Sidan 3 av 4 FörstaFörsta 1 2 3 4 SistaSista
Resultat 21 till 30 av 34

Ämne: Skultuna ljusstakar

  1. #21
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    123
    FBQ,
    Tyvärr vet jag inget mer om skrifterna om stämplar, jag hittade titlarna via Google. Jag minns att litteraturlistan i Nils Forsgrens "Mässingsbruk och bruk av mässing" innehåll ett verk i tre band om Skultuna Bruk, av Erixon - där kan jag tänka mig att det kanske går att hitta uppgifter om var de olika stämpeldateringarna kommer ifrån. Ska man gå på hur Erixons övriga böcker är, skulle jag tro att han lämnar tillräckligt tydliga uppgifter för att man ska förstå var han har hittat sina fakta.

    Det är mycket möjligt att de sena stämplarnas datering inte heller går att lita på, även om jag gissar att de är mer tillförlitliga än de tidiga stämplarnas - och om alla stämpeldateringar är rätt på 3 år när så är det egentligen inte så dåligt! Sen är det ju allmänt svårt med författare som påstår saker utan att ge källor. När jag läser fackböcker så slår jag gärna upp källhänvisningar om jag kan, och i några dräkthistoriska avhandlingar jag läst hittade jag på det viset ganska snabbt flera fall där författarna direkt feltolkat sina källor, och förde missvisande resonemang utifrån det. Det har gjort mig mer försiktig när det gäller sånt jag inte kan verifiera själv.

    Möjligen listar Forsgren även någon priskurant utgiven i facsimil. Jag har tyvärr inga priskuranter själv.

    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    Det är ju också intressant att den boken som Lars H hänvisar till säger att SB med krona är lika gammal som Skultuna och S:B. Jag har ju noterat att SB-stämpeln med bygelkrona i sitt äldre utförande har stora likheter med äldre järnbruksstämplar. Det kan ju vara en tillfällighet men det gör ju att jag tror på att den faktiskt varit med ända sen början, men då just på gjuten mässing och inte på slagen, som märkts annorlunda.
    Likhet med järnbruksstämplar låter mycket intressant! Det borde ju tyda på hög ålder. (Jag kanske har uttryckt mig otydligt om krontyperna - en öppen krona har sågtandad överkant, i Skultunas fall med utböjda spetsar, medan en bygelkrona eller sluten krona har byglar (ofta 8 stycken) som möts på hjässan, som i skarpstämplad SB+krona och Skultunas senare stämplar.)

    Sen kan man undra om ljusstakar började märktas med SB+krona på direkten, eller om de till en början bara hade artikelnummer. Så verkar ju många andra gjutare ha gjort, om man ser på utbudet av 1800-talsstakar.

    Numreringen behövdes inte äldre tid när man gick till en gelbgjutare (lokalt eller på marknaden) och såg ut en ljusstake man ville köpa, och inte heller i sen tid när illustrerade kataloger var legio. Men i mellantiden, när bruk och gjuterier förmodligen hade återförsäljare som behövde beställa påfyllning av populära modeller då och då, och illustrerade kataloger var dyra att framställa och därför sällsynta, måtte numreringen ha varit väldigt viktig. Det skulle egentligen inte förvåna mig om varje arbetslag på Skultuna slog in artikelnummer på lagets dagsproduktion av ljusstakar innan de gick hem, medan SB+krona slogs in centralt i efterhand, i anslutning till en kvalitetskontroll och bokföring av produktionen (Erixon har ju siffror på antal par som producerades av olika sorter, så de måste ha hållit noggrann koll).

    De behövde egentligen inte flera SB-stämplar av samma storlek annat än om SB-stämplingen av t.ex. ljusstakar gjordes parallellt på flera olika ställen. Säg att det tar hela 5 minuter att stämpla ett föremål, då skulle en person hinna stämpla 30 000 - 35 000 föremål på ett år, det borde väl täcka hela brukets produktion...
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2019-01-18 klockan 19:09.

  2. #22
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    123
    Jag slogs av en tanke, apropå likhet med järnbruksstämplar - tänk om Skultuna har varit i järnbranschen också? Jag sökte lite, och snavade nästan genast på detta:

    Under året 1835 hade privilegier å följande Verk och Inrättningar blifvit meddelade, nemligen:
    Namn:  PoIT_1837_02_14_privilegier_meddelade_1835.jpg
Visningar: 69
Storlek:  9,8 KB
    (Post- och Inrikes Tidningar 1837-02-14)

    Edit: Det finns bild på bevarat stångjärn stämplat av Skultuna - ser ut som S.B. med nånting (kronan?) nedanför. (Edit igen: Det fanns fler bilder som var tydligare, och det är inte alls en krona, utan ett tydligt H. - vad nu det betyder!)

    År 1837 hade Skultuna fått vilkorligt tillstånd att smida stångjärn:
    Namn:  stångjärn.jpg
Visningar: 68
Storlek:  11,8 KB
    (Post- och Inrikes Tidningar 1837-06-02)

    Erixons stora Skultuna-verk har säkert info om detta; omfattningen och hur länge det pågick.
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2019-01-19 klockan 21:29.

  3. #23
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 891
    Intressant att du lyckades hitta information om att Skultuna tillverkat järn. Jag försökte söka på lite snabbt på det och fick en teori kring stämpelns utformning. Visserligen vet jag ju att det delvis handlade om att många enkla kombinationer var upptagna. Jag fick en annan träff på digitalt museum som jag först trodde var en felskrivning - den här https://digitaltmuseum.se/021026326434/stangjarn-bit. Den har visserligen en annan stämpel SCB under krona och kommer från Surahammars bruk. I bildtexten står det kolhuset där den påträffades uppfördes i samband med att järntillverkningen började i Skultuna. Men jag såg ju också när jag sökte på det hela att Surahammars och Skultuna bruk under 1700-talet fick samma ägare. Jag vet inte om delar av järntillverkningen skett i Surahammar och vidarebearbetning i Skultuna? Hittade via googlebooks några böcker som handlade om ett tidigt valsverk för järn i Skultuna, men tyvärr kunde jag inte läsa dem i fulltext. Hursomhelst skulle ju SH kunna anspela på Surahammar och vara kopplat till att båda bruken hade samma ägare.

    Intressant det du sade om stämplar. Jag läste faktiskt lite om produktionen i Erixons "Mässing" slogs jag av hur liten den ändå var. Mässingskrukor hade till exempel en tillverkningstopp 1811 med 895 tillverkade. 1830 gjordes 426 och 1860 369 stycken. Då hade den stigit betydligt i förhållande till 1700-talet då bara några få per år tillverkades. Det är kanske inte krukorna som utgjort merparten av produktionen men med tanke på att de inte är jättesällsynta bland de märkta föremålen bör andelen inte ha varit alltför minimal och en enda stämpel borde ju faktiskt ha fungerat, eller alla fall en per verkstadsdel. Då kan man ju faktiskt tänka om och föreställa sig att stämplarna direkt avlöst varandra. Samtidigt går det ju i så fall också att krångla till det - jag ser ju snabbt att mina S:B - stämplar inte är identiska. De skiljer sig något i storlek, även mellan "kattskålarna". Och de raka Skultunastämplarna har vi ju redan sett att de finns med olika typografi och format.

    En riktig fördjupning skulle nog behöva att jag letar fram all litteratur jag kan komma över, tyvärr vet jag väl inte riktigt när jag skulle få tid över till det...

  4. #24
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    123
    Tolkningen Skultuna + Surahammar är fyndig! När du skrev att de hade samma ägare, kom jag att tänka på en sak, och kollade Skultunas ägare på Wikipedia - kring denna tid var det Carl Wilhelm Hammarsköld (lämnade landet pga Skultunas konkurshot 1849). Det kan även vara därifrån H:et kom. Järnhanteringen upphörde nog i början av 1850-talet (Skultuna bruksarkiv har "Järnjournaler" för spridda år 1839-1851 enligt NAD).

    Olika varianter på plåtstämpar kan ha sin förklaring. Även om man bara använde en stämpel per verkstadsdel, så hände det nog någon gång att den hade blivit förlagd, eller kanske skadad, så att man insåg att det vore bra att ha en i reserv. Och då mätte man nog inte stämpeln med mikrometer innan man gick till gravören och beställde en ny S:B. När man hade lärt sig den läxan såg man nog till att ha en fungerande gammal stämpel kvar som reserv nästa gång man bytte stämpeldesign. Plåtföremålen stämplades nog direkt i verkstaden; stämpeln på handtaget till Simcos tratt i gamla tråden är uppenbarligen slagen innan handtaget böjdes till.

    Jag har ett häfte med nytryck av två priskuranter på väg. Ska berätta mer när jag har fått det, men det verkar som att de har använt samma priskurant i många år. Årtalet är tryckt som "18____", och sällan ifyllt...

