Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Strykjärn med vågig kant

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    När jag började titta på strykjärn verkade ditt strykjärn mer udda än jag först trodde. Jag tror dock fortfarande mest alla fall på Norden. De tyska strykjärn jag sett har mest varit av ganska annorlunda modell. Koleldade är vanliga tidigt och även lodstrykjärnen ser annorlunda ut. Se om jag hinner leta material. Men, det kan ju vara någonstans som strykjärnen liknar de nordiska som jag missat. Har hose bilder på danska atrykjärn?

    Allmoge är ju knepigt som begrepp. Det finns ju enstaka tillfällen som i Skåne och Dalarna där stilen sticker iväg, förlorar kontakten med den modestilarna och över tid blir alltmer ålderdomlig i stället för tvärtom. Det vanliga är ju helt enkelt att rådande modestilar dröjer kvar längre än inom de högre stånden, ibland förenklat i vissa varianter som blivit lokalt populära. Ibland finns det ju inte heller någon skarp gräns för vad som skall allmoge, småhanterkare i städerna kan mycket väl ha behållit äldre stilar länge och många produkter har ju tillverkats både för stad och land. Strykjärnen är nog huvudsakligen tillverkade i städerna. Ibland är föremålen bara konserverade i en form som var på modet 50 år tidigare (mer sällan helt oförändrat riktigt länge), ibland blir de mer förenklade och givna sin helt egen form. Det är ju vanligare om det handlar om föremål som är tillverkade lokalt på landsbygden och har haft sin rena kundkrets hos allmogen där.

    I det här fallet tycker jag också att blomman har stora likheter med bokillustrationer i träsnitt och det kan ha funnits en förlaga. Jag skall titta se om jag hittar något liknande.

    Jag upplever att strykjärnen strax innan 1800 börjar förändras. Dels blir s-formade handtag allt vanligare, även om barockvarianter med balusterformade handtag kvar vid sidan om, men det verkar som de oftast blir allt mindre utsirade. Det verkar också bli vanligare att de får en rakare kant på ovansidan mjukt rundad i stället för avfasad. Koncentriska cirklar verkar bli en populär dekor, men det kommer nog lite semare, och giljotinstängningen blir ju också den vanliga, så jag tror nog helt klart att ditt strykjärn hör till 1700-talet.

    Undrar i vilken mån det går att se olika moden utifrån strykjärnet, har dålig koll på hur dräkten på Gotland under 1700-talet skiljer sig från den på fastlandet. I Dalarna är det mycket svårt att hitta gamla strykjärn på landsbygden, och de 1700-talsstrykjärn man springer på kan nog oftast ha hamnat där senare. I Norduppland där jag tittat på bouppteckningar finns enstaka mässingsstrykjärn under 1700-talet men de är mycket sällsynta. Tittar vi på namnen på strykjärnen är det ju ofta borgerliga namn som förekommer.

    Comment


    • #17
      Mycket bra information, tack för svaret!

      Jag har googlat vidare, och kanske fått upp ett spår vad gäller strykjärn med modellerad dekor längs överkanten.

      Detta ska komma från en auktionssajt, men sidan finns inte längre, och det beskrivs som "Nuremberg Style Brass Box Iron Circa 1770":

      Click image for larger version

Name:	strykjärn_1.jpg
Views:	1
Size:	29,3 KB
ID:	571073

      Och utifrån Nürnberg hittade jag detta:


      Nu är de här förstås i en helt annan klass än mitt, men en viss släktskap är det ju.

      En alternativ fundering, är om den vågiga kanten kan ha inspirerats av utseendet på de koleldade järnen, dvs att en enstaka gelbgjutare ville få sina strykjärn att se modernare ut. I så fall lutar det kanske också åt utlandet, för här blev de väl inte speciellt vanliga?

      Jag passar på att lägga in vad Johann Karl Gottfried Jacobssons technologisches Wörterbuch, volym 3 (1783) skriver om olika typer av strykjärn:

      Click image for larger version

Name:	Jacobson.jpg
Views:	1
Size:	54,5 KB
ID:	571074

      Under uppslagsordet Form (volym 1, 1781) framgår att gångjärnslucka och fallucka förekom parallellt i Tyskland redan vid den tiden.

      Comment


      • #18
        Komplettering...

        ...lägger mig i igen.
        Dessa båda järn sägs vara i brons. Nämner detta med anledning av patineringen
        som Ni tydligen övergett att utreda*. Dessutom lägger jag in länken till det under-
        bara järnet på PES för att visa de dekorerade "blomslingorna" vilka har en viss
        likhet med de på Anna-Carins järn. Bukowskis 1600-tals järn i brons har ju trubbig
        nos men ståndarna är ju inte det minsta lika FBQ-s 1600-tals do.
        Båda järnen på länkarna anges som sagt vara av brons, huruvida detta stämmer
        är ju inget otvetydigt faktum men......, färgen på mässing skiftar ju från gult till
        nästan rött beroende på hur mycket koppar resp. zink som finns i legeringen.
        * Med anledning av inlägg 10 och 13 tidigare (vad kommer svärtan sig av) ?


        Last edited by prylsnubben; 2019-05-29, 12:20.

        Comment


        • #19
          Prylsnubben,
          PES-järnet är verkligen underbart, jag har tittat på det flera gånger!

          Jag tror inte på avsiktlig patinering; varför skulle man kosta på dyr mässing men ytbehandla den så att den såg ut som billigt järn?


          Detta med svärtan är nog inte så konstigt, egentligen. Koppar/mässing reagerar precis som järn, fast delvis tvärtom.

          Både koppar och mässing reagerar med luftens syre, och då bildar vardera av dem två olika föreningar, där den närmast luften innehåller mest syre. För järn är den yttre röd och porös, medan den inre (gravrost) är mörkbrun och gnager vidare på den underliggande metallen. För koppar/mässing är den inre röd och den yttre mörkbrun, men båda är mycket tunna och kompakta/täta, och FBQ berättade att det mörkbruna skiktet får processen att avstanna så att metallen inte bryts ner ytterligare (det släpper väl inte in ytterligare syre, som rödrost gör).

          Järn kan man legera med t.ex. tillräckligt mycket krom och nickel, för att få det väldigt obenäget att rosta. Det verkar troligt att det finns kopparlegeringar som på samma sätt är obenägna att ärga.

          Mina Skultuna-ljusstakar har olika nyans (alltså olika proportioner på legeringen), och den som är från 1990-talet mörknar snabbare än de från mitten av 1800-talet. När jag putsade dem hade den nyare f.ö. stått oputsad ca 10 år, och såg riktigt antik ut i kulören.

          Comment


          • #20
            Undrande....

            Om detta är naturlig oxidering så borde det väl vimla av
            mässingsföremål med detta svarta emaljlika ytskikt eller?
            Varför? Ja säg det, människan gör så mycket konstigt.

            Comment


            • #21
              Jag tror nog också mest på att ytskiktet är naturligt. Legeringar kan oxidera väldigt olika beroende på exakt sammansättning. Därtill kommer om de upphettats, om de utsatts för fukt, om de kommit i kontakt med andra ämnen med mera.

              Det andra PES-järnet som Prysnubben läknar till ser lite ut som andra utländska strykjärn jag sett, med en bredare undersida. Jag undrar om det inte kan vara just utländskt. Annars har ju strykjärnet från Nürnberg du länkar till annars en hel del likheter. Samtidigt har det ju andra detaljer som är ganska ovanliga här som hantaget. Ett alternativ är ju att ditt strykjärn trots allt är svenskt eller nordiskt men har influerats av ett tyskt strykjärn.

              Comment


              • #22
                FBQ,
                Jo, jag håller med om att svensk/nordisk tillverkning är mest troligt - Sverige var kanske ännu världens största kopparproducent, och att importera mässing vore att gå över ån efter vatten. Att det influerats av strykjärn från Nürnberg känns som en rimlig teori så länge det är enda platsen vi sett repeterande kantdekorer från, men jag håller med om att resten av utförandet skiljer sig mycket.

                För att sammanfatta så här långt, bör mitt strykjärn alltså vara 1700-tal och troligen avsett för en borgerlig kundkrets, troligen tillverkat i Sverige men eventuellt influerat av Nürnberg.

                En tysk influens kan ju ta många olika former. Gelbgjutaren kanske var inflyttad tysk, eller svensk som gesällvandrat där, eller hade sett ett tyskt strykjärn med detaljer han gillade. Eller också kanske kunden hade tyska rötter och ville ha ett strykjärn liknande mammas, osv.

                Comment


                • #23
                  Hittade ytterligare ett exempel på kantdekor.

                  En sökning på strykjärn 1600-tal på Digitalt museum ger två rundnosiga strykjärn, varav det ena har modellerad kantdekor. Det är märkt Peder Nielsen 1647, så det kan vara danskt:
                  Kalmar läns museum - Photographer Rosberg, Pierre


                  Det andra har graverad kantdekor och är märkt 1653:


                  Så det kanske rör sig om ett stildrag från mitten av 1600-talet, som under 1700-talet endast levt kvar på enstaka platser?

                  Comment

                  Working...
                  X