Sidan 2 av 4 FörstaFörsta 1 2 3 4 SistaSista
Resultat 11 till 20 av 34

Ämne: Skultuna ljusstakar

  1. #11
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 906
    Ja, Evas ljusstakar måste ju också vara senare förnicklade. Förutom kaffekannan har jag två "kattskålar" med S:B stämpeln. Kan ha en till någonstans, tycker att jag saknar en. Dateringarna som brukar vara 1825-1840 på den här stämpeln. Sedan varierar de lite och frågan är om man vet exakt när den togs i bruk och försvann. Alla saker jag sett med den har dock handrullade nitar. Namn:  20190111_191045.jpg
Visningar: 83
Storlek:  35,5 KBNamn:  20190111_191051.jpg
Visningar: 80
Storlek:  32,7 KB

  2. #12
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 906
    Nästa stämpel skall vara den inpressade raka. Har en kopparbunke, annan "kattskål" och en kruka med den här. Stämpeln brukar datetas till 1840-1860, men jag har egentligen inga tydliga belägg för att den här stämpeln är yngre. Alla de här föremålen har också handrullade nitar. Mässingsbunken har ju ganska höga raka kanter, som ju snara är typiskt för kopparbunkar under andra hälften av 1800-talet. Å andra sidan är ju det här manufaktur och bör ha varit ganska tidigt med nymodigheter jämfört med kopparslagare på landsbygden. Namn:  20190111_191205.jpg
Visningar: 82
Storlek:  45,9 KBNamn:  20190111_191306.jpg
Visningar: 83
Storlek:  59,3 KBNamn:  15472316190676781050682975413265.jpg
Visningar: 82
Storlek:  34,8 KB

    (stämpeln på mässingsbunken är kanske svår att se men jag skippar separat bild om ingen särskilt frågar efter det, den liknar de andra).

  3. #13
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 906
    Sedan finns de yngre stämplarna som brukar sättas till 1860-1890, dels den på den här, SB med krona, Skultuna med krona, Skultuna bruk utan krona, men som jag varit inne på i en annan tråd, inpressat Skultuna utan kvadratisk stämpel hör uppenbart hit. Saker med de här stämplarna finns trycksvarvat och med maskingjorda nitar. Har inte heller sett laxningar på saker från den här tiden, har någon exempel får de gärna visa. Bland sakerna finns ju sådant märkt med kannrymd så de borde ju ändå vara 1800-talssaker. Från omkring 1890 skall stämpeln Skultuna 1611 med krona ha införts. Är dock ganska säker på att en del av stämplarna som brukar anges till före 1890 även var i bruk efter och att inte allt har årtalet 1611 angivet.

  4. #14
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    146
    FBQ,
    Skulle det möjligen ha varit någon bild i ditt senaste inlägg?

    Jag kan tillägga att jag har sett tre varianter på SB med krona:

    a) djupstämplat S.B. och separat skarpstämpel med öppen krona
    b) djupstämplat S.B. och öppen krona i samma stämpel
    c) skarpstämplat SB och bygelkrona i samma stämpel

    Stämpel a finns på mina första 1800-talsstakar som jag köpte nyligen, de andra har jag sett på bilder. Stämpel b verkar vara mest sällsynt av de tre, och djupstämplat S.B. är väl äldre än skarpstämplat SB. Den öppna kronan syns oftast dåligt i stämpelavtrycket; man ser nästan bara ytterkonturen. Bygelkronan blir mycket tydligare, den var ett bättre val.

    Hur menar du med "inpressat Skultuna utan kvadratisk stämpel"? Jag lyckas inte hitta tråden där det nämns.
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2019-01-12 klockan 17:47.

  5. #15
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 906
    Jag skall försöka leta upp tråden ikväll. Tyvärr har jag dåligt med yngre skultunasaker själv. Det är ju en tydlig skillnad mellan de skarpstämplade föremålen på föremål i gjuten mässing mot de i mässingsplåt. Har dock dålig koll på tidsskillnaden här. Skall försöka återkomma.

  6. #16
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 906
    Här kommer en äldre tråd http://precisensan.com/antikforum/sh...light=skultuna - den kan faktiskt duga.

    Första ljusstaken som Hose visar är stämpeln med Skultuna 1611 och krona. Den skall enligt litteraturen vara 1890-1922/1925.
    Sedan följer Prylsnubbens kruka som är den stämpel jag varit inne på. Först jag såg den trodde jag att den var falsk, men så verkar ju inte vara fallet. Helt klart är den dock senare än stämpeln med Skultuna inom en kvadrat. Ett antagande är ju att den hör hemma under nästföljande period. Egentligen finns ju vad jag har förstått ganska lite att gå på vad gäller dateringarna av de olika stämplarna annat än en tradition som modifierats efterhand med närmare upplysningar. Men om vi tills vidare antar att grunddragen gäller så kan vi väl se var problemen dyker upp...

    För ett tag sedan tittade jag lite för att se om det fanns äldre omnämnanden och hittade faktiskt ett omnämnade 1883 "»S. B.» betyder, såsom bekant, å koppar- och messingskärl »Skultuna Bruk»". Nu är ju S:B- stämpeln av allt att döma äldre men SB med krona har ju brukats senare, och egentligen säger ju meningen inte så mycket, annat än att stämpeln då ansågs välkänd och etablerad. SB-stämpel på ett kärl nämns också i Hygiea 1876.

    Sedan följer en mjölkkruka med den (förmodligen) äldre varianten av Skultuna-stämpel, två kattskålar med samma stämpel, en tratt med samma stämpel, och en form med S:B stämpel. Vet inte om den med det lilla formatet skall kallas mjölkbunke, i så fall har den ju också tämligen raka höga kanter, men har väl kanske med de lilla formatet främst tänkts till annat. Tänker dock att den ingått i en serie med bunkar i snarlik form i olika storlek. Som kaptenen noterar framöver är hans stämpel kursiv, men tror trots allt att den är ungefär samtida med övriga stämplar med Skultuna inom kvadrat. Kan inte se alla nitar men de flesta jag ser verkar handrullade.
    l
    På andra sidan i tråden följer en grötgryta med stämpel Skultuna 1607 2 1/2 l och en bunke märkt Skultuna 1611 med krona 1,5 L, båda av senare utseende men det är ju också vad stämplarna säger.

    På sid 4 följer mortlar från 1981 och en uppsättning med eldgaffel, askskyffel och tång. Den har ju en märkning med SB och krona. Det känns knepigt att säga när den hör hemma, enligt gängse modeller borde den vara 1860-1890. Möjligt, jag skulle kunna tänka senare också men knappast tidigare, bilden är inte jättebra.

    Sedan följer ett strykjärn visat av Lars H. SB följt av en krona. Jag tycker strykjärnet ser ganska tidigt ut, men det har ju få tydligt tidsmarkerande drag. Men utformandet av stämpeln känns också äldre. Snarast äldre än mycket av det andra som annars skulle vara 1860-1890. Att stämplarna på gjuten mässing sett annorlunda ut än de på mässingsplåt är ju något som går att se.

    Därefter följer två kannor med den äldsta S:B stämpeln och kannrymdsmått. Sedan en klädhängare, åter med SB och krona som på gjutet gods. Här känns 1860-1890 ganska rimligt, bokstäverna ser ju annars också ut att ha rakare och modernare former än på strykjärnet.


    Jag lämnar här så länge, jag får återkomma senare, ser gärna lite feedback på mina funderingar.

  7. #17
    Tack FBQ, det är alltid intressant att läsa dina kunniga inlägg. Jag har en hel del gammalt Skultuna och även fler förnicklade ljusstakar. Arvegods från en morbror, som ingen i släkten intresserade sig för, så jag tog dem tillvara. Men det känns alltid lite vanskligt att dela med sig här, då man riskerar att få dåliga kommentarer på sig, att de är oäkta, att man försöker luras på något sätt, typ sånt. Men du och några med dig, håller alltid god ton, vilket gör att jag fortfarande tittar in för att läsa inlägg och kommentarer. Återkommer om jag hittar något intressant i flyttkartongerna i garaget
    Senast redigerat av e_v_a den 2019-01-14 klockan 01:01.

  8. #18
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 906
    Tack, hoppas att jag kan leva upp till de fina orden. Om jag tror att något inte står rätt till med en sak kommer jag väl att säga det. Däremot försöker jag hålla mig ifrån för mycket indelningar i värdefullt och värdelöst. Vad som intresserar den ene behöver inte intressera den andre och jag tycker det finns mycket intressant som inte behöver kosta särskilt mycket. Sedan kan det väl hända att jag ger en vink om värde utifrån mina erfarenheter om det frågas efter det.

    Det här blir ju från ämnet men jag har ju också den här kaffepannan, som jag också tror är senare förnicklad. Invändigt är den förtennt. Jag tittade lite på det när vi hade upp frågan om förnickling senast. Det verkar ha förekommit både stora och mycket små förnicklingsindustrier. Det verkar ju som man har kunnat lämna in sina mässingsföremål för att ge dem ett tjusigare yttre.Namn:  20190114_154508.jpg
Visningar: 51
Storlek:  89,7 KBNamn:  20190114_154549.jpg
Visningar: 52
Storlek:  69,0 KB

    Nu är det inte Skultuna så jag får väl be om ursäkt att jag kommer från ämnet.

  9. #19
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    146
    FBQ,
    Jag tycker att ditt konstaterade att stämplarna på gjuten mässing sett annorlunda ut än på mässingplåt är viktigt; jag har aldrig sett det påpekas förut i artiklar eller museidatabastexter om Skultunamässing! Däremot påpekas ibland att stämplarna på ljusstakar etc var mycket mindre än på större saker, och sammantaget innebär det att Skultuna hade minst tre serier stämplar som användes parallellt, för olika föremålstyper.

    Vi kan rimligen utgå från att stämplar med rektangulär fördjupning är äldre än skarpstämplar i varje stämpelserie, sen vet vi förstås inte om stämplarna för småvaror, större saker och plåtvaror brukade bytas samtidigt eller om det varierade. Men om vi kan få stöd för datering av en del stämpelbyten, kan det nog hjälpa till med dateringarna av stämpelbyten för andra föremålstyper.

    Lars visade en bild med datering av några stämplar i tråden du länkade till; där anges att den böjda stämpeln med SKULTUNA BRUK omkring en krona användes 1863 till 1892, och därefter 1611-stämpeln från 1892. De uppgifterna är tillräckligt sena och exakta för att jag ska vilja tro att de går att lita på. De stämmer bra överens med tendensen för andra tillverkare i slutet av 1800-talet, att gå från enkla stämplar med bara initialer till större stämplar med mer information. Men, vet vi om dessa två stämplar av nyare typ användes i alla de tre parallella stämpelserierna, och även på svårstämplade föremål? Det tycker jag skulle vara en viktig sak att fastställa, för att se hur länge de enklare skarpstämplarna (SB + bygelkrona, och SKULTUNA) användes i respektive serie. De större stämplarna i slutet av 1800-talet kanske t.ex. gick bra att slå under en kontorsljusstake eller annan ljusstake som delvis var plan undertill, medan man fortsatte med skarpstämplad SB + bygelkrona på ljusstakar med upphöjd fot som krävde små stämplar.

    För att begränsa bakåt, är frågan om det finns gjutna föremål med S:B i rektangulär fördjupning, eller en övergångsform som S.B. i rektangulär fördjupning men ingen krona.

    Skrifterna "Skultunastämplar 1800-2000" och "Översikt av de stämplar som Skultuna-Bruk använt 1822-1922" har tydligen olika åsikter om hur S.B./SB-stämplar ska dateras, så det är inte fel att titta förutsättningslöst på det. (Men man kan ju hoppas att den nyare skriften är mest tillförlitlig.)

    Priskuranter kan nog tillföra mycket:
    • Numrerade föremål som tidsbestäms via priskurant ger information om när stämplar använts.
    • Det verkar som att ljusstaken som kallas nr 49 när den har S.B. i fördjupning + öppen krona heter nr 11 med skarpstämplat SB + bygelkrona, och på samma sätt att ljusstaken nr 24 döps om till nr 32. Det tyder på att det har skett en omnumrering, vilket i så fall borde märkas när man jämför priskuranter, och det kunde bidra till att datera övergången till skarpstämplar.
    • Finns kronor eller andra stämplar avbildade i priskuranter? Det finns ju en övergång från öppen krona till bygelkrona, men när?
    • Är det någon som vet vilka priskuranter kan finnas lättillgängliga via bibliotek/fjärrlån (dvs omtryckta, i böcker eller häften)?


    Stämpeln med Skultuna i kursiva versaler i rektangulär fördjupning (på Kaptenens mjölkkruka) tycker jag har en märklig utformning. Överkanten på alla bokstäverna verkar följa en rak linje, men nederkanten är liksom blixtformad (titta mellan U och L, och mellan L och T) och bokstäverna blir stegvis lägre; SKU är högst, L är lite lägre, och TUNA ytterligare lägre. Det finns ett litet vertikalt streck till höger om L, som nästan ger intrycket av att TUNA är inslaget med en separat stämpel. Vad man ska dra för slutsatser av detta vet jag inte, men det kändes värt att uppmärksamma.

    Den öppna kronan (som användes på gjutna föremål tillsammans med S.B. i rektangulär fördjupning) ger oftast dåliga avtryck, som nästan ser ut som en femuddig stjärna. Jag har läst någonstans att Skultuna ibland stämplade med en strålande stjärna, det kanske är detta som avses?! Lars eldbestick visar nog hur den egentligen skulle se ut, det är det enda tydliga avtryck jag har sett hittills.

  10. #20
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 906
    Ja, det kan nog finnas skäl att misstänka att flera stämplar använts samtidigt. Särskilt i äldre tid har nog stämplarna i hög grad bytts ut efterhand, medan det kanske senare i högre grad förekommit att fabriksledningen fattat beslut om att byta ut stämplarna och kassera äldre.


    Angående de fixa dateringarna är jag inte fullt lika säker. Tyvärr borde jag givetvis ha läst på ordentligt innan jag startade tråden för att se om det finns källor angivna för dessa årtal. I lite äldre litteratur anges ju ofta att stämplarna infördes 1832. Numera verkar det vanligare att ange omkring 1825. Jag antar att uppgiften 1832 kom från någon notering om införskaffade av stämplar, men att uppgifter senare visat att de troligen inte var de första. När stämpeln Skultuna 1611 ersätts med Skultuna 1607 verkar ju också variera i litteraturen, en del anger 1922, en del 1925 andra 1922 eller 1925.

    Men visst är det rimligt att de mer komplexa stämplarna med mer information införts i den vevan, det är ju också vad föremålen verkar antyda. Det är ju också vad föremålsbeståndet antyder. Och det kan ju mycket väl vara så att det finns konkreta uppgifter att bygga på.

    Vet du mer om skrifterna du nämner? Översikt av de stämplar som Skultuna-Bruk använt 1822-1922 känner jag inte till hur den tillkommit, Skultunastämplar 1800-2000 har jag däremot läst men har tyvärr inte själv den och uppfattade det som att den innehöll en hel del tveksam information.

    Det är ju också intressant att den boken som Lars H hänvisar till säger att SB med krona är lika gammal som Skultuna och S:B. Jag har ju noterat att SB-stämpeln med bygelkrona i sitt äldre utförande har stora likheter med äldre järnbruksstämplar. Det kan ju vara en tillfällighet men det gör ju att jag tror på att den faktiskt varit med ända sen början, men då just på gjuten mässing och inte på slagen, som märkts annorlunda.

    Har du tillgång till priskuranter? De kan ju absolut ge en vink om när föremålen tillverkats om de är illustrerade.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •