Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Tenntråd

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Och så 1700-tal. Först en fyrstämplad tallrik, 23 cm i diameter. Stämplarna är slitna och det enda som syns tydligt är att det är en krona i stadsvapnet och ett S mitt upptill på mästarstämpeln. Årsstämpeln förbryllade också, jag väntade mig frakturbokstäver som vanligt men det verkar vara ett kursivt D med nedre delen bortnött. 1721, precis 300 år sedan. Med hjälp av konturen på stadsstämpelns överkant gick det till slut att identifiera mästaren, Magnus Söderberg (aktiv 1716-1748, änkan till 1767) i Stockholm. När man väl hittat rätt så går det att se att stämplarna stämmer överens. Det är intressant att se hur kronan har förlorat alla sina detaljer av slitaget.

    Click image for larger version

Name:	tenn_tallrik_23cm.jpg
Views:	1
Size:	94,8 KB
ID:	575005

    Click image for larger version

Name:	tenn_tallrik_23cm_stpl.jpg
Views:	1
Size:	60,6 KB
ID:	575006

    Click image for larger version

Name:	tenn_stpl.jpg
Views:	1
Size:	7,4 KB
ID:	575007

    Sen det roligaste, en kallskål. Men tyvärr utan stämplar. Fotringen har skadats nära kanten och lagningen är välgjord, men vid den anar man att det funnits stämplar som skadats av lödning och efterföljande slipning. Under botten är inristat H = År 1766, jag tippar att det har gjorts i samband med lagningen, när stämpeln utplånades. Trevligt om åldern stämmer, men den som ristade kan förstås ha feltolkat eller önsketänkt. Det finns en liten chans att hitta mästaren genom att hitta bilder av kallskålar med samma modell på handtagen (kulan upptill på handtagen är ovanligt "mager" jämfört med alla bilder jag hittat).

    Click image for larger version

Name:	tenn_kallskål.jpg
Views:	1
Size:	43,4 KB
ID:	575008

    Click image for larger version

Name:	tenn_kallskål_lagning.jpg
Views:	1
Size:	23,1 KB
ID:	575009
    Last edited by Anna-Carin; 2021-06-02, 20:41.

    Comment


    • Jag hoppades ju hitta tillverkaren till min kallskål, och nu har jag en rejäl ledtråd. Jag råkade se en bild av en kallskål av Wigholm i Gävle, med handtag av samma typ som min. Och när jag googlade efter fler bilder hittade jag liknande av ytterligare två Wigholm. En närmare titt på dekoren avslöjade min kallskåls handtag är gjutna i samma form som deras.

      Den andra pärlan från skålen räknat sitter lite längre ner än de andra i raden (röd pil). Den första sex pärlorna sitter tätt, men efter den sjätte och sjunde är avstånden större (blåa pilar). Det stämmer precis!

      Click image for larger version

Name:	kallskålar_jämförelse.jpg
Views:	1
Size:	44,8 KB
ID:	575108

      Bruzelli har skrivit om att formar användes av flera tenngjutare efter varandra allteftersom verkstaden bytte ägare, men här har alltså samma form använts av tenngjutare i samma släkt men som har varit aktiva samtidigt i olika städer, 5-20 mil ifrån varandra. Förmodligen har de gjutit en rejäl omgång av delarna varje gång de hade formarna. Även Wigholms karakteristiska tumgrepp med pärlstavar på stopen användes av sönerna också.

      Nu är frågan vem av dem som gjorde min kallskål. Jag lutar åt att luta av insidan i hopp om att det ska finnas läsliga stämplar där - jag hade nog fel när jag trodde mig se rester av stämplar under foten. Bilder av andra exemplar tyder nämligen på att Wigholms brukade stämpla i botten av skålen.

      Och så är frågan om min verkligen gjorts av en Wigholm, eller om den kan vara gjord av en företrädare (eller någon annan yrkesbroder som fått låna formen). Jag hittade Bruzellis text om tenngjutare i Eskilstuna på nätet (https://tinvereniging.nl/wp-content/...0/9292_IAP.pdf) och där jämför han föremålsvikter från Eskilstunas fyra tenngjutare under var sitt år. För G. F. Wigholm var året 1825, och det året gjorde han inga skålar tyngre än 1½ skålpund. Men min väger 900 g; drygt 2 skålpund. Och Bruzelli konstaterar att Wigholm tenderade att göra sina varor lättare än föregångarnas. Därför finns det en liten möjlighet att min skål inte är gjord av honom eller sönerna.

      Att problemet börjat lösa sig, beror på att jag funderade på att köpa ett stop gjort av C. G. Wigholm i Gävle och därför googlade honom. Det blev affär, för jag har länge velat ha ett revstop eller revkanna, och de som är 100 år äldre verkar vara så dyra...

      Click image for larger version

Name:	stop_Wigholm_1837.jpg
Views:	1
Size:	38,0 KB
ID:	575109

      Click image for larger version

Name:	stop_tumgrepp.jpg
Views:	1
Size:	17,8 KB
ID:	575110
      Last edited by Anna-Carin; 2021-06-13, 17:35.

      Comment


      • Lite sen med läsningen här. Såg dina ljusstakar och noterar tycker att den fasta ljusmanschetten för mig känns sen eller utländsk. Senare hälften av 1800-talet börjar stämplandet att luckras upp - britanniametall och vitmetall behövde ju inte stämplas och det gör att många särskilt efter skråtvångets upphävande struntar i att skaffa stämplar och att kontrollera sina saker. Jag kan tänka mig att de är gjorda under andra hälften av 1800-talet.

        Comment


        • Tack för din bedömning! Jag tänkte inte på att det brukar vara lösa manschetter, eller möjligheten att den inte var svensk... Ska nog hålla mig till stämplat tenn, det är säkrast.

          Comment


          • Ursprungligen postat av Anna-Carin Visa inlägg
            Tack för din bedömning! Jag tänkte inte på att det brukar vara lösa manschetter, eller möjligheten att den inte var svensk... Ska nog hålla mig till stämplat tenn, det är säkrast.
            På sätt och vis är det ju roligt att försöka spåra det när det är ostämplat. Men jag har konstaterat att det är jättesvårt att datera. En del saker ha skötts väl och slitits mycket lite, annat blivit rejält slitet och oxiderat. Och som du såg med kåsorna jag visade - de har tillverkats nästan helt oförändrade i nära 100 år. Jag antar att gjutformar i stor utsträckning gått i arv och återbrukats under lång tid.

            Comment


            • Annars är det ju en intressant fråga exakt hur mycket som stämplades mot slutet av 1800-talet? Kontrollstämplingen fanns ju kvar till 1912 (en del fortsätter ju att stämpla med årtalsstämpel, konstrollstämpel och stadsstämpel men då fanns ju inget kontrollsystem, trekronorskölden används inte (variater som liknar den har brukats och det var helt frivilligt). Men redan innan 1912 hade mycket börjat tillverkas utan stämplar och många verkar ha slutat brytt sig, antar att det var därför de anskaffades. Kanske någon som vet mer om hur utveckligen såg ut? För vissa fortsatte säkert kontrollsystemet att vara en garant för kvalitet men för många kom ju med alltmer importerad britanniametall mycket av det moderna vara ostämplat. Läste en ganska intressant historia i Stridsbergs Svenska folkets äventyr som skulle handla om en tenngjutare på medeltiden men uppenbart mer alluderar på tenngjutningen i samtiden.
              Last edited by FBQ; 2021-06-16, 10:37.

              Comment


              • Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                På sätt och vis är det ju roligt att försöka spåra det när det är ostämplat. Men jag har konstaterat att det är jättesvårt att datera. En del saker ha skötts väl och slitits mycket lite, annat blivit rejält slitet och oxiderat. Och som du såg med kåsorna jag visade - de har tillverkats nästan helt oförändrade i nära 100 år. Jag antar att gjutformar i stor utsträckning gått i arv och återbrukats under lång tid.
                Jo, visst är det roligt att klura på saker, fast lite frustrerande när man inte kommer någonvart, eller är fel ute. Sen har jag inte varit på loppis sen pandemin började, utan bara handlat på Tradera, och då blir det litegrann en prioriteringsfråga. En ostämplad sak för en femtilapp drar iväg till en hundring med frakten inräknad, och då köper jag hellre ett stämplat föremål från skråtiden än två-tre av ostämplat tenn eller britanniametall. I gengäld brukar jag ibland slå upp i böcker och databaser och jämföra bilder, för att försöka spåra ursprunget till en del Tradera-saker som jag är lite nyfiken på men inte tänker bjuda på.

                Comment


                • Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                  Annars är det ju en intressant fråga exakt hur mycket som stämplades mot slutet av 1800-talet? Kontrollstämplingen fanns ju kvar till 1912 (en del fortsätter ju att stämpla med årtalsstämpel, konstrollstämpel och stadsstämpel men då fanns ju inget kontrollsystem, trekronorskölden används inte (varianter som liknar den har brukats och det var helt frivilligt). Men redan innan 1912 hade mycket börjat tillverkas utan stämplar och många verkar ha slutat brytt sig, antar att det var därför de avskaffades.
                  Bruzelli har en kurva över tennproduktionen i Sverige fram till 1912. År 1800 var det ännu 60,000 skålpund per år, sen faller det tämligen konstant så att siffran år 1870 är nere på ca 1,000-2,000 skålp. per år. Under första halvan av 1870-talet ökar det en aning men därefter är siffran så låg att den inte går att avläsa i diagrammet (troligen 1,000 eller mindre), utom år 1888 då det är ca 3,000 vilket han påpekar beror på att det var stora beställningar av målkärl med gradering enligt litersystemet det året. Detta är alltså omfattningen av det kontrollstämplade tennet.

                  Jag insåg härom dagen att min tallrik från Uppsala 1827 inte har någon sveasköld; ännu ett i raden av exempel på att det slarvades ibland även tidigare.

                  Kanske någon som vet mer om hur utveckligen såg ut?
                  Instämmer, det vore intressant att höra!

                  Comment


                  • Ursprungligen postat av Anna-Carin Visa inlägg
                    Jo, visst är det roligt att klura på saker, fast lite frustrerande när man inte kommer någonvart, eller är fel ute. Sen har jag inte varit på loppis sen pandemin började, utan bara handlat på Tradera, och då blir det litegrann en prioriteringsfråga. En ostämplad sak för en femtilapp drar iväg till en hundring med frakten inräknad, och då köper jag hellre ett stämplat föremål från skråtiden än två-tre av ostämplat tenn eller britanniametall. I gengäld brukar jag ibland slå upp i böcker och databaser och jämföra bilder, för att försöka spåra ursprunget till en del Tradera-saker som jag är lite nyfiken på men inte tänker bjuda på.
                    Nej, absolut, jag köper nog också mest stämplat av det skälet. Ostämplat kan man gissa och spekulera, hamnar man fel kan de generella slutsatserna bli fel. Med stämplat kan man ju alltid få svart på vitt för jämförelser. Köper nog också bara stämplat tenn på tradera - dels för att är det inte riktigt intressant får det vara riktigt billigt om jag skall köpa ostämplat tenn och chansa, dels för att jag tycker foton är svåra att bedöma.

                    Sedan har jag inte inte köpt mycket sista tiden - lite tid över och planerar flytt samtidigt som jag egentligen redan har för mycket saker...

                    Comment


                    • Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                      Sedan har jag inte inte köpt mycket sista tiden - lite tid över och planerar flytt samtidigt som jag egentligen redan har för mycket saker...
                      Lycka till! Jag fortsätter att fylla på här när jag köper något. Tenn har jag gärna mer av.

                      Comment


                      • Vid ett besök i Småland såg jag en tillbucklad bröllopspresent som fick stå kvar men stämpeln har jag funderat på. Tenn från Sverige är det men Mabos - vad kan det vara? Bokstaven B är visserligen lite suspekt men...
                        Bifogade filer

                        Comment


                        • Lars,
                          MacAcke skriver bara "Ursprung okänt. Möjligen ett handelsföretag utan egen tillverkning. Begränsad tidsperiod 1933-1935 ???"

                          Något mer hittade jag tyvärr inte, men jag kan i alla fall nämna var jag letat. Jag tänkte att det kunde vara ett personnamn i sammandrag, Ma... Bos..., och sökte efter sådana namn i folkräkningen 1930, men det närmaste jag hittade var en gjutare och det verkade inte så lovande - en fabrikör hade varit bättre! Inte hittade jag något vettigt i tidningarna heller.

                          Den har trevliga hänklar! Synd på bucklan.
                          Last edited by Anna-Carin; 2021-08-08, 14:21.

                          Comment


                          • Tack Anna-Carin! Ja, på länken ser man två olika loggor och på den högra också ett ihopskrivet ST (Svenskt Tenn?) eller TS. Någon måste alltså kostat på sig att göra stämplarna till tennföremålen - tillverkare eller försäljare?

                            Comment


                            • Se här ett par ljusstakar jag hittade på Billnäs antikdagar förra månaden. De är tillverkade av Isak Gustaf Nordström i Lovisa, ofta kallad Finlands sista tenngjutare (aktiv 1823-1882). Den ena är tillverkad 1851 och den andra 1875, så det ligger nästan ett kvarts sekel mellan dem. Helt identiska är de inte heller, utan det finns små skillnader i dekoren. Den vänstra staken har till exempel dubbla band kring foten, medan den högra endast har ett. Förunderligt bra har de bevarats genom alla år.

                              Click image for larger version

Name:	stakar.jpg
Views:	1
Size:	108,7 KB
ID:	575297

                              Click image for larger version

Name:	stämpel 1.jpg
Views:	1
Size:	88,6 KB
ID:	575298

                              Click image for larger version

Name:	stämpel 2.jpg
Views:	1
Size:	80,5 KB
ID:	575299

                              Intressant nog har åtminstone en av ljusstakarna bearbetats efter kontrollstämplingen: den finska kontrollstämpeln (en femtaggig furstekrona) har blivit överdragen av ett band. Jag har alltid trott att det var färdiga produkter som kontrollstämplades, men tydligen stämplade man också halvfärdiga saker, som sedan kunde vidarebearbetas av mästaren. Och varför inte egentligen; det var ju tennhalten som var det viktiga.

                              Click image for larger version

Name:	krona.jpg
Views:	1
Size:	79,5 KB
ID:	575296

                              Comment


                              • Ståtliga ljusstakar, och förbryllande att bården präglats efter kontrollstämplingen! En tanke är att köparna kunde välja om de ville ha ljusstakar med eller utan dekor, så att en del ljusstakar därför kontrollstämplades utan dekor. Men de jag ser på nätet har bårder, fast ingen utom din har dubblerade bårder.

                                Jag köpte också ett par tennljusstakar nyligen, fast antagligen både nyare och billigare än dina. Jag har funderat kring dem i en annan tråd, och det jag nu börjar landa i är att åtminstone den högra kan vara av britanniametall med delvis bortnött försilvring, vilket skulle kunna förklara den skarpa kontrasten mellan putsade och oputsade partier (det oputsade är mörkare i verkligheten än på fotot) trots att den knappast är så gammal som från 1700-talet. Jag ska prova att putsa på den vid tillfälle!

                                Comment

                                Working...
                                X