Pantograferade och ett guillocherat glas

[Ungfyndaren]

Dricksglaset kan vara från Åfors.
På Bergdala glastekniska museum har vi en mönsterplåt med det mönstret - på plåten var skrivet Åfors med fetkrita. (se bild i detta blogginlägg, mot slutet) Vi har givit plåten nummer 93.
Vi har inte sett mönstret i någon av de kataloger vi sett.

Det guillocherade mönstret är ganska vanligt, det ingår som ett av några hundra standardmönster som finns i Kutzschers kataloger från 1910 & 1925. (Kutzscher tillverkade bland annat guillocheringsmaskiner, men även pressar mm.)

På BGMs hemsida finns en del om etsning allmänt - till exempel här.

Såhär på sommaren har vi öppet kl 10-16 6 dagar i veckan (stängt onsdagar). (Det går förstås bra att kontakta oss för specialöppet andra dagar). Vi finns intill Bergdala glasbruk - här finns några kartor...

Åfors alltså, det var det sista jag kunde tänka på...
Så kul att ni har plåten och så många andra plåtar! När många olika människor bidrar med någonting var så blir ju historien till slut komplett!
Tack
DU

[Kerstinfroberg]

referens för guillocheringsmönster

Det har förstås funnits många tillverkare av maskiner (om inte annat syns det på de olika g-maskinerna vi har på BGM), men den enda vi kunnat identifiera är Kutzscher.

På denhär sidan finns flera kataloger från dem. Katalogen från 1910 är mest spännande (tycker jag), eftersom den också innehåller "recept" på hur en gör de olika mönstren.

På sidan 9 finns persigny-mönstret (montera 3 nålar istället för 1).



Vi har en karaff med mönstret:



På digitaltmuseum.se finns mycket att hitta - tyvärr inte alltid med de bästa bilderna - en sökning på "vinglas persigny" här.

Ett "problem" med dehär guillocheringsrecepten är ju att alla (och de var många, inte bara i Sverige!) som ägde g-maskiner från Kutzscher visste hur de skulle göra alla dedär 200 (eller så) mönstren... alltså blir frågan "vilket glasbruk" nästan omöjlig...

- Ungfyndaren, får jag fråga vilken bok du tittade i för ditt inlägg #3?

[Ungfyndaren]

Det har förstås funnits många tillverkare av maskiner (om inte annat syns det på de olika g-maskinerna vi har på BGM), men den enda vi kunnat identifiera är Kutzscher.

På denhär sidan finns flera kataloger från dem. Katalogen från 1910 är mest spännande (tycker jag), eftersom den också innehåller "recept" på hur en gör de olika mönstren.

På sidan 9 finns persigny-mönstret (montera 3 nålar istället för 1).

[ATTACH]171051[/ATTACH]

Vi har en karaff med mönstret:

[ATTACH]171050[/ATTACH]

På digitaltmuseum.se finns mycket att hitta - tyvärr inte alltid med de bästa bilderna - en sökning på "vinglas persigny" här.

Ett "problem" med dehär guillocheringsrecepten är ju att alla (och de var många, inte bara i Sverige!) som ägde g-maskiner från Kutzscher visste hur de skulle göra alla dedär 200 (eller så) mönstren... alltså blir frågan "vilket glasbruk" nästan omöjlig...

- Ungfyndaren, får jag fråga vilken bok du tittade i för ditt inlägg #3?

Kul att det finns så mycket information om det!
Boken jag kikade i hade jag nästan glömt bort...
Det är Svenskt Glas
Walhström & Widstrand

Med Vänliga Hälsningar
DU

[Ungfyndaren]

Dricksglaset kan vara från Åfors.
På Bergdala glastekniska museum har vi en mönsterplåt med det mönstret - på plåten var skrivet Åfors med fetkrita. (se bild i detta blogginlägg, mot slutet) Vi har givit plåten nummer 93.
Vi har inte sett mönstret i någon av de kataloger vi sett.

Det guillocherade mönstret är ganska vanligt, det ingår som ett av några hundra standardmönster som finns i Kutzschers kataloger från 1910 & 1925. (Kutzscher tillverkade bland annat guillocheringsmaskiner, men även pressar mm.)

På BGMs hemsida finns en del om etsning allmänt - till exempel här.

Såhär på sommaren har vi öppet kl 10-16 6 dagar i veckan (stängt onsdagar). (Det går förstås bra att kontakta oss för specialöppet andra dagar). Vi finns intill Bergdala glasbruk - här finns några kartor...

Hittade en auktion med samma servis...
Fanns tydligen med mörkgröntonad kupa också. https://auctionet.com/sv/232351-glas...s-forsta-halft

[gärdsle]

Vitvinsglaset i en servis var oftast grönfärgad, antingen hela glaset, men åtminstone kupan på servisglas från 1850-talet och ända in på 1930-talet. Det fanns många gröna nyanser. Ibland ingick annagrün, en uranhaltig färg som flourescerar i UV-ljus.

[Ungfyndaren]

Vitvinsglaset i en servis var oftast grönfärgad, antingen hela glaset, men åtminstone kupan på servisglas från 1850-talet och ända in på 1930-talet. Det fanns många gröna nyanser. Ibland ingick annagrün, en uranhaltig färg som flourescerar i UV-ljus.

Den gröna färgen var väl till för att man inte skulle se grumlighten i vitvinet som det ofta var på den här tiden.
DU

[FBQ]

Den gröna färgen var väl till för att man inte skulle se grumlighten i vitvinet som det ofta var på den här tiden.
DU

Jag tror faktisk att den uppgiften är en faktoid. Tror i stället att det har att göra med att vitt vin ursprungligen huvudsakligen producerades i rhendalen. Där var remmare i waldglas det vanligaste dryckeskärlet för vin. När vitvinet exporterades spreds också föreställningen att det var det rätta sättet att dricka vitvin. Möjligen uppkom också faktoiden redan då. Remmarna modifierades sedan för att passa in i 1800-talets glasserviser men behöll sin gröna cuppa.

[Ungfyndaren]

Jag tror faktisk att den uppgiften är en faktoid. Tror i stället att det har att göra med att vitt vin ursprungligen huvudsakligen producerades i rhendalen. Där var remmare i waldglas det vanligaste dryckeskärlet för vin. När vitvinet exporterades spreds också föreställningen att det var det rätta sättet att dricka vitvin. Möjligen uppkom också faktoiden redan då. Remmarna modifierades sedan för att passa in i 1800-talets glasserviser men behöll sin gröna cuppa.

Det kan mycket väl vara så också, men eftersom vitvinet ofta var lite grumligt då så var det ju mer aptitligt om färgen dolde just det.

[FBQ]

Det kan mycket väl vara så också, men eftersom vitvinet ofta var lite grumligt då så var det ju mer aptitligt om färgen dolde just det.

Jo, det har säkert spelat in.

Kändes lite pinsamt med champagneglasen, när Gärdsle skrev kom jag ju på att jag egentligen visste och har sett sekelskiftesstrutar. Har dock inga själv så det har sprungit ur minnet.

Har inte många men några pantograferade glas ifall vi skall börja en dokumentationstråd.

[Ungfyndaren]

Såg två glöggmuggar på fot med pantograferad dekor. Kanske skulle köpt dom...
En dokumentationstråd är aldrig fel! Man har ju själv lite till, så det skulle nog kunna bli nåt!

[Ungfyndaren]

Dokumentationstråd

Jag rafsade ihop lite av det pantograferade jag har hemma. Jag har ingen direkt info om dem, så jag lägger in dem för skojs skull. En dokumentationtråd om detta skulle bli jättebra eftersom det ju finns så mycket pantograferat tillgängligt idag.
Det grönkupade glaset har ej helt cirkulär fot.

[FBQ]

Hiitade bara två olika när jag tittade, skall se om fler dyker upp.

[Ungfyndaren]

Hiitade bara två olika när jag tittade, skall se om fler dyker upp. [ATTACH]171349[/ATTACH]

Visst är det högra samma som mitt med grön kupa?

[FBQ]

Visst är det högra samma som mitt med grön kupa?

Jo, det är samma dekor och samma glasmodell. Glasmodellen är dock ganska vanlig runt sekelskiftet 1900, vet dock inte hur vanlig dekoren varit.

[Ungfyndaren]

Jo, det är samma dekor och samma glasmodell. Glasmodellen är dock ganska vanlig runt sekelskiftet 1900, vet dock inte hur vanlig dekoren varit.

Man får ta en inlärningsdag på Bergdalamuseet...