Sidan 1 av 3 1 2 3 SistaSista
Resultat 1 till 10 av 23

Ämne: Strykjärn med vågig kant

  1. #1
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    100

    Strykjärn med vågig kant

    Jag föll för dekoren, och köpte ett strykjärn utan vare sig lod eller lucka.

    Namn:  bild1.jpg
Visningar: 69
Storlek:  63,9 KB

    Namn:  bild2.jpg
Visningar: 68
Storlek:  57,2 KB

    Namn:  bild3.jpg
Visningar: 68
Storlek:  61,4 KB

    De regelbundna hammarslagen runt ytterkanterna liknar inget jag sett på strykjärn i Erixons mässingsböcker eller Digitalt Museum (inte heller på en tysk strykjärnssajt jag klickade mig igenom). Även dekoren avviker; dels är konturerna punsade istället för graverade, dels täcker dekoren hela ytan medan andra dekorerade järn ofta har initialer och årtal, ev i en krans. Dekoren får mig att associera till första halvan av 1700-talet. Vad tror ni om ålder och ursprung?

    Jag tycker metallytan ser konstig ut; på ovansidan finns en mängd små noppror, som jag inte väntat mig på en plan polerad yta. Ståndarna ser också märkliga ut; färgen är svartare och de har märken som liknar penseldrag. Handtaget är ordentligt svett på undersidan (det kanske är utbytt; det är fäst med en spik och en skruv). Jag funderar på om strykjärnet t.ex. har hamnat i elden och blivit så hårt oxiderat att man gett upp om att få det rent, och att ståndarna samtidigt blivit mörkflammiga så att man målat dem för att matcha.

    Patinan, eller vad det nu är, sitter som berget. Jag provade först försiktigt med Häxan undertill, men fann att hur mycket jag än putsade fick jag inte bort annat än nikotinbeläggningen. I de fina reporna på undersidan syns dock lite koppar- eller mässingsglans efter putsningen.

    Om det går (dvs med normala putsmedel - inte syrabad och så), så skulle jag egentligen gärna vilja putsa järnet så att mässingsfärgen syns, som den väl gjorde när det användes. Vad tycker ni, vore det dumt?

  2. #2
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 844
    Hmm, jag skulle nog inte putsa. Jag tycker det ser ut som ädelärg, den har ju fördelen att den skyddar föremålet från fortsatt nedbrytning, den är som du säger mycket hård. Den brukar vara mörk men kan ju vara uppblandad med sot från användningen som gett den en än mörkare nyans än vad som varit brukligt.

    Jag vet ju att man delvis använt skursand för putsning under 1700-talet men jag funderar över hur vanligt det varit, jag tror att åtminstone en del av liknande föremål inte putsades, eller åtminstone med tiden kom att lämnas utan putsning. Det tar ju tid att bygga upp ett ärglager som det här.

    Har sett en del liknande, både punsningen och vågorna längs ytterkanten. Är dock bortrest så jag får vänta med att svara ordentligt med bilder till nästa vecka. Tycker dock väl att det borde kunna vara svenskt.

  3. #3
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    100
    Tack FBQ, det låter säkrast att jag lämnar det oputsat då!

    Jag ser mycket fram emot att se/läsa mer om liknande strykjärn när du har tillfälle, jag vågade inte hoppas på att det kunde vara svenskt.

    Bukowskis har foto av en Hilleströmmålning med strykande kvinna - det järnet kan vara putsat, eller i början av sitt patinerande.

    Namn:  strykjärn_Hilleström.jpg
Visningar: 60
Storlek:  17,2 KB

  4. #4
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 180
    Handtaget känns inte original, ståndarna inte 1700-tal.
    Slutsatsen 1600 eller 1800-tal, gissar på 1800..........?

  5. #5
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 844
    Tycker ståndarna ser ganska typiska ut för svenska 1700-talsstrykjärn. Har två och de har båda snarlika, det ena är daterat 1744. Trähandtaget kan ju mycket väl vara bytt, de är de ju ganska ofta, det är ju det första som slits ut.

    Dekoren känns ganska tidigt 1700-tal men ganska mycket i former och dekorer lever ju kvar länge så jag skulle vilja jämföra lite mer innan jag gissar närmare.

  6. #6
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 180
    Vanligast under 1700-tal verkar ju annars vara mässingsstrykjärn
    med "delfin"-ståndare. Men båda förekommer ju parallellt, det som
    sticker ut är ju att detta är av järn vilket inte riktigt känns 1700-tal
    för mig. Jmf t.ex. ljusvekesaxarna där de från 1700-talet oftast verkar
    vara tillverkade i mässing medan de från 1800-talet oftast verkar vara
    av järn. Undantagen bekräftar ju regeln.

  7. #7
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    100
    Citat Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
    det som sticker ut är ju att detta är av järn vilket inte riktigt känns 1700-tal för mig
    Det är mässing/malm, inte järn, men väldigt oputsat! Totalt omagnetiskt - jag har testat.

    Jag läste om ärg på Wikipedia. Röd Cu2O underst, med svart CuO ovanpå, passar väldigt bra med hur järnet ser ut - i reporna på undersidan syns rödaktig kopparfärg snarare än mässingsfärg.

    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    Tycker ståndarna ser ganska typiska ut för svenska 1700-talsstrykjärn. Har två och de har båda snarlika, det ena är daterat 1744. Trähandtaget kan ju mycket väl vara bytt, de är de ju ganska ofta, det är ju det första som slits ut.

    Dekoren känns ganska tidigt 1700-tal men ganska mycket i former och dekorer lever ju kvar länge så jag skulle vilja jämföra lite mer innan jag gissar närmare.
    Spännande, jag ser som sagt fram emot att få höra mer sen!

  8. #8
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 180
    Intressant, undrar om ytan har erhållits på samma sätt
    som när man svärtat tenn? Någon sorts syrabehandling
    antar jag, ytan går inte att ta bort utan att repa eller
    som i fallet med kråktallrikarna gravera.

    http://precisensan.com/antikforum/sh...ght=tennstopet

  9. #9
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 844
    Det verkar som ädelärg brukar användas bland annat om kopparkabonat. Det var inte det jag menade, utan på fornfynd finns vanligen två typer av oxidering - en som ger en giftgrön färg - den bryter på sikt ned hela föremålet till pulver - och en annan som skapar en mycket mörk, tunn men hård hinna som skyddar föremålet från vidare nedbrytning. Ytan får vanligen en matt glans. Är dålig på processerna, har läst om dem men det var snart tjugo år sedan och jag har glömt det mesta. Egentligen vet jag inte om det här är samma beläggning men den ser mycket lik ut. Tycker inte heller att den är olik beläggningen på mina mässingsstrykjärn, även om den nog fått vara orörd lite länge och är mörkare och tjockare.

    Men jag skall som sagt återkomma

  10. #10
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 180

    Oxidering

    Förstår inte riktigt vad Du menar med ädelärg, är det en naturlig process på mässing
    liknande den på koppar, den ärgar ju och blir grön av sig själv. Skulle mässing på
    liknande sätt ärga och bli svart ?????
    Tror väl knappast det, för att mässingen ska bli svart krävs säkerligen någon inter-
    vention, man utsätter den för något. Man har ju sett strålande, glänsande, guldiga
    mässingsföremål som är hur gamla som helst. Jag har t.o.m. själv en äldre ljussax
    som utan någon som helst putsning är hur blank som helst.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •