Pokal med etsad eller graverad dekor, ålder & ursprung

[lovis]

Undrar om någon har en uppfattning om ålder och ursprung på denna rikt dekorerade pokal? Tekniken bakom dekoren hade också varit intressant att veta mer om. Den är ca 22 cm hög. Dekorationen går hela vägen runt och består av en spaljé med olika klätterväxter som tex klematis och passionsblomma, samt en enstaka fjäril. Foten är inte helt rund till formen.

[gärdsle]

Skulle tro att det här är ett ölglas från c:a 1895-1920 med mycket rikt etsad dekor. Jag får en känsla av att det inte är svenskt, men kanske Kerstin Froberg kan finna etsmönstret i samlingarna? Många modeller tillverkades på många olika glasbruk vid den här tiden utan känd formgivare, så vilket glasbruk som det tillverkades vid lär nog bli obesvarat, såvida inte etsmönstret binder det till ett visst glasbruk. Som alltid kan jag ha hur fel som helst.

[lovis]

Skulle tro att det här är ett ölglas från c:a 1895-1920 med mycket rikt etsad dekor. Jag får en känsla av att det inte är svenskt, men kanske Kerstin Froberg kan finna etsmönstret i samlingarna? Många modeller tillverkades på många olika glasbruk vid den här tiden utan känd formgivare, så vilket glasbruk som det tillverkades vid lär nog bli obesvarat, såvida inte etsmönstret binder det till ett visst glasbruk. Som alltid kan jag ha hur fel som helst.

Tack för ditt svar! Nej jag förstår att det kan vara svårt att identifiera glaset. Men jag blev i alla fall stärkt i min uppfattning om att detta är ett äldre glas. Vi får se om någon annan möjligen har något att tillägga om dekoren.

[Kerstinfroberg]

Ja, den ser ju helt klart djupetsad ut.

Svårt att se hur mönstret ser ut runt glaset - jag får intrycket att det inte går hela vägen runt?

Hursomhelst, etsningen görs genom att ytor som *inte* ska vara mönstrade täcks med ett skyddslager (tex vax), varpå hela grejen dränks i ett etsbad med fluorvätesyra, ofta blandad med svavelsyra. Etsbadet löser upp glaset där det kommer åt, och fördjupningar uppstår.

Här i Sverige gjordes mönstret ofta med hjälp av (mer eller mindre manuella) maskiner, för denna typ av mönster med pantograf (läs mer på https://bergdala-glastekniska-museum.se/pantograf.html).
Är mönstret rapporterat (alltså: återkommer samma mönsterelement flera gånger runt glaset)? Mitt intryck är att det är väldigt detaljerat, och kanske inte "återkommande".
Jag har inte sett något liknande bland våra mönsterplåtar, de allra flesta vi har är avsedda för att gå hela vägen runt glaset.

Möjligen skulle det gå att göra ett enda mönster på en pantograf som vår, då med en enda nål monterad. Vi tror att maximal vridning närmar sig ett helt varv, men så har den troligen inte använts.

I USA har man gjort själva mönstret på andra (för mig oklara) sätt, men principen är densamma: skyddsskikt på glaset, där glas är oskyddat sker mönstringen.

[lovis]

Ja, den ser ju helt klart djupetsad ut.

Svårt att se hur mönstret ser ut runt glaset - jag får intrycket att det inte går hela vägen runt?

Hursomhelst, etsningen görs genom att ytor som *inte* ska vara mönstrade täcks med ett skyddslager (tex vax), varpå hela grejen dränks i ett etsbad med fluorvätesyra, ofta blandad med svavelsyra. Etsbadet löser upp glaset där det kommer åt, och fördjupningar uppstår.

Här i Sverige gjordes mönstret ofta med hjälp av (mer eller mindre manuella) maskiner, för denna typ av mönster med pantograf (läs mer på https://bergdala-glastekniska-museum.se/pantograf.html).
Är mönstret rapporterat (alltså: återkommer samma mönsterelement flera gånger runt glaset)? Mitt intryck är att det är väldigt detaljerat, och kanske inte "återkommande".
Jag har inte sett något liknande bland våra mönsterplåtar, de allra flesta vi har är avsedda för att gå hela vägen runt glaset.

Möjligen skulle det gå att göra ett enda mönster på en pantograf som vår, då med en enda nål monterad. Vi tror att maximal vridning närmar sig ett helt varv, men så har den troligen inte använts.

I USA har man gjort själva mönstret på andra (för mig oklara) sätt, men principen är densamma: skyddsskikt på glaset, där glas är oskyddat sker mönstringen.

Hej Kerstin! Tack för ditt utförliga svar! Var inne och kolla på glastekniska museets sida innan jag ställde frågan här, för att försöka skapa mig lite klarhet på egen hand. Men lyckades inte riktigt med det. :-) Ja mönstret är väldigt detaljerat och inte återkommande. Det går inte helt hela vägen runt om. Det finns en liten "glipa" på ca en centimeter på baksidan (den sida där fjärilen finns. Har försökt fånga det på bilden här:

[gärdsle]

Tack, Kerstin! Du lämnar alltid bra information. Stämmer mitt åldersantagande typen av etsmönster?
Jag har en liten fråga beträffande glasets nederdel. Är utbuktningen längst ner en del av kupan eller är det en överdel av det korta benet? Hur långt ner hamnar ölet man häller i? Jag tycker det ser ut att vara en utbuktning på kupan, men är inte säker.
Utformningen av glaset tycker jag är i lite udda. Jag känner inte igen den från kataloger från svenska glasbruk vid den här tiden.
Det finns en del amerikanskt från den här tiden i Sverige också. Hur det var med import av därifrån vet jag inte, men emigranter återvände eller kom hem och hälsade på och hade i båda fallen med sig saker hem. Amerika är fullt möjligt, men samtidigt lika osäkert som alla andra förslag. Det ju så med glas.

[Kerstinfroberg]

alternativa etsmetoder

efter lite letande (varför är namnet som verkar så logiskt från början aldrig lika logiskt när en ska hitta igen det på datorn?) så kan jag till slut ge en amerikansk länk: http://www.cambridgeglass.org/articl...ingarticle.php
(På sidan http://www.cambridgeglass.org/articles.php finns länkar till flera artiklar, inkl intervjuer med arbetare.)

Där beskrivs metoden som användes vid Cambridge Glass (i Ohio). I Sverige användes något liknande, kallat "stämpeletsning", som nog bara användes till enklare saker (typ reklamglas). (läs mer på vår blogg, https://bergdala-museum.blogspot.com...%A4mpeletsning).

När jag kollade igenom bloggreferensen hittade jag också länken https://heiseymuseum.org/heisey-etch...lay-2015-2016/, som bl.a. har bild på hur en sådan plåt kan se ut - en som visar ett orapporterat "heltäckande" mönster för djupetsning.

- jag vet nästan ingenting om etsmönsertraditioner i centraleuropa (mer än att de också haft pantografer lika våra), men jag vågar mig på att säga att ett mönster som detta troligen inte gjorts i England.

Tidpunkt, var också en fråga: era gissningar är minst lika bra som mina... (men kom ihåg att amerikaner är konservativa när det kommer till industri, ännu för 20-25 år sedan användes ånga för fjärrvärme)

Hursomhelst är glaset (pokalen, ölglaset, ...?) mycket stiligt!

[prylsnubben]

Påminner lite om detta mönster........

https://www.worthpoint.com/worthopedia/vintage-fostoria-willowmere-etched-1859705190

[lovis]

Tack för alla intressanta svar! Jag ska läsa noggrannare imorgon när min hjärna är lite vaknare. Så här ser pokalen ut med dryck i. Det fick bli julmust! :-)

[gärdsle]

Härligt att se glaset "i funktion". Nu framgår det tydligt att utbuktningen nedtill hör till bägaren. Nu har jag ännu svårare att tro att glaset är svenskt.
Angående ålder: Det ser ut som glaset har kulat puntelmärke. Stämmer det?
Jag tycker det här glaset är väldigt speciellt på många sätt. De vanliga mönstren brukar vara betydligt mer geometriska, vilket är naturligt eftersom det är en mekanisk metod. Här det så naturalistiskt. Det måste ha varit svårt och tidkrävande?

[Kerstinfroberg]

spekulationer

Härligt att se glaset "i funktion". Nu framgår det tydligt att utbuktningen nedtill hör till bägaren. Nu har jag ännu svårare att tro att glaset är svenskt.
Angående ålder: Det ser ut som glaset har kulat puntelmärke. Stämmer det?
Jag tycker det här glaset är väldigt speciellt på många sätt. De vanliga mönstren brukar vara betydligt mer geometriska, vilket är naturligt eftersom det är en mekanisk metod. Här det så naturalistiskt. Det måste ha varit svårt och tidkrävande?

Om jag tillåter mig att spekulera:

(nästan sant) - det var nog ganska ovanligt med "produktion" med den amerikanska överföringsmetoden för etsning

Alltså förutsätter jag "maskiner" - då är pantografen den enda möjliga, ty guillochermaskinen kan bara göra mönster som kan genereras av kugghjul.

Å andra sidan: kan man tillverka en förlaga - mönsterplåt - så kan den användas på många glas samtidigt "oändligt" många gånger. (vi har en plåt som är utnött, dvs mönstret har gått igenom plåten..)

Det krävs förstås en fritänkare för att frångå traditioner, i detta fall att frångå de gängse rapporterade mönstren. (Men om man ser på t.ex. blomslipade glas så är ju "enstaka" mönster ganska vanliga)

Om då fritänkaren får för sig att utmana maskinen: "hur stort enstaka mönster går att göra?" ... så är vi väl snart på detta glas?

Det fanns fritänkare även här, som t.ex. Skawonius och hans souvenirglas "Stockholm" och "Sverige", båda 1946. De har båda heltäckande mönster utan rapporter, bestående av tre mönsterplåtar vardera. Såvitt vi kan tänka ut det görs de med tre nålar, med endast en nål i taget aktiverad. (Aktiverad betyder att operatören gick runt pantografen och manuellt hakade av resp hakade på en nål i taget, så dessa glas måste varit mycket dyrare att göra än denna tråds pokal)
Sverigeglaset finns på vår blogg, https://bergdala-museum.blogspot.com...1946-nr129-130,
Stockholmsglaset också, https://bergdala-museum.blogspot.com...sglaset%201946

Detta sagt så har jag inte sett något som det minsta liknar pokalen, som jag tycker är både stilig (mönstret) och stilig (formen)!

[lovis]

Kerstin! Nu känner jag som så att denna fina pokal borde få en chans att granskas lite närmare. Så om ni är intresserade donerar jag den gärna till Bergdala Glastekniska Museum.

[gärdsle]

Tack lovis för att du visar glaset och kerstinfroberg för att du spekulerar så jag förstår det........ nästan. Om allt återgår till normaliteter så blir det ett besök i Bergdala till sommaren.

[Kerstinfroberg]

Kerstin! Nu känner jag som så att denna fina pokal borde få en chans att granskas lite närmare. Så om ni är intresserade donerar jag den gärna till Bergdala Glastekniska Museum.

Lovis, jag blir förstummad! Men (självklart) tackar vi ja!
(skickar ett privat mejl med detaljer)


Och Gärdsle: du är så välkommen, när det passar! Med någon timmes framförhållning öppnar vi (nästan) närsomhelst på dygnet - detta gäller f.ö. alla, speciellt PES-are.

[lovis]

Det gör jag så gärna. Bergdala Glastekniska Museum har gett mig SÅ mycket kunskap (via webben)! Jag är ofta inne både på bloggen och hemsidan och lär mig hela tiden något nytt. Jag hör av mig via PM. God Jul på er! Lovis (som egentligen heter Ann Hedman)