Resultat 1 till 8 av 8

Ämne: Militær kogekar skultuna

  1. #1

    Militær kogekar skultuna

    Jeg har anskaffet mig dette gamle militære koge kar.
    Betyder stemplerne 2 kompani soldat 72?
    Bifogade bilder Bifogade bilder    

  2. #2
    der var ikke megen viden at hente

  3. #3
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    284
    På Digitalt Museum kallas den dricksflaska eller bulkruka, och ska egentligen ha ett lock. Se text här och ytterligare exempel på militära och civila bulkrukor här.

    Märkningarna på de militära museernas bulkrukor verkar variera mycket, jag kan inte tolka dem. I ett civilt sammanhang skulle jag gissat att 2K betydde att den rymmer två kannor (2 K=5,2 liter), men så stor är den väl inte!

    Edit: det finns en lång diskussion om militära bulkrukor i tråden Uniform M/1886.
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2020-07-27 klockan 09:11.

  4. #4
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    4 076
    Intressant på många sätt. Stämpeln verkar vara en variant vi inte haft med i vår tråd om Skultunastämplar. Men, om det handlat om en större order har det ju funnits skäl att ha separata stämplar. Kärlet verkar vara koppar och det är ju först på 1860-talet som Skultuna börjar tillverka koppar. Den är ganska lik m/1865. Det är med all sannolikhet kompani och soldat.

  5. #5
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    284
    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    Stämpeln verkar vara en variant vi inte haft med i vår tråd om Skultunastämplar. Men, om det handlat om en större order har det ju funnits skäl att ha separata stämplar.
    Jag tänkte inte på att det var en annan variant av Skultunastämpel... undrar om det kan hänga ihop med att det är ett såpass litet kärl (kraftig krökning på plåten); man får inget bra avtryck av de vanliga stämplarna med hela namnet på, utan behövde en mindre stämpel.

    Att man då beställde en ny stämpel passar ju bra ihop med teorin om att stämplarna fanns här och där ute i tillverkningen - man ville ha en stämpel till hands i den verkstad där kopparflaskorna tillverkades; inte gå på jakt efter gamla ljusplåtsstämplar att låna.

  6. #6
    Tak for responce, jeg havde ikke husket den lange tråd.
    Der var 2 til salg begge uden låg, som jeg har set andetsteds. Den har også sin originale læderstrimmel.
    Den jeg købte har Skultuna stempel. Den anden har ingen stempler. Den har til gengæld ridser med bogstaver. Ikke så proffe som på link, men bare simple rids.
    Da jeg nærstuderede min fandt jeg yderligere et stempel oppe ved hals.
    Begge er med slaglodning og den jeg ikke købte med standrand. Jeg antager at bund er skiftet. Så har de lavet en som kan stå på fast underlag.
    Bifogade bilder Bifogade bilder      

  7. #7
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    4 076
    Egentligen känns ju bulkrukan ålderdomlig om vi tänker på att Skultuna började med trycksvarvning redan på 1830-talet. Visserligen använder man en metod som också innefattar slaglödning fram till 1860-talet eller så. Men möjligen var det svårare att svarva koppar (fast Skultuna tillverkar ju även ammunitionshylsor till remmingtongeväret m/1867, där har man ju svarvat. Det kan ju ha varit militära specifikationer som gjort att krukorna inte kunde trycksvarvas. De är ju ganska tjocka i plåten, det kanske krävdes för att kunna användas flitigt för matlagning och då gick det inte att trycksvarva dem.

    Det finns ju bulkrukor som är trycksvarvade, jag har gissat att de är av den sista bulliga modellen, m/1895 men tror aldrig vi lyckades reda ut alla olika modelltyper som förekommit. Kavalleriets har en platt sida, men det verkar orelaterat till modellår. Tillverkarmärkning verkar dock sällsynt. Det finns ju också flera med kronans förrådsstämplar. Den jag har har mängder med enkla ristningar, huvudsakligen tvåsiffrigt nummer eller en siffra + c (compagnie) och två siffror till. Uppenbart gjorda av soldaten själv.

    Det borde i och för sig också. Det är ungefär mitten av 1800-talet man börjar ersätta stavningen compagnie med kompani även om det varierat i vilken grad man gått över till den nya stavningen. C:na är också av frakturstilstyp vilket ju också borde säga att de främst är gjorda på 1800-talet.


    Det vi konstaterade var ju att det brukas liknande kokkärl i svenska försvaret från 1817. De äldsta har en tydlig markerad hals, men redan från runt 1830 börjar de likna senare kopparflaskor, av modell m/1864. Det är oklart vad m/1864 innebar för ändringar mot tidigare modell. När jag nu läser armémuseums beskrivningar av m/1894 https://digitaltmuseum.se/search/?q=...F%3A%22S-AM%22 verkar de tala om metallhänkeln och kroken som det typiska för modellen. Men det är ju en detalj som enkelt kan fästas på äldre kokkärl. Ett flertal modeller med modernare form hade ju redan kommit 1894 så jag tror att den helt bara är en uppgradering av äldre kärl. Sedan är det ju så att vissa som inventarienummer 115048 hos armémuseum helt klart är pressad eller maskinsvarvad, så tydligen finns det modernare. Tittar jag på kokkärl m/1864 https://digitaltmuseum.se/search/?q=...F%3A%22S-AM%22 verkar formgivningen även där ganska varierad.

    Jag har inte kvar Skultunaböckerna, annars hade jag kunnat dubbelkolla om det stod något om kokkärl för militären i boken. Dock minns jag tydligt att när man tog upp tillverkning av koppar vid sidan av mässing på 1860-talet angavs det som något helt nytt, därför har jag svårt att tro att den här skulle vara äldre än så.
    Senast redigerat av FBQ den 2020-07-28 klockan 15:05.

  8. #8
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    284
    Jag är för oerfaren för att säga något bestämt om åldern, men jag håller med om att den ser ålderdomlig ut.

    Tjockleken på kopparen behöver inte ha varit något hinder för trycksvarvning; koppar var lättare att trycka än mässingen, som blev hård efter en stunds bearbetning och måste glödgas för att kunna fortsätta. (Idag kan man trycksvarva upp till 10 mm tjock koppar, men då krävs nog mer än manstyrka.)

    Jag sökte rätt på några annonser för Skultuna-varor från olika delar av 1860-talet, och la märke till att de annonser som nämner mässingsplåt och mässingstråd inte tar upp kopparplåt eller koppartråd, och det stödjer väl bokens uppgift om att man började sent med koppar. I princip kan man förstås tänka sig att Skultuna fått en militär beställning och har tillverkat plåten men lejt ut arbetet till lokala kopparslagare, i ett slags förlagssystem.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •