Fråga: Pantograferade och ett guillocherat glas

[Ungfyndaren]

Hej! Hittade nyligen några av dessa pantograferade glas och ett guillocherat champagneglas. Jag undrar lite var dom kommer ifrån och hur gamla dem är, finns det någon som skulle kunna hjälpa mig med det? Drickslasen har kulad botten men inte champagneglaset. Champagneglaset har däremot flera tillverkningsdefekter så den känns väldigt gammal ändå.

Tacksam för alla svar!
DU

[FBQ]

Grogglaset är nog gammalt. Det finns ju en del aktiva här med kataloger som kan identifiera det åt dig.

Champageglaset däremot är jag skeptiskt till. Främst av två skäl - champagenstrutar blev omoderna vid mitten av 1800-talet och ersattes då av champagneskålar. De var därefter närmast borta fram till 1990-talet när de blev på modet igen. Under guillocheringens höjdpunkt görs inga champagestrutar. Det andra är knappen på benet. Den förfaller försedd med en diamantslipning. Men den ser "smält" ut med rundade former. Så blir den ju bara om den i stället är pressad eller maskinblåst. Fotot är dock ganska suddigt, det skulle inte skada med bättre bilder. Vet att en del modernt maskinblåst glas har ränder i massan som liknar handblåst glas. Jag antar att det handlar om att formarna roteras under det att de fylls med glasmassa.

Egentligen upplever jag ju annars att det är ganska vanligt att guillicherade glas inte har puntelmärken. De är ju sällan tillverkade med driven kant utan brukar ju oftast ha sprängd cuppa och sakna puntelmärke, de är ju oftast tidigt 1900-tal snarare än 1800-tal. Men, som sagt jag hade velat se bättre bilder.

[Ungfyndaren]

Grogglaset är nog gammalt. Det finns ju en del aktiva här med kataloger som kan identifiera det åt dig.

Champageglaset däremot är jag skeptiskt till. Främst av två skäl - champagenstrutar blev omoderna vid mitten av 1800-talet och ersattes då av champagneskålar. De var därefter närmast borta fram till 1990-talet när de blev på modet igen. Under guillocheringens höjdpunkt görs inga champagestrutar. Det andra är knappen på benet. Den förfaller försedd med en diamantslipning. Men den ser "smält" ut med rundade former. Så blir den ju bara om den i stället är pressad eller maskinblåst. Fotot är dock ganska suddigt, det skulle inte skada med bättre bilder. Vet att en del modernt maskinblåst glas har ränder i massan som liknar handblåst glas. Jag antar att det handlar om att formarna roteras under det att de fylls med glasmassa.

Egentligen upplever jag ju annars att det är ganska vanligt att guillicherade glas inte har puntelmärken. De är ju sällan tillverkade med driven kant utan brukar ju oftast ha sprängd cuppa och sakna puntelmärke, de är ju oftast tidigt 1900-tal snarare än 1800-tal. Men, som sagt jag hade velat se bättre bilder.

Nu har jag ställt tillbaka glaset bakom massa annat, så jag tar inte ut det igen.
Men, jag verkar ha hittat svaret på just åldern iallafall...

[FBQ]

Ok - då såg jag uppenbart fel på fotot, jag antar att knappen alla fall är slipad?

[Ungfyndaren]

Ok - då såg jag uppenbart fel på fotot, jag antar att knappen alla fall är slipad?

Det verkar som det.

[gärdsle]

Champagneskålar ersatte på intet sätt champagneflöjter. Champagneskålar introducerades på 1850-talet men båda typerna förekommer hela tiden, även under pantograferingens mest populära år. Jag har i min samling champagneflöjter från hela perioden 1850-1930. De visade glasen bör vara gjorda någon gång mellan 1890 och 1935.
Glaset med stjärnan har jag en gång sett en uppgift om Transjö om, men om den uppgiften var underbyggd har jag ingen aning om.
En aning senare tillägg: Hittade champagneglasets servis. Servisen heter Persigny och tillverkades på flera glasbruk runt sekelskiftet 1900. Mönstret och den slipade kulan på foten kännetecknar servisen.

[Ungfyndaren]

Champagneskålar ersatte på intet sätt champagneflöjter. Champagneskålar introducerades på 1850-talet men båda typerna förekommer hela tiden, även under pantograferingens mest populära år. Jag har i min samling champagneflöjter från hela perioden 1850-1930. De visade glasen bör vara gjorda någon gång mellan 1890 och 1935.
Glaset med stjärnan har jag en gång sett en uppgift om Transjö om, men om den uppgiften var underbyggd har jag ingen aning om.
En aning senare tillägg: Hittade champagneglasets servis. Servisen heter Persigny och tillverkades på flera glasbruk runt sekelskiftet 1900. Mönstret och den slipade kulan på foten kännetecknar servisen.

Tack för informationen! Att dricksglasen skulle vara så gamla trodde jag inte.

[FBQ]

Jag har helt klart tittat för lite på champageglas...

[gärdsle]

Har kollat lite vidare på champagnekupor kontra champagneflöjter idag. I katalogen från De Svenska Kristallglasbruken (Reijmyre, Kosta, Eda, Alsterfors och några till) 1904 hade i ett utbud på runt 110 serviser bara tre etsade (Persigny, Metra och Cadier). Alla tre hade både skål och flöjt. De andra serviserna i samma katalog är mestadels dekorerade med skärslipning och har oftast båda typerna av champagneglas med.
De flesta etsade serviserna hade en topp på 1910- och 1920-talen och fram till dess verkar båda champagneglastyperna finnas med, men från 1930 blir flöjten sällsynt. I Edas 1930-talskatalog (Strömbergstiden) har bara en av serviserna, Fylgia, en flöjt, och kanske är inte ens det är ett champagneglas utan en vas.
Från den tiden börjar också servisutbudet och antalet glastyper i en servis att minska och senare förenas ibland champagne- och vitvinsglaset till ett tämligen högt men vidare glas än den tidigare champagneflöjten (ex. Gates "Salut")
Elisa Stenberg skriver i den utmärkta boken Svenskt Adertonhundratalsglas (Stockholm 1952) om nyheten champagneskål på 1850-talet: "Det nya champagneglaset med låg, vid kupa hade en mot det äldre flöjtglaset diametralt motsatt form. Orsaken till uppkomsten av denna typ - bortsett från ev. rent stilistiska inflytanden från Italien - kunna ha legat i att mousserande champagne blivit vanligare och att man då ville ha ett glas som var lättare att hälla i än det smala flöjtglaset, dels tillät bornyren att försvinna hastigare. Anledningen till att man emellertid bredvid detta behöll flöjtglaset för champagne skulle då berott på att man inte ville bryta en tradition, dels på glasets lämpliga rymdmått och på att man ville se luftbubblorna stiga upp genom den höga kupan."

[Ungfyndaren]

Har kollat lite vidare på champagnekupor kontra champagneflöjter idag. I katalogen från De Svenska Kristallglasbruken (Reijmyre, Kosta, Eda, Alsterfors och några till) 1904 hade i ett utbud på runt 110 serviser bara tre etsade (Persigny, Metra och Cadier). Alla tre hade både skål och flöjt. De andra serviserna i samma katalog är mestadels dekorerade med skärslipning och har oftast båda typerna av champagneglas med.
De flesta etsade serviserna hade en topp på 1910- och 1920-talen och fram till dess verkar båda champagneglastyperna finnas med, men från 1930 blir flöjten sällsynt. I Edas 1930-talskatalog (Strömbergstiden) har bara en av serviserna, Fylgia, en flöjt, och kanske är inte ens det är ett champagneglas utan en vas.
Från den tiden börjar också servisutbudet och antalet glastyper i en servis att minska och senare förenas ibland champagne- och vitvinsglaset till ett tämligen högt men vidare glas än den tidigare champagneflöjten (ex. Gates "Salut")
Elisa Stenberg skriver i den utmärkta boken Svenskt Adertonhundratalsglas (Stockholm 1952) om nyheten champagneskål på 1850-talet: "Det nya champagneglaset med låg, vid kupa hade en mot det äldre flöjtglaset diametralt motsatt form. Orsaken till uppkomsten av denna typ - bortsett från ev. rent stilistiska inflytanden från Italien - kunna ha legat i att mousserande champagne blivit vanligare och att man då ville ha ett glas som var lättare att hälla i än det smala flöjtglaset, dels tillät bornyren att försvinna hastigare. Anledningen till att man emellertid bredvid detta behöll flöjtglaset för champagne skulle då berott på att man inte ville bryta en tradition, dels på glasets lämpliga rymdmått och på att man ville se luftbubblorna stiga upp genom den höga kupan."

Ni skriver att en av dom tre etsade serviserna var Persigny, men hur menar Ni då? Den är ju guillocherad.

[gärdsle]

Guillochering, pantografering och schablonetsning är alla en form av etsning (dessutom är guillochering svårt att stava till :-))

[Ungfyndaren]

Guillochering, pantografering och schablonetsning är alla en form av etsning (dessutom är guillochering svårt att stava till :-))

Ok! Men vad betyder då etsning i sig?

[gärdsle]

Glasdekorationen utföres med syra.
Vid guillochering och pantografering täcks glasytan med vax varefter man med hjälp av mekaniskt styrda nålar ritar mönstret på glaset. Därefter doppar man glaset i syra som då angriper de ställen där nålen avlägsnat vaxet. Det är möjligt att du får en begripligare förklaring om du googlar :-)
Vid schablonetsning ritar man först mönstret på en plåt som bestryks med etssalva som sedan överförs med en gummistämpel till glaset. Det är nog bäst att du googlar på detta också :-)
Etsning utförs alltså med hjälp av syra och är ett kemiskt angrepp på glaset i motsats till gravyr och slipning som åstadkommer dekoren på mekanisk väg.

[Kerstinfroberg]

Dricksglaset kan vara från Åfors.
På Bergdala glastekniska museum har vi en mönsterplåt med det mönstret - på plåten var skrivet Åfors med fetkrita. (se bild i detta blogginlägg, mot slutet) Vi har givit plåten nummer 93.
Vi har inte sett mönstret i någon av de kataloger vi sett.

Det guillocherade mönstret är ganska vanligt, det ingår som ett av några hundra standardmönster som finns i Kutzschers kataloger från 1910 & 1925. (Kutzscher tillverkade bland annat guillocheringsmaskiner, men även pressar mm.)

På BGMs hemsida finns en del om etsning allmänt - till exempel här.

Såhär på sommaren har vi öppet kl 10-16 6 dagar i veckan (stängt onsdagar). (Det går förstås bra att kontakta oss för specialöppet andra dagar). Vi finns intill Bergdala glasbruk - här finns några kartor...

[Ungfyndaren]

Glasdekorationen utföres med syra.
Vid guillochering och pantografering täcks glasytan med vax varefter man med hjälp av mekaniskt styrda nålar ritar mönstret på glaset. Därefter doppar man glaset i syra som då angriper de ställen där nålen avlägsnat vaxet. Det är möjligt att du får en begripligare förklaring om du googlar :-)
Vid schablonetsning ritar man först mönstret på en plåt som bestryks med etssalva som sedan överförs med en gummistämpel till glaset. Det är nog bäst att du googlar på detta också :-)
Etsning utförs alltså med hjälp av syra och är ett kemiskt angrepp på glaset i motsats till gravyr och slipning som åstadkommer dekoren på mekanisk väg.

Med syra, ok! Ett jättetack för den utförliga förklaringen!