Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Skultuna ljusstakar

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Här kommer en äldre tråd http://precisensan.com/antikforum/sh...light=skultuna - den kan faktiskt duga.

    Första ljusstaken som Hose visar är stämpeln med Skultuna 1611 och krona. Den skall enligt litteraturen vara 1890-1922/1925.
    Sedan följer Prylsnubbens kruka som är den stämpel jag varit inne på. Först jag såg den trodde jag att den var falsk, men så verkar ju inte vara fallet. Helt klart är den dock senare än stämpeln med Skultuna inom en kvadrat. Ett antagande är ju att den hör hemma under nästföljande period. Egentligen finns ju vad jag har förstått ganska lite att gå på vad gäller dateringarna av de olika stämplarna annat än en tradition som modifierats efterhand med närmare upplysningar. Men om vi tills vidare antar att grunddragen gäller så kan vi väl se var problemen dyker upp...

    För ett tag sedan tittade jag lite för att se om det fanns äldre omnämnanden och hittade faktiskt ett omnämnade 1883 "»S. B.» betyder, såsom bekant, å koppar- och messingskärl »Skultuna Bruk»". Nu är ju S:B- stämpeln av allt att döma äldre men SB med krona har ju brukats senare, och egentligen säger ju meningen inte så mycket, annat än att stämpeln då ansågs välkänd och etablerad. SB-stämpel på ett kärl nämns också i Hygiea 1876.

    Sedan följer en mjölkkruka med den (förmodligen) äldre varianten av Skultuna-stämpel, två kattskålar med samma stämpel, en tratt med samma stämpel, och en form med S:B stämpel. Vet inte om den med det lilla formatet skall kallas mjölkbunke, i så fall har den ju också tämligen raka höga kanter, men har väl kanske med de lilla formatet främst tänkts till annat. Tänker dock att den ingått i en serie med bunkar i snarlik form i olika storlek. Som kaptenen noterar framöver är hans stämpel kursiv, men tror trots allt att den är ungefär samtida med övriga stämplar med Skultuna inom kvadrat. Kan inte se alla nitar men de flesta jag ser verkar handrullade.
    l
    På andra sidan i tråden följer en grötgryta med stämpel Skultuna 1607 2 1/2 l och en bunke märkt Skultuna 1611 med krona 1,5 L, båda av senare utseende men det är ju också vad stämplarna säger.

    På sid 4 följer mortlar från 1981 och en uppsättning med eldgaffel, askskyffel och tång. Den har ju en märkning med SB och krona. Det känns knepigt att säga när den hör hemma, enligt gängse modeller borde den vara 1860-1890. Möjligt, jag skulle kunna tänka senare också men knappast tidigare, bilden är inte jättebra.

    Sedan följer ett strykjärn visat av Lars H. SB följt av en krona. Jag tycker strykjärnet ser ganska tidigt ut, men det har ju få tydligt tidsmarkerande drag. Men utformandet av stämpeln känns också äldre. Snarast äldre än mycket av det andra som annars skulle vara 1860-1890. Att stämplarna på gjuten mässing sett annorlunda ut än de på mässingsplåt är ju något som går att se.

    Därefter följer två kannor med den äldsta S:B stämpeln och kannrymdsmått. Sedan en klädhängare, åter med SB och krona som på gjutet gods. Här känns 1860-1890 ganska rimligt, bokstäverna ser ju annars också ut att ha rakare och modernare former än på strykjärnet.


    Jag lämnar här så länge, jag får återkomma senare, ser gärna lite feedback på mina funderingar.

    Comment


    • #17
      Tack FBQ, det är alltid intressant att läsa dina kunniga inlägg. Jag har en hel del gammalt Skultuna och även fler förnicklade ljusstakar. Arvegods från en morbror, som ingen i släkten intresserade sig för, så jag tog dem tillvara. Men det känns alltid lite vanskligt att dela med sig här, då man riskerar att få dåliga kommentarer på sig, att de är oäkta, att man försöker luras på något sätt, typ sånt. Men du och några med dig, håller alltid god ton, vilket gör att jag fortfarande tittar in för att läsa inlägg och kommentarer. Återkommer om jag hittar något intressant i flyttkartongerna i garaget
      Last edited by e_v_a; 2019-01-14, 02:01.

