Sidan 10 av 11 FörstaFörsta ... 7 8 9 10 11 SistaSista
Resultat 91 till 100 av 106

Ämne: Tenntråd

  1. #91
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    410
    Det här tror jag är ett vägghängt saltkar (ca 20 cm högt), av Erik Wikgren i Nyköping 1838 (verksam 1805-1846).

    Namn:  saltkar.jpg
Visningar: 122
Storlek:  29,1 KB Namn:  saltkar_stpl.jpg
Visningar: 124
Storlek:  19,6 KB

    De här senbarockinspirerade ljusstakarna är omärkta men sentida, och säljs på Tradera då och då. Till slut råkade jag se en annons där de var etikettmärkta, "Petra Würst, Aalborg". Google hittade dock en vas från Royal Copenhagen med etikett från samma butik, så det var nog en presentbutik snarare än tillverkare. Hur som helst tyder det väl på att de kanske inte tillverkats i Sverige.

    Namn:  tennljusstakar.jpg
Visningar: 107
Storlek:  26,3 KB

    Några 1900-talskopior av äldre tenn har jag också, men det känns inte riktigt värt att visa.

  2. #92
    Medlem
    Reg.datum
    aug 2019
    Ort
    Helsingfors
    Inlägg
    12
    Kul tråd! Här är några saker ur min samling:

    Namn:  12.jpg
Visningar: 101
Storlek:  125,0 KB

    Bägaren är tillverkad av Lars Fries, Strängnäs 1786. Trestämplad.
    Tallriken är tillverkad av Andreas Dahlin, Ystad 1798. Fyrstämplad.
    Dosan/asken är tillverkad av Johan Gustaf Almqvist, Åbo 1823. Trestämplad.

    Jag samlar på tenn från min hemstad så mitt tennintresse är huvudsakligen lokalhistoriskt/hembygdsbetonat. Men emellanåt får estetikern övertaget över historikern, och så blir det såna här inköp. Jag gillar den extremt funktionalistiska och "moderna" designen på de här tingen - lite kul med föremål från 1700-talet som lika gärna kunde vara tillverkade på 1960-talet. (Antikhandlaren jag köpte bägare från konstaterade att den kunde vara gjord av Bertel Gardberg.) Frånvaron av krusiduller gör också att materialet kommer till sin rätt. I Läsning för tennvänner skriver Bruzelli nåt om att det är tennets mjukhet och lyster som är dess främsta prydnad. Det skriver jag under.
    Senast redigerat av Memor den 2021-05-08 klockan 08:46.

  3. #93
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    410
    Stiliga saker, jag blev förvånad över åldern! Hoppas få se fler saker ur din samling med tiden.

    Jag läste nyligen Bruzellis Läsning för tennvänner på nytt, den är verkligen bra.

  4. #94
    Medlem
    Reg.datum
    aug 2019
    Ort
    Helsingfors
    Inlägg
    12
    Citat Ursprungligen postat av Anna-Carin Visa inlägg
    Stiliga saker, jag blev förvånad över åldern! Hoppas få se fler saker ur din samling med tiden.

    Jag läste nyligen Bruzellis Läsning för tennvänner på nytt, den är verkligen bra.
    Tack Anna-Carin, jag kan lägga upp några bilder senare.

    Jag gillar också Bruzellis bok, karlen är ju en sann nörd, i ordets bästa bemärkelse. Man märker att han verkligen älskar all things tenn. Och så är Läsning för tennvänner ju väldigt underhållande skriven. Nytta och nöje i förträfflig förening!

    Hade förresten tänkt fråga om detta men glömde: ett vägghängt saltkar?? Har du nån aning om varför man skulle hänga upp sitt saltkar på väggen i stället för att ha det på bordet? Låter lite opraktiskt. Ett spännande föremål hur som helst, har aldrig sett nåt liknande.

  5. #95
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    410
    Salt behöver förvaras torrt för att inte få klumpar, därför var det praktiskt att ha salt i en vägghängd behållare nära spisen där det både hölls torrt och fanns nära till hands vid matlagningen. På Pehr Hilleströms genremålningar av högreståndskök finns ofta ett stort saltkar i trä hängande invid spisen (se t.ex. https://digitaltmuseum.se/021046502599/kopparskurerskan). I matsalen användes saltkar av konventionell typ.

