Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Tennfat

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Fråga: Tennfat

    Hej
    Hur tyder man dessa stämplar i ett tennfat? 30 cm i diameter.
    Bifogade filer

  • #2
    Jag har inte jättebra koll på tennmästare, se om någon kan identifiera mästaren SR. Hur som helst är det fyrstämplat tenn, två mästarstänpar och två stadsstämplar. Staden är uppenbart Göteborg (krönt GB, även lejonet står för Göteborg). Längst bort årtalsstämpel som är skadad men ser ut att vara D2 - 1786. Någonstans på fatet borde det även finnas en trekronorsköld om den inte blivit skadad och försvunnit.

    Comment


    • #3
      Det bör vara Swen Roos verksam 1767-1812.

      Comment


      • #4
        Sven Roos var en av de mest produktiva tenngjutarna på sin tid.

        Kan tilläggas att fyrstämplat tenn alltså är den finaste kvaliteten, s.k. engelskt tenn, som innehåller minst 97 % rent tenn.

        Comment


        • #5
          Jag har också en del gammalt ärvt tenn, där jag har försökt att tyda stämplar, med varierande resultat. FBQ det du kallar för ”trekronorsköld” är det den sk Sveaskölden du menar? Har läst att den infördes 1754, en del säger 1753. Om den inte finns, är fatet då äldre? Undrar också varför 2 står framför bokstaven D, borde inte siffran stå efter? Skulle årtalet då istället kunna vara 1721? Fast då var ju inte Swen Roos verksam? Kanske att man inte alltid stämplade Sveaskölden?
          Last edited by e_v_a; 2019-08-21, 13:40.

          Comment


          • #6
            Ursprungligen postat av e_v_a Visa inlägg
            Jag har också en del gammalt ärvt tenn, där jag har försökt att tyda stämplar, med varierande resultat. FBQ det du kallar för ”trekronorsköld” är det den sk Sveaskölden du menar? Har läst att den infördes 1754, en del säger 1753. Om den inte finns, är fatet då äldre? Undrar också varför 2 står framför bokstaven D, borde inte siffran stå efter? Skulle årtalet då istället kunna vara 1721? Fast då var ju inte Swen Roos verksam? Kanske att man inte alltid stämplade Sveaskölden?
            Jag kan klippa och klistra lite ur denna bok:
            Lilla Antikboken, Jane Fredlund, Dag Nobenskiöld,*
            Ordalaget Bokförlag 2001.

            avsnittet Tenn

            Tenn*är en legering av tenn med antimon, bly, vismut eller zink och förekommer i Sverige i tre kvaliteter.*

            Så stämplades tennet
            Sverige är det enda land som årsstämplat sitt tenn, vilket gör gammalt svenskt tenn intressant för samlare. Förutom årtalet anger tennstämplarna ursprungsort och tenngjutarmästare. Enligt en kunglig förordning från 1694 skulle tennets kvalitet anges med olika antal stämplar:

            Två stämplar:*Enklaste kvalitén , som inte var lämplig till hushållsgods. Sällsynt.
            Tres stämplar(två mästarestämplar och en stadsstämpel): Mellankvalitén, med 83 % tenn.
            Fyra stämplar*(två mästarestämplar och två stadsstämplar): Det finaste tennet, med 97 % tenn.

            Det finaste tennet kunde också efter engelsk förebild förses med stor stämplar med en ängel eller en ros för att ange särskilt hög kvalitet, s k ängelskt tenn.

            sid 171
            Vårda gammalt tenn
            Aktas för värme! Bränn inte ner ljuset i en tennstake . Värm aldrig ett tennfat i ugnen!
            Enklast sköter man tenn föremål genom att diska dem i varmt vatten med såpa.

            Comment


            • #7
              Tack för intressant info H-Å.W. Det här med tennstämplar är inte helt lätt. Sveaskölden tycks ha stämplats med en viss godtycklighet. Jag har det här tennfatet, som ska vara gjort av Carl Logren Falun, verksam 1750-1775. Bokstaven D ska stå för 1762, men ingen Sveasköld finns här heller. Du verkar ha helt rätt i ditt svar FBQ, om tennfatet ovan.

              Click image for larger version

Name:	tennfat stämplar.jpg
Views:	1
Size:	57,3 KB
ID:	571611

              Comment


              • #8
                Jag har nog inte sett så många fall där sveaskölden saknas om föremålen är fullstämplade och tillverkade efter 1754. I de fall den gör det har det funnits skäl att misstänka att den har försvunnit genom att föremålet lagats eller liknande. Men, antar att tenngjutaren slagit sina stämplar och att kontrollören slagit trekronorskölden, då den ofta sitter på annan plats. Är det längs brämet stämplarna sitter den ganska ofta avskilt. Ofta sitter övriga stämplar undertill och trekronorskölden uppe på brämet av fatet.

                sedan kan det ju alltid finnas undantag, evas fat är ju tillverkat ganska kort efter sveasköldens införande så det är möjligt att det ännu inte helt satt sig att låta slå den på kontrollerade föremål, eller så är föremålet en beställning, då behövde man ju egentligen inte kontrollstämpla, det var varor som salufördes som skulle kontrolleras. Men då behövde de ju egentligen inte stämplas alls, och jag vet inte exakt vad regelverket sade om det.

                Comment


                • #9
                  FBQ,

                  Här är regelverket från 1752, ur Modées "Publique handlingar" band 5 (1756) - det kan förstås ha kommit senare kompletteringar också. Det blå på första bilden är min komplettering.

                  Click image for larger version

Name:	kontrollstämpling1.jpg
Views:	1
Size:	104,9 KB
ID:	571612

                  Click image for larger version

Name:	kontrollstämpling2.jpg
Views:	1
Size:	105,8 KB
ID:	571613

                  Click image for larger version

Name:	kontrollstämpling3.jpg
Views:	1
Size:	104,3 KB
ID:	571614

                  Click image for larger version

Name:	kontrollstämpling4.jpg
Views:	1
Size:	145,7 KB
ID:	571615

                  Click image for larger version

Name:	kontrollstämpling5.jpg
Views:	1
Size:	53,8 KB
ID:	571616

                  Comment


                  • #10
                    Finns det någon översättning till texten ovan, vacker men svårtydd

                    Kan tillägga att stämplarna på mitt fat sitter på brämet och även om fatet har en viss patina, så finns det inga lagningar eller annat som skulle kunna dölja en eventuell Sveasköld, jag har detaljstuderat både fram- och baksida.
                    Last edited by e_v_a; 2019-08-21, 20:20.

                    Comment


                    • #11
                      Tusen tack för all information ni är väldigt kunniga i ämnet. På undersida finns också stämplar där den ena liknar ett skepp. se bild. Vad kan detta innebära? Tallriken är också väldigt mörk, skall man göra någonting åt detta. Finns något värde? Inköpt på loppis för 20 Kronor.
                      Bifogade filer

                      Comment


                      • #12
                        Eva,

                        Jag gör ett par utdrag:

                        3 §. Eho, som arbetar under desse halt, antingen det sker för andras eller egen räkning, skal, utom warans confiscation, om det är hans egit Guld, Silfwer eller Tenn, eller warans wärde, när han arbetar för en annan, plikta första gången Twå Hundrade Daler S:mt, andra gången dubbelt, och det tillika med waran, eller dess wärde, til treskiftes, Oss och Cronan en del, Beslagaren den andra och Lazarettet den tredie. Om han tredie resan härmed beträdd warder, miste Arbetsstycket och ware ärelös, och arbete sin öfrige lifstid på någon Cronans Fästning. Samma Lag ware för den Guld- Silfwer- eller Tenn-arbetaren, som första, andra och tredie resan icke upgifwer sit hädanefter giorde arbete til besiktning, pröfning och stämplande, på sätt, som här nedanföre påbiudes. Dock ware ingen betagit, när så åstundas, at för egen räkning låta arbeta Guld och Silfwer högre än til de här utsatte halten, i hwilket fall, så wäl som eljest, på alla Guld- och Silfwer-arbeten, finheten til karat och grain samt lödigt, utsättes med ziffror på hwart och et arbetsstycke, innan det til stämpling upgifwes.

                        5 §. Allt arbete, som hädanefter förfärdigas af Guld, Silfwer och Tenn, kommer at teknas med Wår Controll-Stämpel, som är inrättad med tre Cronor, så at härifrån intet undantages, med mindre det är så smått, at Stämpelen derå icke får rum, såsom infattning af ringar, örhängen och dylikt, för hwilkets haltighet arbetaren likafullt skal wara answarig, i fall åtal derpå giöres.
                        För Controllens påsättiande betalas för hwarje arbetsstycke följande lindrige Stämpel-afgift efter wigten:
                        På hwart quintin [=3,32 g] arbetat Guld 2 öre S:mt.
                        På hwart lod [=13,29 g] Silfwer 1/3 öre dito.
                        På hwart Skålpund [=425 g] Tenn 1/3 öre dito.
                        Dock sträcker sig denne påbudne stämpligen icke widare, än til de Guld- Silfwer- och Tenn-arbeten, som hädanefter förfärdigas, så at alt, hwad förut arbetat är, warder derifrån frikallat.

                        (I de ursprungliga bestämmelserna fanns alltså inga undantag från kontrollstämplingen, annat än om stämpeln inte fick plats, eller om föremålen var tillverkade före förordningens införande. Sen vet jag inget om hur det fungerade i praktiken, och vad det kan säga om ditt fat.)

                        Straffbestämmelserna i 3 § mildrades i ett tillägg 14 december 1762 (band 7);
                        Click image for larger version

Name:	kontrollstämpling6_17621214.jpg
Views:	1
Size:	140,9 KB
ID:	571618

                        första gången, med allenast Femtio Dal., andra gången med Et Hundrade och tredje gången, jemte förlust af Burskap och rättighet, at widare såsom Mästare under egen Stämpel få idka Handtwärket, med Tu Hundrade Dal. Silfwermynts böter anses ... sådane waror böra, så widt möjeligt wara kan, framskaffas och sönderslagne, Tilwärkaren återställas ...

                        (Ingen fästning tredje resan alltså, utan snarare degradering från mästare till gesäll?)

                        Comment


                        • #13
                          Leif,

                          Grattis till fyndet! "Skeppet" är nederdelen av en ängla-stämpel, som ofta användes på fyrstämplat tenn (fyrstämplat tenn kallades även engelskt/"ängelskt" tenn - stämpeln är alltså en ordvits kan man säga; trestämplat kallades svenskt tenn). Ängla-stämplarna var mästarens och såg lite olika ut, här ser du hans initialer S R i banderollen som nästan är det enda som syns.

                          Patinan kan FBQ svara bättre om!

                          Comment


                          • #14
                            Tack för översättningen Anna-Carin, intressant text. Kan också konstatera att ditt fat Leif har stämplats med Sveaskölden, se till höger om "Skeppet", då var den frågan löst. Men varför mitt fat saknar den, är fortfarande ett frågetecken, kan kanske vara som du tror FBQ, att det var en beställningsvara, som inte var tänkt att saluföras.

                            Comment

                            Working...
                            X