Tweet
Jag började undersöka detta för några månader sedan, som ett sidospår från Skultuna-diskussionen. Det har varit spännande att se hur mycket information som faktiskt finns tillgänglig, gratis via nätet, för att gräva i nedlagda verksamheter - därför blev slutresultatet också mer detaljerat än koncist. Tidningsklippen har jag hämtat från https://tidningar.kb.se/ , där scanning pågår av samtliga svenska dagstidningar 1734-1906.
Del 1: Frederic Block
I början av juli 1825 reste pläterfabrikören Fredric Block från Berlin till Stockholm.
Post- och Inrikes Tidningar 1825-07-15 s 2
Stockholms Dagblad 1825-07-09 s 1
Åren dessförinnan hade Berlin haft en mycket snabb ökning av antalet pläterare, pläterfabrikörer, etc; från en enda år 1818 till ett helt dussin 1825 (källa: adressboksregistret på http://adressbuecher.genealogy.net/). Det kan jämföras med den snabba tillväxten i pläterbranschen i Paris, som nämnts tidigare). Block står som pläterfabrikör i Berlins adressböcker år 1824 och 1825.
I Stockholm är läget ett helt annat - hallrättens fabriksberättelser för Stockholm nämner inte en enda plätertillverkare år 1820-1825. Det kan ha funnits guld- och silversmeder som även gjorde pläter, men i så fall redovisades det uppenbarligen inte i fabriksberättelserna.
Block ansökte om tillstånd att anlägga en pläterfabrik i Stockholm, vilket beviljades i september. I fabriken ämnade han tillverka alla slags äkta pläterarbeten - bords- och teserviser, vagnssele-, lamp- och ljuskronebeslag i guld- och silverplater, harnesk och kaskar för militären, samt platinaarbeten för kemister och apotekare. Han ansökte även om 8 000 Rdr b:co i lån till valsverket som behövdes, men beviljades endast ett lån om 5 000 Rdr b:co i sex år, mot 4 % ränta, och där hela lånet skulle återbetalas under de tre sista åren. Han fick även tillstånd att tullfritt införa sina verktyg och modeller.
Dagligt Allehanda 1825-09-20 s 1
Valsverket han behövde var oerhört kraftigt. En bok från tiden beskriver att en 4 tum (10 cm) tjock kopparplatta löddes ihop med en 1/3 tum (8 mm) silverplatta, och därefter valsades (se Grundlehren der Chemie in technischer Beziehung, volym 2 (1815), s 73 - boken beskriver även andra samtida metoder för försilvring och förgyllning).
I november hämtade han hustru och barn till Sverige. Förmodligen hade han även med sig gesäller, men resande-notiserna verkar enbart nämna borgare och andra personer av högre samhällsställning.
Post- och Inrikes Tidningar 1825-11-25 s 2
Vid årets slut har Block börjat få sin fabrik i ordning, och annonserar sin tillverkning av äkta pläterarbeten, så väl av guld- som silverpläter, på järn såväl som på koppar, samt platinaarbeten. Annonsen nämner för borddsservisensoppskålar med lock, fat, täckfat, tallrikar, såsskålar, frukt- och brödkorgar, senapsaskar och saltkar, brickor för buteljer, glas och ljussaxar, knivhållare, skedar, gafflar, knivar med pläterskaft, tekök, te- och kaffekannor, gräddskålar och vattenkannor, ljusstakar och girandoler av alla slag. Likaså lampor och lyktor, vagns- och selbeslag, betselstänger och sporrar av pläterat järn, samt alla slags militärprydnader, som harnesk, kaskar, schakåbeslag osv. Han förbinder sig att ansvara för arbetenas duglighet, och kommer därför att märka dem med sin namnstämpel. Han har bosatt sig vid Katarina östra kyrkogata, i kvarteret Justitia.
Stockholms Dagblad 1825-12-29 s 4
Nästa stora annons kommer efter ett år i Sverige, då Block öppnar försäljningsmagasin på Klara Bergsgränd, i kvarteret Gripen. Byggnaden kallar han Geyerska huset (alltså ett annat hus än det Geijerska huset på Riddarholmen, som revs 1865 pga järnvägsbygge). I annonsen framhåller Block att han arbetat i både Paris och Berlin, först hos andra och sedan som egen fabriksägare. Hans arbeten är "vad man kallar äkta pläter, då däremot nästan allt, som under namn av kopparpläter förut här blivit tillverkat, icke annat är än försilvrat arbete". Han har ännu inte hunnit tillverka ett fullt sortiment, men de flesta sorters vanliga arbeten finns färdiga. Han tar emot beställningar, och reparerar även gammalt pläterarbete.
Dagligt Allehanda 1826-12-23 s 4
Februari 1827 annonserar han efter två lärlingar att lära det äkta engelska pläterarbetet, bordsserviser liksom på järn, även vagns- och selbeslag.
Stockholms Dagblad 1827-02-13 s 4
I mars verkar produktionen ha kommit igång ordentligt; Block annonserar tekök, te- och kaffekannor, platåer av åtskilliga storlekar, bord-syrtuter, frukt- och bordkorgar [felskrivet för brödkorgar?], ljusstakar med eller utan ljusarmar, av alla storlekar, sockeraskar av åtskilliga fasoner, skrivtyg, saltkar, skedar av alla slag. Gamla pläterföremål repareras, och vagns- och selbeslag beläggs med guld eller silver, osv. Liknande annonser förs in upprepade gånger fram till och med maj.
Dagligt Allehanda 1827-04-05 s 8
Därefter avlider Block, 42 år gammal. Han efterlämnar änkan Dorothea Hoeksema samt deras dotter (4 år) och son (2 år). Han begravdes i Tyska församlingen i Stockholm, där dödsorsaken anges vara nervfeber.
Stockholms Dagblad 1827-06-06 s 1
Sex veckor senare börjar Blocks änka annonsera, att hon fortsätter sin mans verksamhet. Hon påpekar också att den redan utgivna priskuranten, som i försäljningsmagasinet kan erhållas, visar vilka arbeten som förfärdigas och till vilka priser.
Stockholms Dagblad 1827-07-21 s 4
Blocks änka fortsätter annonsera till mitten av augusti. I slutet av månaden hålls bouppteckningen (F1A:450, p 308), som visar att boets skulder överskrider tillgångarna med omkring 3 500 Rdr b:co. (Utöver skulden på 5 000 till Kommerskollegium, plus 200 för årets ränta, är boet skyldigt en grosshandlare baron Ramsay och en färgare J. J. Lorentzi ca 1 200 respektive 800 - Block fick som sagt inte låna hela det ansökta beloppet från Kommerskollegium.) Lagret av färdigt och påbörjat pläterarbete värderas till 1 275, verktyg och material till 3 050 Rdr b:co. Bouppteckningen uppger även att änkan var okunnig i svenska språket, varför grosshandlare Carl Fredric Nyquist åtog sig att biträda henne i egenskap av god man. (Nyquist hade nog någon tysk koppling - hans ettårige son begravdes nämligen i tyska församlingen december 1829.)
Fabriksberättelserna uppger att Block 1826 hade 6 gesäller och en diversearbetare, och tillverkning värd 400 (p 405v). Myntsorten står inte utsatt (riksdaler riksgälds eller riksdaler banco), men det är förmodligen riksdaler banco, som i stickprov från andra städers berättelser - alltså samma som i bouppteckningen. 1827 är antecknat 5 div. arbetare och tillverkning värd 1 000 (p 391v).
Änkan slutade annonsera, och lämnade in en konkurs- och urarva-ansökan den 29 september. Domen kom efter drygt ett år, 15 december 1828. Vad jag förstår av SAOB innebar "urarva" att arvingarna ville avstå från sin arvsrätt för att slippa ansvaret för skulden. (Källa: konkursdiarium, online på http://www.tidigmodernakonkurser.se, diarienr 0606/1827)
Hon väntade för övrigt barn när maken gick bort, det föds i början av 1828 och var hennes sjunde barnsäng (hon var 39 år). Antingen hade de haft en förskräckande barnadödlighet, eller så var en del barn från ett tidigare äktenskap, och därför inte omnämnda i Blocks bouppteckning. De bor fortfarande på Klara Bergsgränd, enligt Tyska kyrkans dödbok.
Sommaren 1828 kan man läsa att "Blockska Pläter-Fabriken i Stockholm, som i anseende till inträffade omständigheter, någon tid warit i mindre werksamhet, är nu åter i full gång." Några annonser införs under juni, men sen blir det tyst igen. Den återupptagna verksamheten var nog inte igång särskilt länge; 1828 nämns ingen pläterare alls i Stockholms fabriksberättelse (p 186-). Gesällerna återvände förmodligen till Tyskland, om de inte valde att stanna i Stockholm och t.ex. bli silverarbetare.
Stockholms Dagblad 1828-06-04 s 4
I november 1828 säljs färdiggjorda pläterarbeten av Blocks fabriks tillverkning till nedsatta priser i Falcks hattstofferarebod.
Dagligt Allehanda 1828-11-15 s 3
Stockholms digitaliserade mantalsregister 1800-1884 avslöjar att pläterfabrikörsänkan Dorothea Block stannade kvar i Stockholm. Man kan se vilken församling hon bodde i, år för år 1830-68. Man kan undra hur hon försörjt sig under dessa år, och tydligen utan att gifta om sig - men om hon hade särkullbarn, så kan de eventuellt ha levt på deras farsarv till en början; det bör ha varit skyddat från att dras in i det Blockska dödsboets konkurs. Med tiden kunde förmodligen hennes äldre barn hjälpa till med försörjningen.
Pläterfabrikörsänkan Dorothea Block, född Hacksema, dör 1878 i en ålder av 89½ år. Hon är född i Holland, och bosatt på Borgerskapets änkehus (Tyska kyrkans dödbok). Änkehuset låg vid den tiden vid Kungsträdgården; i Jakobs församling. Mantalsuppgifterna tyder på att hon flyttat till änkehuset nån gång 1866-1870, när hon var omkring 80 år.
Del 1: Frederic Block
I början av juli 1825 reste pläterfabrikören Fredric Block från Berlin till Stockholm.
Post- och Inrikes Tidningar 1825-07-15 s 2
Stockholms Dagblad 1825-07-09 s 1
Åren dessförinnan hade Berlin haft en mycket snabb ökning av antalet pläterare, pläterfabrikörer, etc; från en enda år 1818 till ett helt dussin 1825 (källa: adressboksregistret på http://adressbuecher.genealogy.net/). Det kan jämföras med den snabba tillväxten i pläterbranschen i Paris, som nämnts tidigare). Block står som pläterfabrikör i Berlins adressböcker år 1824 och 1825.
I Stockholm är läget ett helt annat - hallrättens fabriksberättelser för Stockholm nämner inte en enda plätertillverkare år 1820-1825. Det kan ha funnits guld- och silversmeder som även gjorde pläter, men i så fall redovisades det uppenbarligen inte i fabriksberättelserna.
Block ansökte om tillstånd att anlägga en pläterfabrik i Stockholm, vilket beviljades i september. I fabriken ämnade han tillverka alla slags äkta pläterarbeten - bords- och teserviser, vagnssele-, lamp- och ljuskronebeslag i guld- och silverplater, harnesk och kaskar för militären, samt platinaarbeten för kemister och apotekare. Han ansökte även om 8 000 Rdr b:co i lån till valsverket som behövdes, men beviljades endast ett lån om 5 000 Rdr b:co i sex år, mot 4 % ränta, och där hela lånet skulle återbetalas under de tre sista åren. Han fick även tillstånd att tullfritt införa sina verktyg och modeller.
Dagligt Allehanda 1825-09-20 s 1
Valsverket han behövde var oerhört kraftigt. En bok från tiden beskriver att en 4 tum (10 cm) tjock kopparplatta löddes ihop med en 1/3 tum (8 mm) silverplatta, och därefter valsades (se Grundlehren der Chemie in technischer Beziehung, volym 2 (1815), s 73 - boken beskriver även andra samtida metoder för försilvring och förgyllning).
I november hämtade han hustru och barn till Sverige. Förmodligen hade han även med sig gesäller, men resande-notiserna verkar enbart nämna borgare och andra personer av högre samhällsställning.
Post- och Inrikes Tidningar 1825-11-25 s 2
Vid årets slut har Block börjat få sin fabrik i ordning, och annonserar sin tillverkning av äkta pläterarbeten, så väl av guld- som silverpläter, på järn såväl som på koppar, samt platinaarbeten. Annonsen nämner för borddsservisensoppskålar med lock, fat, täckfat, tallrikar, såsskålar, frukt- och brödkorgar, senapsaskar och saltkar, brickor för buteljer, glas och ljussaxar, knivhållare, skedar, gafflar, knivar med pläterskaft, tekök, te- och kaffekannor, gräddskålar och vattenkannor, ljusstakar och girandoler av alla slag. Likaså lampor och lyktor, vagns- och selbeslag, betselstänger och sporrar av pläterat järn, samt alla slags militärprydnader, som harnesk, kaskar, schakåbeslag osv. Han förbinder sig att ansvara för arbetenas duglighet, och kommer därför att märka dem med sin namnstämpel. Han har bosatt sig vid Katarina östra kyrkogata, i kvarteret Justitia.
Stockholms Dagblad 1825-12-29 s 4
Nästa stora annons kommer efter ett år i Sverige, då Block öppnar försäljningsmagasin på Klara Bergsgränd, i kvarteret Gripen. Byggnaden kallar han Geyerska huset (alltså ett annat hus än det Geijerska huset på Riddarholmen, som revs 1865 pga järnvägsbygge). I annonsen framhåller Block att han arbetat i både Paris och Berlin, först hos andra och sedan som egen fabriksägare. Hans arbeten är "vad man kallar äkta pläter, då däremot nästan allt, som under namn av kopparpläter förut här blivit tillverkat, icke annat är än försilvrat arbete". Han har ännu inte hunnit tillverka ett fullt sortiment, men de flesta sorters vanliga arbeten finns färdiga. Han tar emot beställningar, och reparerar även gammalt pläterarbete.
Dagligt Allehanda 1826-12-23 s 4
Februari 1827 annonserar han efter två lärlingar att lära det äkta engelska pläterarbetet, bordsserviser liksom på järn, även vagns- och selbeslag.
Stockholms Dagblad 1827-02-13 s 4
I mars verkar produktionen ha kommit igång ordentligt; Block annonserar tekök, te- och kaffekannor, platåer av åtskilliga storlekar, bord-syrtuter, frukt- och bordkorgar [felskrivet för brödkorgar?], ljusstakar med eller utan ljusarmar, av alla storlekar, sockeraskar av åtskilliga fasoner, skrivtyg, saltkar, skedar av alla slag. Gamla pläterföremål repareras, och vagns- och selbeslag beläggs med guld eller silver, osv. Liknande annonser förs in upprepade gånger fram till och med maj.
Dagligt Allehanda 1827-04-05 s 8
Därefter avlider Block, 42 år gammal. Han efterlämnar änkan Dorothea Hoeksema samt deras dotter (4 år) och son (2 år). Han begravdes i Tyska församlingen i Stockholm, där dödsorsaken anges vara nervfeber.
Stockholms Dagblad 1827-06-06 s 1
Sex veckor senare börjar Blocks änka annonsera, att hon fortsätter sin mans verksamhet. Hon påpekar också att den redan utgivna priskuranten, som i försäljningsmagasinet kan erhållas, visar vilka arbeten som förfärdigas och till vilka priser.
Stockholms Dagblad 1827-07-21 s 4
Blocks änka fortsätter annonsera till mitten av augusti. I slutet av månaden hålls bouppteckningen (F1A:450, p 308), som visar att boets skulder överskrider tillgångarna med omkring 3 500 Rdr b:co. (Utöver skulden på 5 000 till Kommerskollegium, plus 200 för årets ränta, är boet skyldigt en grosshandlare baron Ramsay och en färgare J. J. Lorentzi ca 1 200 respektive 800 - Block fick som sagt inte låna hela det ansökta beloppet från Kommerskollegium.) Lagret av färdigt och påbörjat pläterarbete värderas till 1 275, verktyg och material till 3 050 Rdr b:co. Bouppteckningen uppger även att änkan var okunnig i svenska språket, varför grosshandlare Carl Fredric Nyquist åtog sig att biträda henne i egenskap av god man. (Nyquist hade nog någon tysk koppling - hans ettårige son begravdes nämligen i tyska församlingen december 1829.)
Fabriksberättelserna uppger att Block 1826 hade 6 gesäller och en diversearbetare, och tillverkning värd 400 (p 405v). Myntsorten står inte utsatt (riksdaler riksgälds eller riksdaler banco), men det är förmodligen riksdaler banco, som i stickprov från andra städers berättelser - alltså samma som i bouppteckningen. 1827 är antecknat 5 div. arbetare och tillverkning värd 1 000 (p 391v).
Änkan slutade annonsera, och lämnade in en konkurs- och urarva-ansökan den 29 september. Domen kom efter drygt ett år, 15 december 1828. Vad jag förstår av SAOB innebar "urarva" att arvingarna ville avstå från sin arvsrätt för att slippa ansvaret för skulden. (Källa: konkursdiarium, online på http://www.tidigmodernakonkurser.se, diarienr 0606/1827)
Hon väntade för övrigt barn när maken gick bort, det föds i början av 1828 och var hennes sjunde barnsäng (hon var 39 år). Antingen hade de haft en förskräckande barnadödlighet, eller så var en del barn från ett tidigare äktenskap, och därför inte omnämnda i Blocks bouppteckning. De bor fortfarande på Klara Bergsgränd, enligt Tyska kyrkans dödbok.
Sommaren 1828 kan man läsa att "Blockska Pläter-Fabriken i Stockholm, som i anseende till inträffade omständigheter, någon tid warit i mindre werksamhet, är nu åter i full gång." Några annonser införs under juni, men sen blir det tyst igen. Den återupptagna verksamheten var nog inte igång särskilt länge; 1828 nämns ingen pläterare alls i Stockholms fabriksberättelse (p 186-). Gesällerna återvände förmodligen till Tyskland, om de inte valde att stanna i Stockholm och t.ex. bli silverarbetare.
Stockholms Dagblad 1828-06-04 s 4
I november 1828 säljs färdiggjorda pläterarbeten av Blocks fabriks tillverkning till nedsatta priser i Falcks hattstofferarebod.
Dagligt Allehanda 1828-11-15 s 3
Stockholms digitaliserade mantalsregister 1800-1884 avslöjar att pläterfabrikörsänkan Dorothea Block stannade kvar i Stockholm. Man kan se vilken församling hon bodde i, år för år 1830-68. Man kan undra hur hon försörjt sig under dessa år, och tydligen utan att gifta om sig - men om hon hade särkullbarn, så kan de eventuellt ha levt på deras farsarv till en början; det bör ha varit skyddat från att dras in i det Blockska dödsboets konkurs. Med tiden kunde förmodligen hennes äldre barn hjälpa till med försörjningen.
Pläterfabrikörsänkan Dorothea Block, född Hacksema, dör 1878 i en ålder av 89½ år. Hon är född i Holland, och bosatt på Borgerskapets änkehus (Tyska kyrkans dödbok). Änkehuset låg vid den tiden vid Kungsträdgården; i Jakobs församling. Mantalsuppgifterna tyder på att hon flyttat till änkehuset nån gång 1866-1870, när hon var omkring 80 år.
Comment