      Comment


      • #18
        Tack, hoppas att jag kan leva upp till de fina orden. Om jag tror att något inte står rätt till med en sak kommer jag väl att säga det. Däremot försöker jag hålla mig ifrån för mycket indelningar i värdefullt och värdelöst. Vad som intresserar den ene behöver inte intressera den andre och jag tycker det finns mycket intressant som inte behöver kosta särskilt mycket. Sedan kan det väl hända att jag ger en vink om värde utifrån mina erfarenheter om det frågas efter det.

        Det här blir ju från ämnet men jag har ju också den här kaffepannan, som jag också tror är senare förnicklad. Invändigt är den förtennt. Jag tittade lite på det när vi hade upp frågan om förnickling senast. Det verkar ha förekommit både stora och mycket små förnicklingsindustrier. Det verkar ju som man har kunnat lämna in sina mässingsföremål för att ge dem ett tjusigare yttre.Click image for larger version

Name:	20190114_154508.jpg
Views:	1
Size:	89,7 KB
ID:	570139Click image for larger version

Name:	20190114_154549.jpg
Views:	1
Size:	69,0 KB
ID:	570140

        Nu är det inte Skultuna så jag får väl be om ursäkt att jag kommer från ämnet.

        Comment


        • #19
          FBQ,
          Jag tycker att ditt konstaterade att stämplarna på gjuten mässing sett annorlunda ut än på mässingplåt är viktigt; jag har aldrig sett det påpekas förut i artiklar eller museidatabastexter om Skultunamässing! Däremot påpekas ibland att stämplarna på ljusstakar etc var mycket mindre än på större saker, och sammantaget innebär det att Skultuna hade minst tre serier stämplar som användes parallellt, för olika föremålstyper.

          Vi kan rimligen utgå från att stämplar med rektangulär fördjupning är äldre än skarpstämplar i varje stämpelserie, sen vet vi förstås inte om stämplarna för småvaror, större saker och plåtvaror brukade bytas samtidigt eller om det varierade. Men om vi kan få stöd för datering av en del stämpelbyten, kan det nog hjälpa till med dateringarna av stämpelbyten för andra föremålstyper.

          Lars visade en bild med datering av några stämplar i tråden du länkade till; där anges att den böjda stämpeln med SKULTUNA BRUK omkring en krona användes 1863 till 1892, och därefter 1611-stämpeln från 1892. De uppgifterna är tillräckligt sena och exakta för att jag ska vilja tro att de går att lita på. De stämmer bra överens med tendensen för andra tillverkare i slutet av 1800-talet, att gå från enkla stämplar med bara initialer till större stämplar med mer information. Men, vet vi om dessa två stämplar av nyare typ användes i alla de tre parallella stämpelserierna, och även på svårstämplade föremål? Det tycker jag skulle vara en viktig sak att fastställa, för att se hur länge de enklare skarpstämplarna (SB + bygelkrona, och SKULTUNA) användes i respektive serie. De större stämplarna i slutet av 1800-talet kanske t.ex. gick bra att slå under en kontorsljusstake eller annan ljusstake som delvis var plan undertill, medan man fortsatte med skarpstämplad SB + bygelkrona på ljusstakar med upphöjd fot som krävde små stämplar.

          För att begränsa bakåt, är frågan om det finns gjutna föremål med S:B i rektangulär fördjupning, eller en övergångsform som S.B. i rektangulär fördjupning men ingen krona.

          Skrifterna "Skultunastämplar 1800-2000" och "Översikt av de stämplar som Skultuna-Bruk använt 1822-1922" har tydligen olika åsikter om hur S.B./SB-stämplar ska dateras, så det är inte fel att titta förutsättningslöst på det. (Men man kan ju hoppas att den nyare skriften är mest tillförlitlig.)

          Priskuranter kan nog tillföra mycket:
          • Numrerade föremål som tidsbestäms via priskurant ger information om när stämplar använts.
          • Det verkar som att ljusstaken som kallas nr 49 när den har S.B. i fördjupning + öppen krona heter nr 11 med skarpstämplat SB + bygelkrona, och på samma sätt att ljusstaken nr 24 döps om till nr 32. Det tyder på att det har skett en omnumrering, vilket i så fall borde märkas när man jämför priskuranter, och det kunde bidra till att datera övergången till skarpstämplar.
          • Finns kronor eller andra stämplar avbildade i priskuranter? Det finns ju en övergång från öppen krona till bygelkrona, men när?
          • Är det någon som vet vilka priskuranter kan finnas lättillgängliga via bibliotek/fjärrlån (dvs omtryckta, i böcker eller häften)?


          Stämpeln med Skultuna i kursiva versaler i rektangulär fördjupning (på Kaptenens mjölkkruka) tycker jag har en märklig utformning. Överkanten på alla bokstäverna verkar följa en rak linje, men nederkanten är liksom blixtformad (titta mellan U och L, och mellan L och T) och bokstäverna blir stegvis lägre; SKU är högst, L är lite lägre, och TUNA ytterligare lägre. Det finns ett litet vertikalt streck till höger om L, som nästan ger intrycket av att TUNA är inslaget med en separat stämpel. Vad man ska dra för slutsatser av detta vet jag inte, men det kändes värt att uppmärksamma.

          Den öppna kronan (som användes på gjutna föremål tillsammans med S.B. i rektangulär fördjupning) ger oftast dåliga avtryck, som nästan ser ut som en femuddig stjärna. Jag har läst någonstans att Skultuna ibland stämplade med en strålande stjärna, det kanske är detta som avses?! Lars eldbestick visar nog hur den egentligen skulle se ut, det är det enda tydliga avtryck jag har sett hittills.

          Comment


          • #20
            Ja, det kan nog finnas skäl att misstänka att flera stämplar använts samtidigt. Särskilt i äldre tid har nog stämplarna i hög grad bytts ut efterhand, medan det kanske senare i högre grad förekommit att fabriksledningen fattat beslut om att byta ut stämplarna och kassera äldre.


            Angående de fixa dateringarna är jag inte fullt lika säker. Tyvärr borde jag givetvis ha läst på ordentligt innan jag startade tråden för att se om det finns källor angivna för dessa årtal. I lite äldre litteratur anges ju ofta att stämplarna infördes 1832. Numera verkar det vanligare att ange omkring 1825. Jag antar att uppgiften 1832 kom från någon notering om införskaffade av stämplar, men att uppgifter senare visat att de troligen inte var de första. När stämpeln Skultuna 1611 ersätts med Skultuna 1607 verkar ju också variera i litteraturen, en del anger 1922, en del 1925 andra 1922 eller 1925.

            Men visst är det rimligt att de mer komplexa stämplarna med mer information införts i den vevan, det är ju också vad föremålen verkar antyda. Det är ju också vad föremålsbeståndet antyder. Och det kan ju mycket väl vara så att det finns konkreta uppgifter att bygga på.

            Vet du mer om skrifterna du nämner? Översikt av de stämplar som Skultuna-Bruk använt 1822-1922 känner jag inte till hur den tillkommit, Skultunastämplar 1800-2000 har jag däremot läst men har tyvärr inte själv den och uppfattade det som att den innehöll en hel del tveksam information.

            Det är ju också intressant att den boken som Lars H hänvisar till säger att SB med krona är lika gammal som Skultuna och S:B. Jag har ju noterat att SB-stämpeln med bygelkrona i sitt äldre utförande har stora likheter med äldre järnbruksstämplar. Det kan ju vara en tillfällighet men det gör ju att jag tror på att den faktiskt varit med ända sen början, men då just på gjuten mässing och inte på slagen, som märkts annorlunda.

            Har du tillgång till priskuranter? De kan ju absolut ge en vink om när föremålen tillverkats om de är illustrerade.

            Comment


            • #21
              FBQ,
              Tyvärr vet jag inget mer om skrifterna om stämplar, jag hittade titlarna via Google. Jag minns att litteraturlistan i Nils Forsgrens "Mässingsbruk och bruk av mässing" innehåll ett verk i tre band om Skultuna Bruk, av Erixon - där kan jag tänka mig att det kanske går att hitta uppgifter om var de olika stämpeldateringarna kommer ifrån. Ska man gå på hur Erixons övriga böcker är, skulle jag tro att han lämnar tillräckligt tydliga uppgifter för att man ska förstå var han har hittat sina fakta.

              Det är mycket möjligt att de sena stämplarnas datering inte heller går att lita på, även om jag gissar att de är mer tillförlitliga än de tidiga stämplarnas - och om alla stämpeldateringar är rätt på 3 år när så är det egentligen inte så dåligt! Sen är det ju allmänt svårt med författare som påstår saker utan att ge källor. När jag läser fackböcker så slår jag gärna upp källhänvisningar om jag kan, och i några dräkthistoriska avhandlingar jag läst hittade jag på det viset ganska snabbt flera fall där författarna direkt feltolkat sina källor, och förde missvisande resonemang utifrån det. Det har gjort mig mer försiktig när det gäller sånt jag inte kan verifiera själv.

              Möjligen listar Forsgren även någon priskurant utgiven i facsimil. Jag har tyvärr inga priskuranter själv.

              Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
              Det är ju också intressant att den boken som Lars H hänvisar till säger att SB med krona är lika gammal som Skultuna och S:B. Jag har ju noterat att SB-stämpeln med bygelkrona i sitt äldre utförande har stora likheter med äldre järnbruksstämplar. Det kan ju vara en tillfällighet men det gör ju att jag tror på att den faktiskt varit med ända sen början, men då just på gjuten mässing och inte på slagen, som märkts annorlunda.
              Likhet med järnbruksstämplar låter mycket intressant! Det borde ju tyda på hög ålder. (Jag kanske har uttryckt mig otydligt om krontyperna - en öppen krona har sågtandad överkant, i Skultunas fall med utböjda spetsar, medan en bygelkrona eller sluten krona har byglar (ofta 8 stycken) som möts på hjässan, som i skarpstämplad SB+krona och Skultunas senare stämplar.)

              Sen kan man undra om ljusstakar började märktas med SB+krona på direkten, eller om de till en början bara hade artikelnummer. Så verkar ju många andra gjutare ha gjort, om man ser på utbudet av 1800-talsstakar.

              Numreringen behövdes inte äldre tid när man gick till en gelbgjutare (lokalt eller på marknaden) och såg ut en ljusstake man ville köpa, och inte heller i sen tid när illustrerade kataloger var legio. Men i mellantiden, när bruk och gjuterier förmodligen hade återförsäljare som behövde beställa påfyllning av populära modeller då och då, och illustrerade kataloger var dyra att framställa och därför sällsynta, måtte numreringen ha varit väldigt viktig. Det skulle egentligen inte förvåna mig om varje arbetslag på Skultuna slog in artikelnummer på lagets dagsproduktion av ljusstakar innan de gick hem, medan SB+krona slogs in centralt i efterhand, i anslutning till en kvalitetskontroll och bokföring av produktionen (Erixon har ju siffror på antal par som producerades av olika sorter, så de måste ha hållit noggrann koll).

              De behövde egentligen inte flera SB-stämplar av samma storlek annat än om SB-stämplingen av t.ex. ljusstakar gjordes parallellt på flera olika ställen. Säg att det tar hela 5 minuter att stämpla ett föremål, då skulle en person hinna stämpla 30 000 - 35 000 föremål på ett år, det borde väl täcka hela brukets produktion...
              Last edited by Anna-Carin; 2019-01-18, 20:09.

              Comment


              • #22
                Jag slogs av en tanke, apropå likhet med järnbruksstämplar - tänk om Skultuna har varit i järnbranschen också? Jag sökte lite, och snavade nästan genast på detta:

                Under året 1835 hade privilegier å följande Verk och Inrättningar blifvit meddelade, nemligen:
                Click image for larger version

Name:	PoIT_1837_02_14_privilegier_meddelade_1835.jpg
Views:	1
Size:	9,8 KB
ID:	570163
                (Post- och Inrikes Tidningar 1837-02-14)

                Edit: Det finns bild på bevarat stångjärn stämplat av Skultuna - ser ut som S.B. med nånting (kronan?) nedanför. (Edit igen: Det fanns fler bilder som var tydligare, och det är inte alls en krona, utan ett tydligt H. - vad nu det betyder!)

                År 1837 hade Skultuna fått vilkorligt tillstånd att smida stångjärn:
                Click image for larger version

Name:	stångjärn.jpg
Views:	1
Size:	11,8 KB
ID:	570164
                (Post- och Inrikes Tidningar 1837-06-02)

                Erixons stora Skultuna-verk har säkert info om detta; omfattningen och hur länge det pågick.
                Last edited by Anna-Carin; 2019-01-19, 22:29.

                Comment


                • #23
                  Intressant att du lyckades hitta information om att Skultuna tillverkat järn. Jag försökte söka på lite snabbt på det och fick en teori kring stämpelns utformning. Visserligen vet jag ju att det delvis handlade om att många enkla kombinationer var upptagna. Jag fick en annan träff på digitalt museum som jag först trodde var en felskrivning - den här https://digitaltmuseum.se/021026326434/stangjarn-bit. Den har visserligen en annan stämpel SCB under krona och kommer från Surahammars bruk. I bildtexten står det kolhuset där den påträffades uppfördes i samband med att järntillverkningen började i Skultuna. Men jag såg ju också när jag sökte på det hela att Surahammars och Skultuna bruk under 1700-talet fick samma ägare. Jag vet inte om delar av järntillverkningen skett i Surahammar och vidarebearbetning i Skultuna? Hittade via googlebooks några böcker som handlade om ett tidigt valsverk för järn i Skultuna, men tyvärr kunde jag inte läsa dem i fulltext. Hursomhelst skulle ju SH kunna anspela på Surahammar och vara kopplat till att båda bruken hade samma ägare.

                  Intressant det du sade om stämplar. Jag läste faktiskt lite om produktionen i Erixons "Mässing" slogs jag av hur liten den ändå var. Mässingskrukor hade till exempel en tillverkningstopp 1811 med 895 tillverkade. 1830 gjordes 426 och 1860 369 stycken. Då hade den stigit betydligt i förhållande till 1700-talet då bara några få per år tillverkades. Det är kanske inte krukorna som utgjort merparten av produktionen men med tanke på att de inte är jättesällsynta bland de märkta föremålen bör andelen inte ha varit alltför minimal och en enda stämpel borde ju faktiskt ha fungerat, eller alla fall en per verkstadsdel. Då kan man ju faktiskt tänka om och föreställa sig att stämplarna direkt avlöst varandra. Samtidigt går det ju i så fall också att krångla till det - jag ser ju snabbt att mina S:B - stämplar inte är identiska. De skiljer sig något i storlek, även mellan "kattskålarna". Och de raka Skultunastämplarna har vi ju redan sett att de finns med olika typografi och format.

                  En riktig fördjupning skulle nog behöva att jag letar fram all litteratur jag kan komma över, tyvärr vet jag väl inte riktigt när jag skulle få tid över till det...

                  Comment


                  • #24
                    Tolkningen Skultuna + Surahammar är fyndig! När du skrev att de hade samma ägare, kom jag att tänka på en sak, och kollade Skultunas ägare på Wikipedia - kring denna tid var det Carl Wilhelm Hammarsköld (lämnade landet pga Skultunas konkurshot 1849). Det kan även vara därifrån H:et kom. Järnhanteringen upphörde nog i början av 1850-talet (Skultuna bruksarkiv har "Järnjournaler" för spridda år 1839-1851 enligt NAD).

                    Olika varianter på plåtstämpar kan ha sin förklaring. Även om man bara använde en stämpel per verkstadsdel, så hände det nog någon gång att den hade blivit förlagd, eller kanske skadad, så att man insåg att det vore bra att ha en i reserv. Och då mätte man nog inte stämpeln med mikrometer innan man gick till gravören och beställde en ny S:B. När man hade lärt sig den läxan såg man nog till att ha en fungerande gammal stämpel kvar som reserv nästa gång man bytte stämpeldesign. Plåtföremålen stämplades nog direkt i verkstaden; stämpeln på handtaget till Simcos tratt i gamla tråden är uppenbarligen slagen innan handtaget böjdes till.

                    Jag har ett häfte med nytryck av två priskuranter på väg. Ska berätta mer när jag har fått det, men det verkar som att de har använt samma priskurant i många år. Årtalet är tryckt som "18____", och sällan ifyllt...

                    Det har varit en intressant diskussion, och det känns som att vi har kommit lite framåt! En annan gång kommer vi kanske en bit till.

                    Medan jag kommer ihåg det - i Erixons Skultuna-verk låter del II:1 mest relevant: "Skultuna bruks historia 1607 - 1860" (1957).

                    Comment


                    • #25
                      Tack för översyn med mitt hugskott Surahammar. När jag läste ditt förslag om Hammarberg insåg jag att det betydligt trovärdigare. Jag får blåsa liv i tråden någon gång när jag har mer tid över att dyka litegrann i källorna. En sak som borde stå klart är ju ändå att SB - stämpeln, den med krona eller utan borde ha varit först. Det skulle ha varit underligt om man gått från en stämpel med namnet utskrivet skulle ha ersatts med en stämpel med enbart SB. På 1870-talet verkar det ju ansetts allmänt känt att SB stod för Skultuna men det lär ju ha etablerats genom långvarigt bruk av stämpeln. Sedan är det ju inget som egentligen hindrar att båda stämplarna varit i bruk parallellt även på hamrad mässingsplåt. Som du säger så tror jag inte heller att exakt utformning av stämpeln ansetts viktig. Det blir ju dock om man börjar räkna varianterna en ganska stor mängd små variationer som ju visar att ganska många enskilda stämplar använts. Som du noterade om kaptenens stämpel så verkar den ha lagats någon gång. Vi får ju anta att man i början av 1800-talet helst brukade stämplarna till de var utslitna.

                      Comment


                      • #26
                        Hallå, Ramnäs bruk och Skultuna verkar ha en
                        klar koppling genom Abraham Schleicher som
                        var bevandrad i såväl mässings som järnbruks-
                        hantering och som dessutom bodde på Hummelsta
                        som ligger så gott som mittemellan.
                        Last edited by prylsnubben; 2019-01-22, 22:23.

                        Comment


                        • #27
                          Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                          Tack för översyn med mitt hugskott Surahammar. När jag läste ditt förslag om Hammarberg insåg jag att det betydligt trovärdigare. Jag får blåsa liv i tråden någon gång när jag har mer tid över att dyka litegrann i källorna. En sak som borde stå klart är ju ändå att SB - stämpeln, den med krona eller utan borde ha varit först. Det skulle ha varit underligt om man gått från en stämpel med namnet utskrivet skulle ha ersatts med en stämpel med enbart SB. På 1870-talet verkar det ju ansetts allmänt känt att SB stod för Skultuna men det lär ju ha etablerats genom långvarigt bruk av stämpeln. Sedan är det ju inget som egentligen hindrar att båda stämplarna varit i bruk parallellt även på hamrad mässingsplåt. Som du säger så tror jag inte heller att exakt utformning av stämpeln ansetts viktig. Det blir ju dock om man börjar räkna varianterna en ganska stor mängd små variationer som ju visar att ganska många enskilda stämplar använts. Som du noterade om kaptenens stämpel så verkar den ha lagats någon gång. Vi får ju anta att man i början av 1800-talet helst brukade stämplarna till de var utslitna.
                          Jag håller helt med dig om att SB i fördjupning måste ha kommit först; skarpstämplad kom däremot betydligt senare. Jag har en del observationer och tankar, som jag grunnar vidare på och gör anteckningar om tills det blir lämpligt att ta upp tråden igen.

                          Jag nämnde att jag hade ett nytryckt priskuranthäfte från Skultuna på gång. Tryckt 1982, på baksidan står att det är ett sammandrag av två priskuranter utgivna omkring år 1830 och 1860 och omfattar huvuddelen av produktionen vid Skultuna Bruk under 1800-talet. - Dateringen till 1830 kan vara tveksam; jag har på annat håll sett påståenden i böcker om att Skultunas första illustrerade katalog kom ca 1840, eller 1830-1840. I katalogen från ca 1860 har många av ljusstakarna fått nya nummer, och en del modeller har bytts ut.

                          Det finns även en scannad katalog att läsa online (http://libris.kb.se/bib/13518411), KB anger året "1878?". Dateringen till senare delen av 1870-talet verkar rimlig (priserna är i kronor, kärlens rymd anges i kannor, och det finns inga förnicklade ljusstakar).

                          I Forsgrens "Mässingsbruk och bruk av mässing" återges Skultunas stämpel för mässingstråd, enligt stämpelbok för Stockholms Järnvåg 1775. Det är en bygelkrona över en stjärna, och motsvarande finns på framsidan av priskuranterna ca 1830 och ca 1860. Så än så länge har jag inte sett något tecken på att den öppna kronan på 1800-talets stämplar skulle bygga på någon äldre Skultunatradition. Men jag har en idé om varför den kom.

                          Jag snavade för övrigt på en spilkum med kaptenens lagade kursiva stämpel, men på min är den tilltygad på helt andra sätt än hans. Kanske var just de kursiva stämplarna av dålig kvalitet, och behövde ersättas efter kortare tid än övriga stämplar, så att färre avtryck finns därför.



                          Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
                          Hallå, Ramnäs bruk och Skultuna verkar ha en
                          klar koppling genom Abraham Schleicher som
                          var bevandrad i såväl mässings som järnbruks-
                          hantering och som dessutom bodde på Hummelsta
                          som ligger så gott som mittemellan.
                          https://forum.genealogi.se/index.php?topic=43899.0
                          Forsgren nämner stångjärnssmide på Skultuna 1835-1853, men inget om att det förekommit tidigare. Det är ett avstånd på 200 år från Abraham Schleicher, så det kanske är väl så troligt att influensen kommit från någon annan person eller släkt?
                          Last edited by Anna-Carin; 2019-01-25, 18:03. Anledning: lagt in citat

                          Comment


                          • #28
                            När jag besökte Skultuna Bruk för ett antal år sedan, fick jag den här förteckningen över deras stämplar av en person som arbetade där:

                            Click image for larger version

Name:	skultuna 1.jpg
Views:	1
Size:	48,0 KB
ID:	570224

                            Sedan har jag, förutom Sigurd Erixons bok "Mässing", även den här broschyren från Västmanlands Läns Museum, som visar stämplar från Skultuna Bruk, om det kanske kan tillföra något till diskussionen:

                            Click image for larger version

Name:	skultuna 2.jpg
Views:	1
Size:	87,0 KB
ID:	570225
                            Click image for larger version

Name:	skultuna 3.jpg
Views:	1
Size:	51,7 KB
ID:	570226
                            Click image for larger version

Name:	skultuna 4.jpg
Views:	1
Size:	53,6 KB
ID:	570227
                            Click image for larger version

Name:	skultuna 5.jpg
Views:	1
Size:	67,2 KB
ID:	570229
                            Click image for larger version

Name:	skultuna 5.jpg
Views:	1
Size:	85,0 KB
ID:	570228
                            Last edited by e_v_a; 2019-01-25, 16:30.

                            Comment


                            • #29
                              e_v_a,
                              Tack för all informationen, jag hade inte anat att det fanns många olika stämplar! Det här är i särklass den mest utförliga informationen jag sett. Jag har sett att länsmuseet har daterat ljusstakar utifrån vilka års kataloger de finns i, så de verkar ha tillgång till bra underlag, men de breda dateringarna med jämna decennier visar att det finns en osäkerhet.

                              För övrigt ser jag inte den med kursiva versaler i nedsänkt rektangel, så kanske finns det ännu fler okända stämplar...

                              Comment


                              • #30
                                Tack eva, det är listan från Västmanlands länsmuseum du visar som jag talat om. Den översta stämpeln tycker jag inte alls ser tillräckligt gammal ut för den datering som ges här. Jag har dessutom hört att det i själva verket skall vara en engelsk tillverkare. Om jag minns rätt har museet den på en kam. Det gör att jag är skeptisk även till de båda nästföljande, jag skulle vilja veta vad identifikationen med Skultuna bygger på.

                                Nästa stämpel måste vara den stångjärnsstämpel som Anna-Karin visat här tidigare i tråden. Sedan blir jag lite fundersam kring dateringen av en del stämplar. Inpressade S:B sägs vara från 1830-50-talen, inpressade Skultuna inom ram. Nästa stämpel, med eller utan krona dateras till 1840-1860-talet. Jag tror det är för tidigt. Det är vad vi hittills sett saker som är trycksbarvade och med maskingjorda nitar. Erixon nämner i mässing bara förändringen i förbigående. Han nämner att tryclsvarning eller pressning efter form skall ha introducerats på 1850-talet. Det låter i mina öron tidigt. Han är dock inte pecifik och behöver inte tala om Skultuna. I sina bilder daterar han en del slagna kopparföremål till andra hälft och en trycksvarvad kruka till omkring 1900. Jag tror också att det här måste ha varit ett ganska skarpt brott i tillverkningen. När man väl investerat i de här maskinerna kan de inte ha varit lönsamt att samtidigt fortsätta tillverkning på gamla sättet.

                                Comment

                                Working...
                                X