Funderingar kring dateringar av (servis)glas, och betydelsen av densamma

[Kerstinfroberg]

Hej kamrater! Jag har lagt märke till att många av er är intresserade av att datera ert (servis)glas.

Jag är inte speciellt intresserad av att samla glas (mekaniska glasmaskiner är mera min grej), men jag tror mig ha förstått att äldre glas är ”finare” än yngre.
Hur resonerar ni när det gäller långlivade serviser?

Några exempel:
Servis Lina från Kosta figurerar i kataloger från 1926-1944

Servis Elon från Kosta finns i kataloger från nångång på tidigt ’30-tal, och var fortfarande i produktion 1974

Ett modernare exempel kan vara Chateau, en servis lanserad 1981 – den gjordes ursprungligen på Johansfors, produceras fortfarande, idag på Kosta.

Eller ta den historiserande servisen Odelberg: enligt Steenberg (i Svenskt glas från 1995 2:a uppl under redaktion av M-S Danielsson) började den göras på Kosta ca år 1900. Den förekommer även i kataloger från 1926, 1931, 1940, 1944…

Hur resonerar ni när ni hittar ett Lina/Elon/Chateau/Odelberg-glas? Vilket decennium hänför ni den till?

Är det ”finare” att ha ett tidigt Chateau än ett nyproducerat? Hur avgör ni isåfall om det är nytt eller gammalt?

[Ungfyndaren]

Som jag ser det, så handlar det om känslan. Att dricka ur ett nyproducerat glas är ju inte lika roligt som det är att dricka ur ett gammalt glas. Om det överhuvudtaget ska gå att veta hur gamla lite nyare grejer är så behöver det ju vara etikett på.
Kosta etiketterna skiljer ju sig genom åren, och med hjälp av det så kan man ju någorlunda datera dem.

Med Vänliga Hälsningar
DU

[gärdsle]

Intressant fråga. Jag samlar dryckesglas från så långt bak i tiden marknaden tillåter (c:a 1700) och till idag, och har så där 1500 stycken. För mig är alla glasen i samlingen lika fina och berättar lika trevliga historier, visserligen olika långa men ändå.
För att hitta deras historier har jag skaffat mig tre hyllmeter litteratur också. Är man nörd så är man.
Hur fint ett glas anses är nog mycket individuellt. En del värderar ålder, väldigt många vill ha en känd designer eller ett ärevördigt glasbruk att framhålla.
När det gäller datering brukar jag i mitt register ange ungefär mellan vilka år tillverkningen pågick. Det är intressant att veta när glaset introducerades. Glaset är oftast en produkt av sin tid och representerar stilviljan vid den tid då de sattes i produktion.
Förr mer än nu hade glasen långa produktionstider. Förutom de exempel som redan nämnts kan jag nämna t.ex. de olivslipade serviserna Edward och Derby med facettslipat ben som vid vissa glasbruk fanns i produktion i 75 år från c:a 1870. Därmed finns de både som sprängda och drivna. De drivna är då metodmässigt äldre, men eftersom de gjordes nästan överallt kan ett sprängt vara äldre än ett drivet beroende på när glasbruken införskaffade sprängningsanordningarna. Det ena är inte finare än det andra. En av varje berättar historien.

[FBQ]

Jag är själv intresserad av föremålens historia, så långt den går att utläsa. Då är ju föremålets ålder absolut av intresse. Om jag köper ett glas är det ju inte intressant att "likadana glas användes på 1930-talet", mitt glas behöver ju vara från 1930-talet. Sedan kan man ju visst tycka att 1980-talsglas är intressanta också. Själv ser jag ingen poäng i sig att ha glas som tillhör den absolut första produktionen av aktuell modell.

Sedan är jag ju inte i någon större utsträckning intresserad av 1900-talsglas. Jag har köpt och ärvt en del som jag använder, men har ju egentligen för mycket glas och det är i det äldre intervallet jag hellre köper glas, numera hellre en bit tillbaka på 1800-talet eftersom jag har ganska mycket från slutet av 1800-talet också.

Sedan är det ju så att i många fall går det ju inte att exakt datera glas eller andra saker. Man får leva med att det finns en viss osäkerhet kring exakt när ett glas är tillverkat. Ofta tycker jag det är trevligt när man faktiskt kan svara på exakt när och var ett glas tillverkat. Samtidigt är det ju de föremål som är mer svårtutforskade som utmanar.

[Kerstinfroberg]

Gärdsle tar upp en annan aspekt, som jag i hastigheten glömde: hur attribuera ett "vanligt" glas (Edward och Derby, även Juno, Ulle m.fl)? (Eller, från mitt tidigare exempel, Lina)
Sprängt eller drivet, vilka bruk skaffade vilka maskiner när osv är förstås en metod (om det går att finna ut utan långa och långväga arkivstudier).

Litteraturstudier är förstås också bra - men hur göra när litteraturen är motstridig? Till exempel detdär med pantograf(er) kontra "gilloscheringsmaskiner" på Reijmyre... (läs mer här). Åtminstone Nisbet-Fogelberg får väl anses som kompetenta forskare, säkerligen gjorde de arkivstudier - men det *blir* svårt att komma förbi Kaijser och hans "6 gilloscheringsmaskiner"...

Vi (Bergdala glastekniska) har inga pengar, så våra vanligaste fyndplatser är loppisar. Relativt sällan finns etiketter på loppisfynd (det *har* hänt - en gång...) Det finns gott om etikettlösa glas även hos antikhandlare.

Jag har stött på antikhandlare som påstår sig veta vilket bruk som tillverkade just "detta" exemplar av, säg, Juno, hänvisande till kataloger.

Jag har också hamnat i diskussion med engelska glasnördar som inte vill tro på att Odelberg (m fl) tillverkades på 1900-talet, eftersom fyrkantiga fötter "försvann" betydligt tidigare.
Samma resonemang har hörts om omvikt kant (omvikt kant har aldrig använts på 1900-talet).

... bara några fler funderingar - egentligen vill jag bara ha hjälp att fundera vidare...

[FBQ]

Lite från ämnet, men det ni beskriver är ju verkligheten för de flesta samlare, det cirkulerar mycket rykten och mer eller mindre goda antaganden därute. Tidigare var det länsmuseerna man förlitade sig på att hålla ordning på vad som är sant och vad som inte är det. Idag får man lita på andra kanaler och det är ju inte alltid lätt att veta vad som är trovärdigt.

[Ungfyndaren]

Lite från ämnet, men det ni beskriver är ju verkligheten för de flesta samlare, det cirkulerar mycket rykten och mer eller mindre goda antaganden därute. Tidigare var det länsmuseerna man förlitade sig på att hålla ordning på vad som är sant och vad som inte är det. Idag får man lita på andra kanaler och det är ju inte alltid lätt att veta vad som är trovärdigt.

Det är lite som "Göteborgsvaserna" med vit veckad kant som alltid påstås vara från Göteborgs glasbruk. Dem är idag dömda att alltid tillskrivas det, även om det är tveksamt om det gick att göra just dem färgerna på den tiden dessutom helt utan orenheter...

[gärdsle]

För min del attribuerar jag i min förteckning det som går att attribuera. Ibland blir noggrannheten stor, ibland nästan ingenting. Ex: "Perlkelchen höjd ... Anonym. 1740-1810" eller "Vinglas höjd .... "Bielke". Eda glasbruk. Gerda Strömberg, sign. Eda-30".
När det gäller litteratur gäller det naturligtvis att ha helt vanlig källkritik. När jag hade samlat i fem år och läst åtta glasböcker trodde jag att jag kunde allt om glas. Nu har jag samlat i 35, besökt många museer och läst massor av glasböcker och konstaterar att det är inte mycket jag med säkerhet vet om glas.....

[Ungfyndaren]

För min del attribuerar jag i min förteckning det som går att attribuera. Ibland blir noggrannheten stor, ibland nästan ingenting. Ex: "Perlkelchen höjd ... Anonym. 1740-1810" eller "Vinglas höjd .... "Bielke". Eda glasbruk. Gerda Strömberg, sign. Eda-30".
När det gäller litteratur gäller det naturligtvis att ha helt vanlig källkritik. När jag hade samlat i fem år och läst åtta glasböcker trodde jag att jag kunde allt om glas. Nu har jag samlat i 35, besökt många museer och läst massor av glasböcker och konstaterar att det är inte mycket jag med säkerhet vet om glas.....

Jag kanske borde göra en förteckning själv... Det verkar vara så många som gör det.
Absolut, man kan ju aldrig bli fullt lärd i glas.

[FBQ]

Nej, och själv känner jag att jag glömmer saker så lätt. Särskilt när man har mycket att göra, på jobb och hemma är det svårt att minnas var man såg en sak, var man läste något, särskilt om det var många år sedan man fick tillfälle att läsa. Vill man bli duktig måste man helt klart specialisera sig. Men om man har många områden man tycker är roliga kanske man får leva med att inte bli superduktig. Och om man hittar ett område som man är ensam om att studera är det ju inte svårt att bli bäst på det. Det blir ju dock lite svårt att ha utbyte med några då.

När det gäller uppgifter om datering och glasbruk är det ofta svårt att avgöra vad uppgifter så väl i böcker som från samlare och på nätet kommer ifrån och hur välgrundade de är ibland anges vad antaganden bygger på men tyvärr alltför sällan.

[Ungfyndaren]

Odelberg sedan 1845?

Reagerade lite när jag läste detta:




Ur Svenskt glas för hushållet (600 svenska glas sammanställda av Sven Erik Skawonius)
Det står att servisen Odelberg tillverkas sedan 1845... Rätt stor skillnad mot vad vissa andra skriver att den började tillverkas. Kan det här stämma? Boken är från 1961.

[FBQ]

Nja... Troligen är det ju så att den är skapad som kopia på en äldre glasmodell. Sedan är fråga om man skall se det som samma servis, jag tycker nog att det är att tänja begreppet.

Jag kommer ju direkt att tänka på den här, har visat den här tidigare för många år sedan. Den är 1800-tal men samma mönster finns som en dekor som sägs vara skapad på 1940-talet. Har helt glömt vad dekoren heter och vid vilket glasbruk den tillverkades. Här är skillnaderna mycket små men skall man räkna det som samma dekor? Jag köpte den här med en ny sockerskål men den har jag gjort mig av med, det är lite utanför mitt samlarområde.

[Ungfyndaren]

Nja... Troligen är det ju så att den är skapad som kopia på en äldre glasmodell. Sedan är fråga om man skall se det som samma servis, jag tycker nog att det är att tänja begreppet.

Jag kommer ju direkt att tänka på den här, har visat den här tidigare för många år sedan. Den är 1800-tal men samma mönster finns som en dekor som sägs vara skapad på 1940-talet. Har helt glömt vad dekoren heter och vid vilket glasbruk den tillverkades. Här är skillnaderna mycket små men skall man räkna det som samma dekor? Jag köpte den här med en ny sockerskål men den har jag gjort mig av med, det är lite utanför mitt samlarområde.[ATTACH]171403[/ATTACH]

Cassimirsborgs glas som modellen baseras på, gjordes redan på 1700-talet. Så det är mycket riktigt en kopia av en en äldre servis.

[Kerstinfroberg]

odelberg?

har du kollat Steenbers Andertonhundratalsglas? (heter den inte exakt - mitt exemplar är fn utlånat)

Jag mins tydligt att hon nämner Persigny nånstans i boken - Odelbergg bör alltså finnas där också OM den verkligen varit med så länge.
På det hela taget känns den ju väldigt historiserande.

[Ungfyndaren]

har du kollat Steenbers Andertonhundratalsglas? (heter den inte exakt - mitt exemplar är fn utlånat)

Jag mins tydligt att hon nämner Persigny nånstans i boken - Odelbergg bör alltså finnas där också OM den verkligen varit med så länge.
På det hela taget känns den ju väldigt historiserande.

Man undrar ju vad källan till det är. Jag brukar tycka att ju äldre litteratur, ju mer exakt tidsbeskrivning på serviser. Men jag kan ha fel. Casimirsborg som är upphovsglasbruket till dekoren anlades 1757 och las ner 1810. Kosta kan ju mycket väl ha börjat göra den varianten 1845, men kanske utan namn. Namnet kanske först kom till mycket senare, who knows?