    Det har varit en intressant diskussion, och det känns som att vi har kommit lite framåt! En annan gång kommer vi kanske en bit till.

    Medan jag kommer ihåg det - i Erixons Skultuna-verk låter del II:1 mest relevant: "Skultuna bruks historia 1607 - 1860" (1957).

  5. #25
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 891
    Tack för översyn med mitt hugskott Surahammar. När jag läste ditt förslag om Hammarberg insåg jag att det betydligt trovärdigare. Jag får blåsa liv i tråden någon gång när jag har mer tid över att dyka litegrann i källorna. En sak som borde stå klart är ju ändå att SB - stämpeln, den med krona eller utan borde ha varit först. Det skulle ha varit underligt om man gått från en stämpel med namnet utskrivet skulle ha ersatts med en stämpel med enbart SB. På 1870-talet verkar det ju ansetts allmänt känt att SB stod för Skultuna men det lär ju ha etablerats genom långvarigt bruk av stämpeln. Sedan är det ju inget som egentligen hindrar att båda stämplarna varit i bruk parallellt även på hamrad mässingsplåt. Som du säger så tror jag inte heller att exakt utformning av stämpeln ansetts viktig. Det blir ju dock om man börjar räkna varianterna en ganska stor mängd små variationer som ju visar att ganska många enskilda stämplar använts. Som du noterade om kaptenens stämpel så verkar den ha lagats någon gång. Vi får ju anta att man i början av 1800-talet helst brukade stämplarna till de var utslitna.

  6. #26
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 241
    Hallå, Ramnäs bruk och Skultuna verkar ha en
    klar koppling genom Abraham Schleicher som
    var bevandrad i såväl mässings som järnbruks-
    hantering och som dessutom bodde på Hummelsta
    som ligger så gott som mittemellan.
    https://forum.genealogi.se/index.php?topic=43899.0
    Senast redigerat av prylsnubben den 2019-01-22 klockan 21:23.

  7. #27
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    123
    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    Tack för översyn med mitt hugskott Surahammar. När jag läste ditt förslag om Hammarberg insåg jag att det betydligt trovärdigare. Jag får blåsa liv i tråden någon gång när jag har mer tid över att dyka litegrann i källorna. En sak som borde stå klart är ju ändå att SB - stämpeln, den med krona eller utan borde ha varit först. Det skulle ha varit underligt om man gått från en stämpel med namnet utskrivet skulle ha ersatts med en stämpel med enbart SB. På 1870-talet verkar det ju ansetts allmänt känt att SB stod för Skultuna men det lär ju ha etablerats genom långvarigt bruk av stämpeln. Sedan är det ju inget som egentligen hindrar att båda stämplarna varit i bruk parallellt även på hamrad mässingsplåt. Som du säger så tror jag inte heller att exakt utformning av stämpeln ansetts viktig. Det blir ju dock om man börjar räkna varianterna en ganska stor mängd små variationer som ju visar att ganska många enskilda stämplar använts. Som du noterade om kaptenens stämpel så verkar den ha lagats någon gång. Vi får ju anta att man i början av 1800-talet helst brukade stämplarna till de var utslitna.
    Jag håller helt med dig om att SB i fördjupning måste ha kommit först; skarpstämplad kom däremot betydligt senare. Jag har en del observationer och tankar, som jag grunnar vidare på och gör anteckningar om tills det blir lämpligt att ta upp tråden igen.

    Jag nämnde att jag hade ett nytryckt priskuranthäfte från Skultuna på gång. Tryckt 1982, på baksidan står att det är ett sammandrag av två priskuranter utgivna omkring år 1830 och 1860 och omfattar huvuddelen av produktionen vid Skultuna Bruk under 1800-talet. - Dateringen till 1830 kan vara tveksam; jag har på annat håll sett påståenden i böcker om att Skultunas första illustrerade katalog kom ca 1840, eller 1830-1840. I katalogen från ca 1860 har många av ljusstakarna fått nya nummer, och en del modeller har bytts ut.

    Det finns även en scannad katalog att läsa online (http://libris.kb.se/bib/13518411), KB anger året "1878?". Dateringen till senare delen av 1870-talet verkar rimlig (priserna är i kronor, kärlens rymd anges i kannor, och det finns inga förnicklade ljusstakar).

    I Forsgrens "Mässingsbruk och bruk av mässing" återges Skultunas stämpel för mässingstråd, enligt stämpelbok för Stockholms Järnvåg 1775. Det är en bygelkrona över en stjärna, och motsvarande finns på framsidan av priskuranterna ca 1830 och ca 1860. Så än så länge har jag inte sett något tecken på att den öppna kronan på 1800-talets stämplar skulle bygga på någon äldre Skultunatradition. Men jag har en idé om varför den kom.

    Jag snavade för övrigt på en spilkum med kaptenens lagade kursiva stämpel, men på min är den tilltygad på helt andra sätt än hans. Kanske var just de kursiva stämplarna av dålig kvalitet, och behövde ersättas efter kortare tid än övriga stämplar, så att färre avtryck finns därför.



    Citat Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
    Hallå, Ramnäs bruk och Skultuna verkar ha en
    klar koppling genom Abraham Schleicher som
    var bevandrad i såväl mässings som järnbruks-
    hantering och som dessutom bodde på Hummelsta
    som ligger så gott som mittemellan.
    https://forum.genealogi.se/index.php?topic=43899.0
    Forsgren nämner stångjärnssmide på Skultuna 1835-1853, men inget om att det förekommit tidigare. Det är ett avstånd på 200 år från Abraham Schleicher, så det kanske är väl så troligt att influensen kommit från någon annan person eller släkt?
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2019-01-25 klockan 17:03. Anledning: lagt in citat

  8. #28
    När jag besökte Skultuna Bruk för ett antal år sedan, fick jag den här förteckningen över deras stämplar av en person som arbetade där:

    Namn:  skultuna 1.jpg
Visningar: 44
Storlek:  48,0 KB

    Sedan har jag, förutom Sigurd Erixons bok "Mässing", även den här broschyren från Västmanlands Läns Museum, som visar stämplar från Skultuna Bruk, om det kanske kan tillföra något till diskussionen:

    Namn:  skultuna 2.jpg
Visningar: 43
Storlek:  87,0 KB
    Namn:  skultuna 3.jpg
Visningar: 44
Storlek:  51,7 KB
    Namn:  skultuna 4.jpg
Visningar: 41
Storlek:  53,6 KB
    Namn:  skultuna 5.jpg
Visningar: 43
Storlek:  67,2 KB
    Namn:  skultuna 5.jpg
Visningar: 43
Storlek:  85,0 KB
    Senast redigerat av e_v_a den 2019-01-25 klockan 15:30.

  9. #29
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    123
    e_v_a,
    Tack för all informationen, jag hade inte anat att det fanns många olika stämplar! Det här är i särklass den mest utförliga informationen jag sett. Jag har sett att länsmuseet har daterat ljusstakar utifrån vilka års kataloger de finns i, så de verkar ha tillgång till bra underlag, men de breda dateringarna med jämna decennier visar att det finns en osäkerhet.

    För övrigt ser jag inte den med kursiva versaler i nedsänkt rektangel, så kanske finns det ännu fler okända stämplar...

  10. #30
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    3 891
    Tack eva, det är listan från Västmanlands länsmuseum du visar som jag talat om. Den översta stämpeln tycker jag inte alls ser tillräckligt gammal ut för den datering som ges här. Jag har dessutom hört att det i själva verket skall vara en engelsk tillverkare. Om jag minns rätt har museet den på en kam. Det gör att jag är skeptisk även till de båda nästföljande, jag skulle vilja veta vad identifikationen med Skultuna bygger på.

    Nästa stämpel måste vara den stångjärnsstämpel som Anna-Karin visat här tidigare i tråden. Sedan blir jag lite fundersam kring dateringen av en del stämplar. Inpressade S:B sägs vara från 1830-50-talen, inpressade Skultuna inom ram. Nästa stämpel, med eller utan krona dateras till 1840-1860-talet. Jag tror det är för tidigt. Det är vad vi hittills sett saker som är trycksbarvade och med maskingjorda nitar. Erixon nämner i mässing bara förändringen i förbigående. Han nämner att tryclsvarning eller pressning efter form skall ha introducerats på 1850-talet. Det låter i mina öron tidigt. Han är dock inte pecifik och behöver inte tala om Skultuna. I sina bilder daterar han en del slagna kopparföremål till andra hälft och en trycksvarvad kruka till omkring 1900. Jag tror också att det här måste ha varit ett ganska skarpt brott i tillverkningen. När man väl investerat i de här maskinerna kan de inte ha varit lönsamt att samtidigt fortsätta tillverkning på gamla sättet.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •