Resultat 1 till 6 av 6

Ämne: Vinglas?

  1. #1

    Vinglas?

    Någon som vet vad detta är för tillverkare? Årtal?
    Rensar lite och undrar om det är något värt att spara på

    Namn:  15787369124358719049983799345596.jpg
Visningar: 92
Storlek:  88,5 KB

  2. #2
    Seniormedlem Eskils avatar
    Reg.datum
    okt 2019
    Ort
    Skåne
    Inlägg
    177
    Jag tycker att det är synd att du inte får någon respons på din fråga, så här kommer ett svar, som kanske inte tillför något, men i alla fall antyder en ansträngning. Jag har letat, men kan inte hitta dina glas. (Letar inte i produktkataloger, det orkar jag inte. Skåningar är lata, som du vet, eftersom de lever i "landet" som flyter av mjölk och honung. 2:a Mos 33:3 samt 2:a Mos 13:5). Hittar ett till synes liknande (det är bara ett dekorelement som skiljer - det andra är försett med en stjärna) på Tradera, där säljaren tror att glasen är från Skruf. Detta är möjligt, men högst osäkert. Försäljningen av 6 glas landade på c:a 120 kr. Tidsmässigt gissar jag att de är tillverkade omkring 1900. Det är nog inte lönt att spara glasen av ekonomiska skäl, men innehållet i glaset kan ju vara det viktigaste. Trevligt glas, tycker åtminstone jag, som använder liknande då och då.

  3. #3
    Om svar uteblir beror det nog oftast på att man inte vet med säkerhet, men i synnerhet när det gäller glas är ju faktiskt det det naturliga tillståndet: att inte veta med säkerhet. Det gör jag inte den här gången heller, men jag kan ansluta mig till Eskils funderingar med undantag av tiden. Den mattslipade bården, tunnheten, typen av slipning och glasens utförande i övrigt tyder på en tillverkning tidigast på 1930-talet och därefter 20 år framåt i tiden.
    Tyvärr är det glas som inte uppskattas, trots att de egentligen är tidstypiska, vackra och av god kvalitet. Våra dryckesvanor inverkar på värderingen av glas, och sen har vi det där ständiga letandet efter en berömd formgivare. Det tillverkades glas i flera tusen år utan berömda formgivare, och de är både vackra och ändamålsenliga och utförda av duktiga hantverkare. Ha idéer, experimentera med former, färger och metoder är viktigt, men slutprodukten svarar hantverkaren för. Många glas tillverkades utan (känd) formgivare även efter att de kommit in på glasbrukens vardagstillverkning på 1910-talet. De aktuella glasen kan ha eller sakna känd designer.
    Vi hade vid den här tiden också många glasbruk i Sverige (och jag tror att de är svenska) som alla tillverkade glas med mycket små differenser. Alla bruken tillverkade goda produkter. Därför tycker jag inte heller glasbruken skall rangordnas i ekonomiskt avseende.
    För en glasintresserad person kommer ju ändå naturligtvis aspekten med att det är roligt att veta så mycket som möjligt.
    Vetgirighet är aldrig fel.
    Personligen tycker jag inte att glasen skall slängas. Behåll dem, sälj dem eller skänk bort dem! De har både praktiska och estetiska värden även om det pekuniära värdet just nu är ringa.

  4. #4
    Seniormedlem Eskils avatar
    Reg.datum
    okt 2019
    Ort
    Skåne
    Inlägg
    177

    Mera vin åt folket!

    Tack för svaret Gärdsle! Uppskattas, åtminstone av mig. Jag hakar på med en följdfråga: jag har ett vinglas, som är ärvt av äldre släktingar. Själv inbillar jag mig att de kan vara från tiden 1880 - 1900. Kan det stämma? Tjockare glas, någon orenhet och någon luftbubbla i glasmassan.
    Namn:  Vinglas1.jpg
Visningar: 39
Storlek:  55,0 KB
    Namn:  Vinglas2_LI.jpg
Visningar: 39
Storlek:  68,2 KB

    Jag tänker inte kasta dem, oavsett vad svaret blir!
    Senast redigerat av Eskil den 2020-01-16 klockan 11:06.

  5. #5
    Här tror jag du ligger alldeles rätt. Typen kom vid 1800-talets mitt och brukar i katalogerna kallas "grada", tillverkades i stora mängder överallt och länge. Ditt glas har en alldeles rund fot, vilket visar på en senare tillverkning, mycket riktigt c:a 1880-1900. Ditt glas är drivet, dvs kupans kant har formats för hand. Det innebär att det görs tjockare och att man måste hålla i glaset med en puntel under foten medan arbetet med kupan pågår. När punteln bryts loss blir det ett ärr, "puntelmärke", under som i detta fallet har slipats bort, "kulats". Eftersom glasets dekor har gjorts i sliperiet passade man på att kula det också. På oslipade glas är puntelmärket oftast rått.
    Omkring år 1900 blir de flesta servisglas sprängda. Kupan görs då inte färdig i hyttan utan glaset ställs i kylugnen lossbrutna från pipan, dvs kupan har en liten mössa på sig. När glaset är kallt ritsas det på rätt höjd varefter en låga spränger bort mössan. Processen kallas sprängning och medför bl.a. att glasen blir lika höga, de kan blåsas tunnare och puntelmärket försvinner. Fredriks glas är sprängda.
    En grad kupa har svagt koniska, raka sidor och en rakt vågrät botten. Ibland kallas typen Wellington. Litet senare kommer den kupform som kallas Berliner och vars botten är lätt rundad.
    Ooops, nu kom den gamle skollärarn fram igen!!!

  6. #6
    Seniormedlem Eskils avatar
    Reg.datum
    okt 2019
    Ort
    Skåne
    Inlägg
    177
    Tack än en gång! Det där med skollärare känner jag igen, har själv drygt 40 års tjänstgöring bakom mig. Det är bara kul att lära sig, det har jag alltid tyckt. (Men det är klart - mina barn har väl inte alltid uppskattat föreläsningarna).

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •