se hos en amerikansk antikhandlare. Hon har även skrivit några intressanta artiklar (PDF):
    1. brodérsaxar
    2. snörnålar
    3. nålhus och fingerborgsförvaring
    4. storksaxar och andra sybehör som föreställer djur m.m.
    5. emaljerade fingerborgar

    Comment


    • #3
      Syringar användes av skräddare, men även skomakare, handskmakare, och körsnärer.

      Click image for larger version

Name:	syringar1.jpg
Views:	1
Size:	30,3 KB
ID:	575146

      Click image for larger version

Name:	syringar2.jpg
Views:	1
Size:	27,9 KB
ID:	575147
      • Längst till vänster en syring av järn fodrad med mässing. På utsidan syns en vertikal skarv i järnet. Utifrån beskrivningarna nedan tror jag att den kan vara gjord under 1800-talets första hälft (eller senare, beroende på hur länge tillverkningsmetoden användes). Den är mycket kraftig (total materialtjocklek i den släta kanten är 1,2 mm).
      • Den andra och tredje är också mässingsfodrade, men gjorda av klart tunnare material. Mässingen är hårt sliten i över- och nederkant på båda, den högra av dem kan ha haft mässingen omböjd till utsidan nertill likt den vänstra, men i så fall har nederkanten ramlat bort när mässingen nötts igenom runtom (total materialtjocklek 0,7-0,8 mm).
      • Nummer fyra från vänster är av enbart järn, vad jag kan se har den inga spår av mässingsfoder - kanske är denna näst äldst (0,6 mm).
      • Längst till höger en syring av enbart mässing (0,3 mm).

      Under 1800-talet importerades mycket fingerborgar från Tyskland, och en del från England. Iserlohn i Nordrhein-Westfalen var ett stort tillverkningscentrum. Boken Die Eisen und Stahl-Erzeugung auf Waßerwerken ... av F. A. A. Eversmann (1804) beskriver tillverkningen år 1800 på den främsta fabriken, som drevs av von der Becke -
      • mässingfingerborgar och -syringar 25,574 gross
      • mässingsfodrade syringar 2,940 gross
      • järnsyringar 11,960 gross
      • stålfingerborgar 295 gross
      • dessutom tillverkades gardinringar, mässingsknappar m.m.

      Technologisches Universal-Handbuch ... av J. H. M. von Poppe (1837) räknar upp en rad tillverkningsorter och beskriver tillverkningen. Mässingsfingerborgar gjuts och svarvas därefter; likaså mässingssyringar och mässingsfoder till syringar. Fingerborgar kan även formas av bleck genom att slås/pressas sex gånger i allt djupare formar. Eftersom nålar lätt tränger igenom mässingen gör man fodrade syringar som böjs till av järnbleck och löds samman, och därefter slås ett mässingsfoder fast inuti (jämför första syringen ovan!). Fördjupningarna runtom på fingerborgar och syringar pressas in genom att de pressas mot en roterande skiva med upphöjningar. Fördjupningarna på toppen på fingerborgar görs mot ett sänke, som har en fördjupning med upphöjningar på botten, genom att slå kraftigt på ett verktyg som hålls inuti fingerborgen. Även tillverkning av fingerborgar i andra material som ben etc beskrivs kortfattat.


      Click image for larger version

Name:	syring1.jpg
Views:	1
Size:	11,5 KB
ID:	575144 Click image for larger version

Name:	syring2.jpg
Views:	1
Size:	11,2 KB
ID:	575145
      En syring till - denna gång för damer, och gjord av tunn pressad mässingsplåt. De användes parvis tillsammans med en fingerborg vid finare broderier (exklusiva set finns på Digitalt Museum). Om jag förstått rätt används en på höger lillfinger för att skydda från att tråden skär in när man drar åt stygnen, och/eller skyddar silkestråd från att därvid smutsas av hudfett etc, medan den andra användes under arbetet när man har tyget spänt i sybåge, för att styra nålen upp genom tyget igen utan att man sticker sig eller nöter på pekfingernageln.
      Last edited by Anna-Carin; 2021-06-23, 16:11.

      Comment


      • #4
        Kan ju passa på att visa den här nåldynan som jag hittade för ett tag sedan. Den har lite förbryllat mig. Dateringen är väl ganska given, men stilen känns lite ovanlig, pärlbroderi är ju egentligen populärt lite tidigare och färgerna kändes ovanliga. Kanske har du sett något liknande, Annika?Click image for larger version

Name:	20210627_203300.jpg
Views:	1
Size:	78,2 KB
ID:	575160

        Comment


        • #5
          Nja, jag har inte sett något att jämföra med, däremot en idé om varför den är som den är.

          De flesta pärlorna är rocailles, men det ingår även några pärlor av typen med råa ändar (vad de nu heter), som egentligen är olämplig till broderi eftersom de skarpa kanterna nöter på tråden (jag tror de har varit vanligare i pärlfransar och pärltofsar, men det har nog du bättre koll på). Kombinationen av olika pärltyper, och att du säger att färgerna är ovanliga och dateringen sen (återigen har jag sämre koll!), gör att jag tror att det är återanvända pärlor. De vasskantade pärlorna kan ha lossnat från sitt ursprungliga föremål och tagits till vara, medan rocaillespärlorna skulle kunna komma från ett äldre broderi med utomhusmotiv (blå himmel, grönt gräs, och t.ex. djur eller trädstammar i brunt). Tänk dig ett litet kort i pappstramalj med pärlbroderi; mormor/farmor hade det i gömmorna sedan hon var ung och gav flickan det att ta isär för pärlornas skull, eller också var det de lösa pärlorna från en oavslutad broderisats till ett sådant motiv, där framför allt himlen återstod att brodera (brasklapp: jag vet inte om broderisatser fanns så tidigt, men jag har sett Digitalt museums söta set av askar med små glaspärlor, och det ligger nära till att tänka sig att det även kan ha funnits en motivförlaga och en bit pappstramalj i asken).

          Passar bra med en nåldyna i tråden för övrigt, det har jag egentligen inga att visa upp.

          Comment

          Working...
          X