Aladåbform Porath

[prylsnubben]

Hittade denna idag för en tjuga, stämplad K eller möjligen R Porath.
Porath var en mästersmeds och mästerfäktar! -släkt med vallonska
rötter vad jag förstår. Porath/Parath men även utan t på slutet
förekommer historiskt. Adlades av Karl XII då Dietrich Porat var
krigarkonungens fäktningslärare.
Aladåbformen är ju tydligt förkopprad och det yttersta blanka
galvaniskt påförda skicket flagnar rejält. Antar att man behandlade
kopparkärl som man tyckte var lite finare med denna metod för att
slippa putsa dom, eller? Det allra exklusivaste sättet var att använda
en lösning av cyankoppar i cyankalium (huva)! men det var dyrbart
och istället använde man en sorts elektrolytisk metod galvanoplastik
enligt Oudrys metod framtagen på 1830-talet.
Groddoneringen på formen är ju veckad mer än rund och jag undrar
om det säger något om åldern, kanske även metoden förkoppring
kan vara en vägledning, gissar själv på runt 1850.
Den kopparslagare Porath man hittar först är en som öppnade sin
verkstad i Norrtälje på 1890-talet, där man fortfarande i samma
lokal har en guldsmedsaffär i samma släkts ägo.
Hur vanligt är det med kopparföremål som är behandlade på detta
sätt, försilvrade och förnicklade föremål förekommer ju i legio men
förkopprade "på detta viset"?

PS Måtten är 25.5X17.0 cm. Den svarta "plumpen" är någon sorts
metallisk missbildning.

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=67849.0

http://www.guld.net/omoss.html

[FBQ]

Tycker det låter underligt med förkopprad koppar. Har svårt att tro att det skulle handla om något sätt att undvika putsning
Känns mer rimligt att det är fråga om ett tätningsförsök. Ganska ofta har ju gamla slitna bunkar och formar fått skador och blivit otäta. Man brukar ju ha nöjt sig med en tjockare förtenning som fyllt ut sprickorna, men kanske har man här gjort något mer avancerat försök.

Kan inte minnas mig ha sett det och har inte konsulterat ämnet än.

[prylsnubben]

Då avvaktar vi tills Du har gjort Din konsultation, gonatt sålänge.

[FBQ]

Om någon har något smart att säga behöver de inte vänta på mig. Kom hem till Gotland i natt, med dagis och jobb är jag inte säker att jag hinner med så mycket just nu.

[FBQ]

Hose kan kanske bidra med information.

Annars kan jag konstatera att jag har tre aladåbformar, två med runda och en med spetsiga vulster. Kan inte se någon tydöig åldersordning. 1850 känns fullt rimligt. Kanske hade jag tordas gissa närmare om jag haft den i handen. Det syns inte på bilderna om nitarna är handrullade. Nu kan de ju alla fall vara bytta men det hade ju ändå kunnat ge ledtrådar.

Har som du inte hittat någon tidigare Porath som varit kopparslagare men det kan nog gå vid lite sökande. Ludvig G Porath som startar I Norrtelje 1890 är ju knappast tillverkaren. Visserligen hade jag kunnat tänkt mig den som en mycket omodernt föremål runt den tiden men det stämmer ju inte alls med vad Porath annars gjort och hans stämpel är också en helt annan och modernare. Ser inte alls någon annan bokstav före efternamnet men kanske skulle du tvätta stämpeln från ärg och smuts, se om den blir lättare att läsa.

[nobe]

Kan det vara så att det är lack som släpper. Jag har stött på koppar och mässingföremål som har blivit lackade efter putsning för att de inte skulle bli oxiderade

[prylsnubben]

Stämpeln blir tyvärr inte tydligare än så då den är för grunt slagen i
början på namnet, ser ut som K. Porath med stark förstoring.
Lack är det inte, flagorna är precis som flagor från t.ex. ett för-
nicklat dörrhandtag som man kan skära sig på när det släpper.
Metoden "galvanoplastik" går att läsa om i "runeberg" stycket
galvanisk förkoppring.
Mittåt, nobe har nog rätt. Det verkar vara någon sorts väldigt hård
lack, jag ser när verkligen skärskådar formen någon liten rinning
och dessutom tror jag att "plumpen" bredvid stämpeln kan vara
en lackplump. Får inte loss någon större flaga utan att riskera att
rispa kopparen så jag får nöja mig med detta så länge.
Tack FBQ och nobe för visat intresse.

[prylsnubben]

Vill bara tillägga att efter avlägsnande av lack som gjort
stämpeln oläslig till vissa delar visar det sig att det står
L.Porath, förmodligen då denne Ludwig Porath som öppnade
verkstad i Norrtelje 1891. Någostans läste jag att han flyttat
dit från Stockholm men vad han sysslade med tidigare framgår
inte. Vissa av hans stämplar visar ju även tillverkningorten,
men så icke min.
Roligt ändå med fäktmästarsläkten som adlades av Karl XII.

[FBQ]

Jag konstaterar dock att övriga Porathsläkter inte verkar ha någon koppling till adliga ätten von Porath.

Hittade Ludvig Porath i Sveriges befolkning 1890. Han bodde då i Kvarteret glasbruket nedre N 4, Katarina församling i Stockholm. Han anges som kopparslageriarbetare. Han skall ha varit född 1860 i Skålleruds socken i Dalsland. När jag sökte efter andra kopparslagare med namnet Porath verkade jag inte hitta några. Porath/Parath verkar dock vara en vallonsläkt, smeder verkar ha bott i Dalsland alla fall sedan 1700-talet.

Passade på att titta efter kvarteret Glasbruket nedre för att se vad det syftade på, det är ju i Katarina så uppenbarligen hade det inget med kvarteret Glasbruket på Kungsholmen att göra. Såg att det tydligen låg vid Stadsgårdshamnen. Någon urstockholmare kanske kan berätta varför det fanns ett kvarter med namnet Glasbruket här.

[prylsnubben]

Förklaringen till kv. Glasbruket hittar Du här!

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jungs_glashytta

[FBQ]

Aha, tack, ja det var ju jag som har skrivit artikeln en gång i tiden men hade helt glömt att Jungska glashyttan låg här.


Funderar lite kring fötter på aladåbformarna, undrar om det är regionalt hur det ser ut och hur fötterna är utformade. Här är två med fötter har en tredje som har haft fötter men där de ersatts med handtag. Även hantagen i mässing är dock ditfogade med handrullade nitar.