    Här på forumet har jag sett ryska saltstolar, och jag gissar att de går att härleda till vägghängda saltkar, som kanske lyftes ner och ställdes på bordet i stugan under måltiden. När de istället gjordes av silver blev de ett rent bordsföremål, förlorade antagligen sitt upphängningshål och fick en rent dekorativ utformning.

    Tanken att mitt föremål är ett saltkar, fick jag när jag såg ett väggsaltkar från 1730 på s 69 i Tenngjutare i Sverige. Men nyligen började jag bli tveksam. Det avbildade saltkaret har inget lock, men exemplar på auktionshus på nätet har alltid fällock. Några dubbelmodeller likt min såg jag inte heller. Det tidiga 1900-talets väggsaltkar är av porslin (kallas ofta saltskäppa på nätet) och även de brukar ha fällock. Vad kunde det då vara? På s 111-112 i Läsning för tennvänner finns en diger lista över olika föremål som tenngjutare tillverkade, och bl.a. nämns såpkoppar. Emaljerade såpkoppar från början av 1900-talet finns till salu på nätet, ofta med en make avsedd för soda. De har upphängningshål precis som saltskepporna, men verkar aldrig ha lock. Så jag börjar luta åt att min tingest kan vara avsedd för såpa och soda. Det skadade upphängningshålet visar nackdelen med tennets mjukhet, och en anledning till att kanske inte så många överlevt. När den emaljerade plåten kom var den ett bättre val för den här föremålstypen.

  6. #96
    Medlem
    Reg.datum
    aug 2019
    Ort
    Helsingfors
    Inlägg
    12
    Tack för det informativa svaret!

  7. #97
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    410
    Lite nörderier om antikt tenn -

    Rokokons flatgods av tenn (PDF) är en intressant artikel som bl.a. förklarar skillnader mellan hur rokokotallrikar tillverkats i Stockholm respektive i landsorten (vilket i detta fall inkluderar Göteborg). Där diskuteras även de tallrikar med kant i form av 8 cirkelbågar, som Sven Roos är känd för. Det visar sig nämligen att hans "företrädare i äktenskapet", Olof Winberg, hade tillverkade sådana före honom.

    Jag såg ett felattribuerat sådant fat med slitna stämplar på en gammal Bukowskis-auktion och kunde konstatera att det var stämplat med Winbergs kombistämpel för engelskt tenn, som endast finns avbildad i Läsning för tennvänner (bilden nedan). I Tenngjutare i Sverige beskrivs den dock i texten. Mästarstämpeln som ingår i kombistämpeln visar en vinstock, medan ordinarie mästarstämpel har enbart initialer, eller initialer ovanför en stor druvklase.
    Namn:  winberg_kombi.jpg
Visningar: 64
Storlek:  23,7 KB

    Och så vill jag passa på att uppmärksamma en gammal forumtråd där man identifierade en stämpel tillhörig Detlof Gröpel, verksam i Malmö 1693-1711. Han finns omnämnd i Tenngjutare i Sverige, men var tydligen bara arkivaliskt belagd, eftersom stämpelbild saknar i boken. Roligt!

  8. #98
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 990

    Modernt tenn....

    ....kan ju också fördras när man får
    detta par JUST för inalles 10:-......
    PS Alltså Just Andersen.
    Bifogade bilder Bifogade bilder  

  9. #99
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    410
    Grattis! Svårslaget pris, och snygga är de ju också.

  10. #100
    Medlem
    Reg.datum
    mar 2020
    Ort
    Åtvidaberg
    Inlägg
    48
    Den här tennburken räddade vi från ett garage där den använts som burk för skruvar och dylikt, därför lite sliten tyvärr. Var inte så länge sedan jag kollade närmare på stämplarna och såg att den var lite spännande. Vet inte om någon vet vem som formgivit den, men designen på locket återkommer i andra större burkar har jag sett.

    Namn:  HB1.jpg
Visningar: 34
Storlek:  39,3 KB

    Namn:  HB2.jpg
Visningar: 34
Storlek:  74,8 KB

    Mvh Mikael

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •