Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Skultuna ljusstakar

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Skultuna ljusstakar

    Hej!

    Har ett par skultuna ljusstakar som jag tycker sticker ut lite. Dessa verkar ha en, i mitt tycke, ful silvrig plätering/överdrag över vad jag misstänker är mässing (skultunas signum-material?).

    Någon kanske vet mer om dessa och just denna typ av produktion med överdraget, hittar inget om just det.

    Ha det gott!
    Bifogade filer

  • #2
    Nu har jag ju konstaterat att en hel del äldre mässingsföremål förkromades i början av 1900-tslet när tekniken blev spridd men Skultuna tillverkade i slutet av 1800-talet mässing för elektrolytisk försilvring, de här ljusstakarna verkar vara från den tiden.

    Vad som ses som fult/fint har varierat. I slutet av 1800- eller 1900-talet var försilvring exklusivare. På 1960- och 1970-talet var ren mässing trendigare, då skrapades försilvringen på de här sakerna ganska ofta av, det är nog därför de är ganska ovanliga.

    Comment


    • #3
      Tackar ännu en gång för svar FBQ!

      Hade letat igenom forumet och på nätet om/när Skultuna försilvrade saker med fruktlöst resultat, endast hittat info om objekt i ”plain” mässing.

      Mitt tycke om det fula är för att överdraget inte känns kvalitativt gjort, det ”rivs” i fingertopparna när man drar fingrarna över objekten i de delar där pläteringen flagnat. Jämför med andra typer av slitage på plätering på objekt där det känns jämnt och fint, vilket jag annars tycker ger objekt en fin karaktär.

      I övrigt där det inte flagnat på partier som löper horisontellt upptill och nertill är ytan dassigare (detta syns särskilt på ljusstaken t.v. på bild) och inte särskilt blankt. Kan väl dock kanske ha att göra med dålig förvaring/hantering av objekten, vad vet jag.

      Tack igen för svar!

      //Blomman

      Comment


      • #4
        Ljustakarna är nog förnicklade inte försilvrade

        Comment


        • #5
          nobe har nog rätt. Såg att det liknade det på bilderna men de var ganska korniga så jag tordes inte vara säker. Av beskrivningen du ger låter det som förnickling. Som jag skrev i andra tråden verkar det ha varit vanligt i böjan av 1900-talet att man förnicklade mässingsföremål.

          PS såg att jag fick hjärnsläpp i mitt första inlägg och skrev förkromning i stället för förnickling.
          Last edited by FBQ; 2019-01-07, 20:23.

          Comment


          • #6
            Jag bläddrade i Erixon och råkade se en lite närmare uppgift om när Skultuna började förnickla. Han skriver att deras små ljusstakar från och med 1880-talet även såldes i förnicklat skick ("Mässing", s 234 och 235). Även nattljusstakar med tändsticksställ förnicklades ofta från samma tid, skriver han (s 232); däremot verkar han inte nämna om högre ljusstakar förnicklades eller ej.

            Comment


            • #7
              Ok, skall titta på det senare. Kaffekannan som visas på bilden i den andra tråden och en jag har själv som jag visat tidigare har ju den äldsta Skultunastämpeln. Dateringarna av den varierar ju lite men brukar vara omkring 1825-1840. (annat ämne som jag tänkt fördjupa mig i när jag får tid) Hursomhelst är de helt klart senare förnicklade. De här ljusstakakarna är ju senare och kan ju ha förnicklats då de tillverkades.

              Vi diskuterade det i en annan tråd och har för mig att det konstaterades att förnickling gjordes i Sverige första gången på 1870-talet.
              Last edited by FBQ; 2019-01-09, 16:14.

              Comment


              • #8
                FBQ,
                Jag såg din förnicklade kanna, den andra tråden har jag inte hittat än men det blir väl en annan gång. En tidningssökning talar också för 1870-talet - förnickling var omskrivet 1877 men tydligen på experimentstadiet; Teknisk Tidskrift nov 1876 ska ha behandlat förnickling av järnverktyg etc, och 1878 börjar Stockholms Förnicklings-Fabrik annonsera om galvanisk förnickling av metallytor i Stockholms Dagblad. Omnämnandena av förnickling i tidningsdatabasen har en topp ca 1880-1905.

                Helt klart är, att teknikspridning ofta tog tid förr. Jag har några anteckningar om när olika pläteringar m.m. uppfanns, ska posta dem så småningom.

                (Men om du någon gång gör en djupdykning i Skultunastämplar så låter det förstås ännu mer spännande än förnickling, kan jag tycka!)

                Comment


                • #9
                  Jag skall kanske göra ett försök att starta tråden, vore ju roligt om fler hade föremål att bidra med då. Har mest mässingsplåt och då med de äldre stämplarna. Vi får se det blir nog inte idag.

                  Comment


                  • #10
                    Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                    Jag skall kanske göra ett försök att starta tråden, vore ju roligt om fler hade föremål att bidra med då. Har mest mässingsplåt och då med de äldre stämplarna. Vi får se det blir nog inte idag.
                    Kan bidra med ett par förnicklade ljusstakar från Skultuna, som jag har frågat om tidigare:

                    Last edited by e_v_a; 2019-01-11, 16:30.

                    Comment


                    • #11
                      Ja, Evas ljusstakar måste ju också vara senare förnicklade. Förutom kaffekannan har jag två "kattskålar" med S:B stämpeln. Kan ha en till någonstans, tycker att jag saknar en. Dateringarna som brukar vara 1825-1840 på den här stämpeln. Sedan varierar de lite och frågan är om man vet exakt när den togs i bruk och försvann. Alla saker jag sett med den har dock handrullade nitar. Click image for larger version

Name:	20190111_191045.jpg
Views:	1
Size:	35,5 KB
ID:	570122Click image for larger version

Name:	20190111_191051.jpg
Views:	1
Size:	32,7 KB
ID:	570123

                      Comment


                      • #12
                        Nästa stämpel skall vara den inpressade raka. Har en kopparbunke, annan "kattskål" och en kruka med den här. Stämpeln brukar datetas till 1840-1860, men jag har egentligen inga tydliga belägg för att den här stämpeln är yngre. Alla de här föremålen har också handrullade nitar. Mässingsbunken har ju ganska höga raka kanter, som ju snara är typiskt för kopparbunkar under andra hälften av 1800-talet. Å andra sidan är ju det här manufaktur och bör ha varit ganska tidigt med nymodigheter jämfört med kopparslagare på landsbygden. Click image for larger version

Name:	20190111_191205.jpg
Views:	1
Size:	45,9 KB
ID:	570124Click image for larger version

Name:	20190111_191306.jpg
Views:	1
Size:	59,3 KB
ID:	570125Click image for larger version

Name:	15472316190676781050682975413265.jpg
Views:	1
Size:	34,8 KB
ID:	570126

                        (stämpeln på mässingsbunken är kanske svår att se men jag skippar separat bild om ingen särskilt frågar efter det, den liknar de andra).

                        Comment


                        • #13
                          Sedan finns de yngre stämplarna som brukar sättas till 1860-1890, dels den på den här, SB med krona, Skultuna med krona, Skultuna bruk utan krona, men som jag varit inne på i en annan tråd, inpressat Skultuna utan kvadratisk stämpel hör uppenbart hit. Saker med de här stämplarna finns trycksvarvat och med maskingjorda nitar. Har inte heller sett laxningar på saker från den här tiden, har någon exempel får de gärna visa. Bland sakerna finns ju sådant märkt med kannrymd så de borde ju ändå vara 1800-talssaker. Från omkring 1890 skall stämpeln Skultuna 1611 med krona ha införts. Är dock ganska säker på att en del av stämplarna som brukar anges till före 1890 även var i bruk efter och att inte allt har årtalet 1611 angivet.

                          Comment


                          • #14
                            FBQ,
                            Skulle det möjligen ha varit någon bild i ditt senaste inlägg?

                            Jag kan tillägga att jag har sett tre varianter på SB med krona:

                            a) djupstämplat S.B. och separat skarpstämpel med öppen krona
                            b) djupstämplat S.B. och öppen krona i samma stämpel
                            c) skarpstämplat SB och bygelkrona i samma stämpel

                            Stämpel a finns på mina första 1800-talsstakar som jag köpte nyligen, de andra har jag sett på bilder. Stämpel b verkar vara mest sällsynt av de tre, och djupstämplat S.B. är väl äldre än skarpstämplat SB. Den öppna kronan syns oftast dåligt i stämpelavtrycket; man ser nästan bara ytterkonturen. Bygelkronan blir mycket tydligare, den var ett bättre val.

                            Hur menar du med "inpressat Skultuna utan kvadratisk stämpel"? Jag lyckas inte hitta tråden där det nämns.
                            Last edited by Anna-Carin; 2019-01-12, 18:47.

                            Comment


                            • #15
                              Jag skall försöka leta upp tråden ikväll. Tyvärr har jag dåligt med yngre skultunasaker själv. Det är ju en tydlig skillnad mellan de skarpstämplade föremålen på föremål i gjuten mässing mot de i mässingsplåt. Har dock dålig koll på tidsskillnaden här. Skall försöka återkomma.

                              Comment

                              Working...
                              X