Sista snapsglaset fr från ”mitt” Ångermanland...

[BirgittaE]

Hej igen! Nu ett glas som jag ju förstår inte är så gammalt. Men med rått puntelmärke, så kan ju få vara med..Är bara nyfiken på om det har något namn. Har förstått att liknande med 6-kantig fot heter Karlberg? Detta kanske också? Drygt 8 cm högt.
Slut på snapsglasen..., tror jag. Ja, ett Rydbergglas fanns också, men det har jag lyckats lista ut på egen hand

[gärdsle]

Det här glaset brukar kallas helslipat och kom på modet c:a 1850 och bortemot ett halvsekel framåt hos alla glasbruk som gjorde hushållsglas.
På 1930-talet lät formgivaren Elis Bergh sig inspireras av detta glas och ritade en långlivad serie för Kosta under namnet Karlberg, men då har vi en annan glaskvalitet och så är också knappen slipad.
Jag tror att ditt glas inte hör till de tidigaste helslipade, men kan vara tillverkat runt 1870. Att det har rått puntelmärke förvånar lite, eftersom man brukade "kula"(= slipa bort puntelmärket) glasen som ändå skickades till sliperiet.
Synd att du inte har fler........

[FBQ]

Jag hade gissat lite tidigare på grund av foten, som är ganska tjock med det här "etaget" på ovansidan av foten. Jag vet ju inte exakt när tillverkningsmetoderna kom att ändra men har ju till exempel inte sett något "Belin"-glas med den sortens fot.

[BirgittaE]

Det här glaset brukar kallas helslipat och kom på modet c:a 1850 och bortemot ett halvsekel framåt hos alla glasbruk som gjorde hushållsglas.
På 1930-talet lät formgivaren Elis Bergh sig inspireras av detta glas och ritade en långlivad serie för Kosta under namnet Karlberg, men då har vi en annan glaskvalitet och så är också knappen slipad.
Jag tror att ditt glas inte hör till de tidigaste helslipade, men kan vara tillverkat runt 1870. Att det har rått puntelmärke förvånar lite, eftersom man brukade "kula"(= slipa bort puntelmärket) glasen som ändå skickades till sliperiet.
Synd att du inte har fler........

Tusen tack än en gång! Så härligt att även detta har funnits med så länge! Och jo - jag har ett till likadant, men med liten nagg på foten. Det glaset får minsann jag lov att använda, men inte de andra! Så jag har haft lite respekt för anad ålder ändå! / Birgitta

[BirgittaE]

Jag hade gissat lite tidigare på grund av foten, som är ganska tjock med det här "etaget" på ovansidan av foten. Jag vet ju inte exakt när tillverkningsmetoderna kom att ändra men har ju till exempel inte sett något "Belin"-glas med den sortens fot.

Stort tack för dina tankar, så roligt att lära sig nytt! Att nivåskillnaden kallas etage! Blir ju självklart först när man lärt sig det!/Birgitta

[FBQ]

Stort tack för dina tankar, så roligt att lära sig nytt! Att nivåskillnaden kallas etage! Blir ju självklart först när man lärt sig det!/Birgitta

Njea - det är jag som kallar den så, tror inte den har något namn. Har noterat att den ofta finns på glas från runt mitten av 1800-talet. Det är troligen så att det har att göra med fotsaxen som användes för utformingen av foten.

[Kerstinfroberg]

FBQ, jag blir lite förbryllad av benämningen "Belin"-glas - jag antar att du menar Berliner?

Men, återgående till "etage-foten" - låt mig illustrera med Lina, en servis som gjorts (vad det verkar, iaf) av massor av bruk.

(denna från Kosta katalog 1940)
Är detta vad du menar med "etage-fot"?

om vi jmf med denna

- vad kommer du fram till då?
(fler bilder på Lina-familjen finns på https://bergdala-glastekniska-museum...-familjen.html

[FBQ]

Ja, förlåt, jag menade Berliner, jag missade ett r där när jag skrev mitt inlägg. Andra glas, som glas med Rydbergsgravyr, eller andra med balusterben har jag inte heller sett med den här typen av fot. Däremot är den vanligt på helslipade som det här, andra facettslipade, paraplyglas och andra lite äldre typer av glas.

Det här glaset väl kanske inte en helt typisk fot för det senare 1800-talet, den ser ut som tidigt 1900-tal, men de är ganska lika. Fötter från sent 1800-tal är tunnare. De är också vanligt tydligt tunnare mot ytterkanten av foten och mer påtagligt skålade på undersidan. Vid mitten av 1800-talet är fötterna ofta mer som en skiva. Ganska tjock och med en mer eller mindre jämn kant. Och ganska ofta har de också det här "etaget" någonstans innan foten möter benet.

Vi har pratat om det tidigare och jag tror förresten att det var gärdsle som nämnt att han tror att skillnaden är kopplad till övergången mellan användande av fotsax och fotklämma för att forma foten.

Jag kunde visa några glas av respektive modell, har skrivit om det i andra trådar här men jag minns inte längre exakt vilka de var, men jag skulle kunna ta ett nytt foto. Inte säker på när jag hinner med men hoppas du kan hålla dig i fall det dröjer lite.

[gärdsle]

Jodå, jag kan gott tänka mig lite tidigare, men inte tidigare än 1850. Foten är ju förvisso av en äldre typ.
Det är lite svårt att se hur knappen ser ut. På 1850-talet verkar man ha varit noggranna med knappen. Det var viktigt att den blev "skarp" och därför ser den ibland ut som en liten diskus och är strängt symmetrisk. Lite senare la man inte ner så mycket omsorg på den. Kanske är ändå den här en omsorgsfullt gjord knapp även om den är mjukt avrundad.

[BirgittaE]

Jodå, jag kan gott tänka mig lite tidigare, men inte tidigare än 1850. Foten är ju förvisso av en äldre typ.
Det är lite svårt att se hur knappen ser ut. På 1850-talet verkar man ha varit noggranna med knappen. Det var viktigt att den blev "skarp" och därför ser den ibland ut som en liten diskus och är strängt symmetrisk. Lite senare la man inte ner så mycket omsorg på den. Kanske är ändå den här en omsorgsfullt gjord knapp även om den är mjukt avrundad.

Så roligt med ert stora engagemang, tack! Vill ni ha fler foton (på knappen??) så kan jag se till att ha bättre bakgrund, bättre vinkel och ljus. Sonen som ska (längre fram, hoppas jag...) ärva glasen, följer det hela med intresse. /Birgitta..., som annars senare kommer att dyka upp i Mässings-tråden med en ljusstake från samma gamla hem....

[BirgittaE]

PS...Mitt stora Tack var riktiat till alla, även till medlemmarna ovan!! Blir ibland lite snurrig över hur ”trådandet” fungerar.../B.

[FBQ]

Här kommer en bild, några glas med "etaget" till vänster och några glas som är från senare delen av 1800-talet tii högerJag tror ju annars som gärdsle, före 1850 är det väl glaset troligen inte ifrån.

Asch, nu blev bilden upp och ned... Tänkte det var lite intressant med utseendet på knapparna - jag har ju noterat att knapparna ofta blir mindre på senare glas (om vi bortser från ännu tidigare glas - de har ju också ofta små knappar) - jag har tänkt mig att det handlat om ändrade ideal - balusterben är ju det som i stället blir på modet och generellt sett högre och smalare glas, och jag har tänkt mig att det är därför knapparna blir mindre. Nu slog det ju mig att kanske var knappar enklare att göra? Är det därför de finns kvar som en billigare variant av baluster?

[BirgittaE]

Blir lite osäker på ”knappologin”...Menar man kransen runt foten? Har lärt mig en hel del då och då på forumet, tack för det, men nu blev jag osäker...

[BirgittaE]

Rättelse...(det blev en semla för mkt...) menar förstås kransen på benet!

[FBQ]

Nej, jag menade knappen, gärdsle nämnde ju den i sitt senaste inlägg. Kanske blev det rörigt när jag talade om både kransen på foten och knappen.

Den här kransen på foten hör bara hemma runt 1850. Alla glas av modell från tiden har den inte. Den skulle kunna vara rent tekniskt betingad - fotsaxen har klämt ihop den varma glasmassan och format foten medan den vridits runt och då har området dit den inte nått längst in blivit kvar som en förhöjning. Men i så fall måste man ju alla fall tyckt att det sett okej ut, annars borde man ju ha dolt det eller försökt undvika.