Gävlefabriker.

[FBQ]

Tänkte starta en tråd för att se om vi kan försöka reda ut lite kring de båda Gävlefabrikernas äldre historia och deras märkning.

Det är ju inte ovanligt att hitta saker med djupstämpeln GEFLE i godset. Frågan är ju dock om de är från Forsstens eller Bobergs fabrik. Jag ser nu att stämplar och signaturer lagt upp informationen att Johannisfredsfabriken 1839-1855 skall ha stämplat "Gefle", Forssten & Forsell "FF" 1864-1869, 1891- 1894 "FK GEFLE" och sedan 1894-1910 "GFK GEFLE". Jag är ganska skeptisk till de dateringarna men det kan vi ju återkomma till senare. Men alla exempel på stämplarna i tråden är välkomna.

Om Bo fajans finns inte mycket om äldre stämplar. Finns inte mycket på stämplar och signaturer. Bara att den triangulära B Gefle-stämpeln användes före 1924 (ramen stämpeln har även om den ibland är otydlig syns inte) Utan att ha verifierat årtalet verkar 1924 för när stämpel försvinner stämma någorlunda. Jag har ju den också på en vas komponerad för baltiska utställningen 1914, en modell vi tidigare haft en tråd om så då var den troligen i bruk. Men det vore intressant med fler belägg och fler hållpunkter och detaljer för att kartlägga ämnet bättre.


Återkommer med bilder i kväll men om det finns andra intresserade får ni gärna fylla på :-)

. Det här torde vara den stämpel som enligt uppgifterna på stämplar och signaturer skall höra till Johannisfredsfabriken 1839-1855. Jag har två krus med stämpeln på 1 respektiv 1/2 kannas rymd. Troligen är de väl 1800-tal och möjligen före 1880 men tror mer att den är senare. Men vilken fabrik?

Sedan finns den här stämpel. Har bara sett den med literrymdmått, men den kan finnas i andra varianter. Här på en gulglaserad kruka (gul glasyr är vanligt), tror jag har någon mer sak med stämpeln men måste leta. Det är mest enkelt hushållsgods. Om den är från Forsells fabrik kan den ha använts samtidigt med G.K.F. - stämpeln. G.K.F.-stämpeln är som jag uppfattat det betydligt ovanligare. Men det kan ju vara annan fabrik och annan tid.

[Bengt H.]

Intressant projekt!

Visar här två krukor. Den ena märkt, vad jag kan se, F/GEFLE och därunder ½ K (kanna). Denna gissar jag att är tillverkad vid Södra fabriken och då av Forsstén & Forssells AB (1864-81).
Fabriken övertogs senare av andra ägare och drevs under namnet Gefle Kakelfabrik AB (1894-1910). Godset märktes då G.K.F. Därefter drev Gefle Porslin AB tillverkning där fram till 1979.

Den andra krukan har märkningen FS/GEFLE samt 2 K.
Denna borde ha blivit framställd hos Forssell och Sörling, Kakel och Fajansfabrik vid den så kallade Västra fabriken. Denna fabrik drevs under perioden 1876-93 av Lars Herman Sörling och hans svågrar Carl Wilhelm Forssell och Johan Forssell, söner till Olof Forssell vid Södra fabriken.
Fakta hämtade från Birgitta Lundblads bok ”Värmande och vackert”.

[FBQ]

Tack för bilder!

Jag skall försöka få tag i boken du talar om. F-märkningen ovan kan jag faktiskt ha råkat på, men helt enkelt missat att det faktiskt var en märkning och ingen modellsignatur. Men är F och FS förutom B Gefle och GKF Gefle de enda kombinationerna som finns talar det ju för att det handlar om fabriksinformation.

Båda dessa har ju kannrymdsmått och borde oavsett datering höra till en tidig produktion.

[Bengt H.]

Gefle Kakelfabrik

Gefle Kakelfabriks stämpel G.K.F. var inte så lätt att få med på bild, men här är det den under muggen som upplevdes tydligast.

[Bengt H.]

Bobergs

Att Bobergs övergav stämpeln "B/GEFLE" under mitten av 1920-talet verkar nog stämma rätt så bra.

Tyvärr är det ju för det mesta svårt eller omöjligt att se på föremålen hur gamla de är, men denna prydnadsvas från Boberg torde nog ha fått sin inristning av dess förste köpare. Inristat står det "1913 På Erika Dag Af Helena".

[Bengt H.]

Familjen Forssell

Förutom Bobergs så hade ju familjen Forssell och i viss mån familjen Sörling en stor del i Gävles keramikhistoria.

Har skrivit ner något om de två sistnämnda familjerna och börjar med Forssells.

Familjen Forssell.

Bröderna Olof, född den 20/4 1826, och Jacob, född den 23/1 1836, växte upp vid Tolvfors bruk, Valbo, strax väster om Gävle. Föräldrar var hjälpsmeden Olof Forsell och Kaisa Greta Pierrou.
Olof flyttade i oktober 1847 till Gävle och hamnade då hos Johannes Oest och dennes fajansfabrik vid Johannesfrid-Löthen (Västra fabriken)
Vid fabriken fanns då också Erik Boberg, som var jämnårig med Olof Forssell, samt Johan Petter Forsstén, född den 19/12 1829. De tre fabriksarbetarna köpte efter några år gemensamt en fastighet där de blivande komponjonerna bosatte sig med sina resp. nybildade familjer.
Under dessa år föddes hos Forsells bl.a. sonen Carl Wilhelm den 6/4 1855 och hos Bobergs sonen Johan Erik den 14/10 1853.
År 1859 startade trion ”Fayancefabriksbolaget i Gefle” (Södra fabriken), men fem år senare lämnade Boberg denna konstellation och grundlade i stället sin egen fabrik vid Gröneborg (E Bobergs Fajansfabrik, senare BoFajans)
Familjen Forssell blev med tiden tämligen stor med både söner och döttrar. Förutom sonen Carl Wilhelm fanns där bl.a. Johan och Gabriel men även en till son vilken kom att syssla med kruk- och kakeltillverkning.
Till fabriken flyttade också Olofs bror Jacob, och bildade där familj. Sonen Emil skulle senare genom giftermål bli ägare till Söderala kakelfabrik.
Åter till Olof och hans barn. Carl Wilhelm och Johan gifte sig med två systrar Sörling, och en bror till dessa, Lars Herman Sörling, gifte sig med en syster till Carl Wilhelm och Johan Forssell. Dessa familjer kom sedan att hålla ihop under lång tid och på olika platser. Bröderna Forssell och L H Sörling drev under en tid (1876-93) en kakel- och fajansfabrik tillsammans i Gävle (Forssell & Sörling, Västra fabriken).
Olof Forssell hade tillsammans med bl.a. J P Forsstén köpt Upsala kakelfabrik, och den drevs därefter på plats av Forsstén. I Gävle fortsatte Forssell ensam att driva fabriken där vidare. Tyvärr drabbades rörelsen av en konkurs, som medförde att även fabriken Forssell & Sörling drogs med i fallet.
Under en tid var C W Forssell och L H Sörling med resp. familjer bosatta i Sala och arrenderade där en fabrik, vilken hade startats av Sörlings äldre bror Per Johan omkring år 1882. Denna verksamhet drev P J Sörling sedan fram till en konkurs tio år senare. Den nye ägaren arrenderade under en tid ut fabriken till herrar Forssell och Sörling. Godset märktes då "F & S / SALA ".
Bröderna Forssell (Carl Wilhelm och Johan) samt L H Sörling med resp. familjer flyttade ungefär 1910 till Nittsjö och arrenderade denna fabrik. En av C W Forssells döttrar gifte sig där med Ruben Löfgren, och denne blev efterhand disponent vid fabriken och senare även ägare till densamma. Det är fortfarande familjen Löfgren som är ägare till Nittsjö-fabriken.
L H Sörling lämnade 1918 Nittsjö och kompanjonskapet med sina svågrar för att bosätta sig med sin familj i Persbo/Garpenberg, och där driva ett krukmakeri.
C W och Johan Forssells bror Gabriel lämnade Gävle och blev bosatt i bland annat Uppsala, Stockholm, Kalmar, Lindesberg (där han var verkmästare vid Lindes kakelfabrik) och slutligen Örebro. Möjligen fanns det ett samband med Gefle kakelfabrik (senare Gefle Porslinsfabrik) genom hustrun, som var född Holmström. Ägare till Gefle kakelfabrik var bröderna Holmström. (Jag har inte kollat upp detta ännu).
Gabriel Forssells son Olof gifte sig med en dotter till Sala kakel- och keramikfabriks ägare C H Lundgren, och kom därigenom att få stort inflytande i den fabriken.
Ytterligare en son till Olof Forssell (den äldre) kom att ägna sig åt kakelugnsmakaryrket. Först i Sala, men sedan i Gävle och då troligtvis vid någon av Forssells fabriker.
Olof Forssells mor, Kaisa Greta Pierrou, hade en betydligt yngre syster (23 år yngre), som blev mor till syskonen Sörling. De tre bröderna Sörling blev alla kakelfabrikörer och de två systrarna blev gifta med kakelfabrikörer (Forssells).

[Bengt H.]

Familjen Sörling

Familjen Sörling

1860 flyttade mästersmeden Lars Petter Sörling tillsammans med hustrun Johanna Pierrou och barnen Per Johan (f. 17/12 1847), Lars Herman (f. 6/5 1859), Carl August (f. 15/4 1852) och Johanna Laurentina (f. 7/11 1854) från Forsbacka bruk i Valbo församling till Brunn i Hedesunda församling.
Då hade Lars Petter Sörling fått titeln kvarn- och sågverksägare.
Här föds också dottern Margareta Elisabeth den 29/3 1861.
Samtliga barn blir senare i livet på något sätt engagerade i kakel- och lergodstillverkning.

Per Johan hann med att gifta sig och få en dotter innan han tillsammans med sin familj flyttade till Uppsala år 1878. Han hade då titeln snickare.
Där föds sonen Johan Leopold den 13/11 detta år.
Familjen fanns här skriven vid Forsstén, Forssell & Co:s kakelfabrik (Upsala kakelfabrik) och Per Johan hade då titeln kakelugnsmakargesäll. Delägare till denna fabrik var Per Johans kusin Olof Forssell.
1882 blev det dock en flytt till Sala för Per Johan och hans familj. Här etablerade Sörling en fabrik för tillverkning av kakel och lerkärl, som drevs med hjälp av gesäller, lärlingar och andra arbetare. I början ingick sonen Johan Leopold också i arbetsstyrkan, men väljer efter ett tag en annan yrkesinriktning. Ungefär tio år senare går dock rörelsen i konkurs
Under perioden 1894-96 fanns även brodern Lars Herman och svågern Carl Wilhelm Forssell med familjer boende i staden. De båda herrarna titulerades ”fabrikör”, och arrenderade då fabriken av den nye ägaren.
Per Johan Forssell avled den 4/6 1932.

Carl August blev kvar i Brunn, Hedesunda, där han övertog sågverk och kvarn av sin far. Dessutom startade han också upp en kakelfabrik. I denna fabrik fick troligtvis alla hans tio söner vara med och hjälpa till. Alla blev inte avskräckta av detta, utan åtta av dem fick efterhand titeln kakelugnsmakare.
Så småningom övertog två av sönerna kakelfabriken, vilken brann ner 1940. Efter återuppbyggnad 1950 tillverkades kakelplattor under ytterligare cirka tio år.
Carl August Sörling avled den 17/1 1932.
Ett barnbarn till Sörling, Carl Sörling, berättar i en artikel i tidningen ”Byggnadsarbetaren” nr. 35 1982 om fabriken och sin farfar samt även om sitt eget liv som kakelugnsmakare.

Johanna Laurentina flyttade till Gävle 1878 (enl. hsf.l.), och blev detta år också gift med fabrikör Carl Wilhelm Forssell. Paret var bosatt i samma fastighet som Johanna Laurentinas bror fabrikör Lars Herman Sörling, och fastigheten ägdes av de båda fabrikörerna.

Margareta Elisabeth flyttade in till Gävle 1881 (enl. hsf.l.) och gifte sig detta år med verkmästare Johan Jakob Forssell. Paret var bosatt i en fastighet som ägdes av Johan Jakobs far (och Margareta Elisabeths kusin) fabrikör Olof Forssell.

Lars Herman flyttade från Hedesunda 1876 och bosatte sig i sin och svågern Carl Wilhelm Forssells fastighet inne i Gävle. I samma fastighet bodde också fabriksarbetaren Lars Petter Ferner med familj innan de flyttade till Bobergs fastighet.
1883 knöts banden mellan familjerna Sörling och Forssell ännu tätare genom att Lars Herman gifte sig med sina svågrar Carl Wilhelm och Johan Jacobs syster Maria Catarina Forssell.
1884 föddes den första dottern, och den 21/7 1885 kom så Anton Waldemar till världen.
30/3 1887 blev det tillökning med Bror Hjalmar och året efter med ytterligare en dotter.
Barnaskaran utökades den 26/3 1891 med Martin Emanuel och dottern Sally Eleonora året efter.
Fastigheten som familjerna C W Forssell och L H Sörling ägde och bodde i övergick i samband med konkursen i annan ägo, och de båda familjerna flyttade 1894 samtidigt till Sala.
Där titulerades de båda herrarna fortfarande fabrikörer och arrenderade den fabrik som tidigare ägts av P J Sörling.
1896 återvände kompanjonerna med familjer till Gävle.
Familjernas följande års tillvaro har inte kunnat fastställas, men 1910 flyttade enl. hsf.l. familjen Sörling till Nittsjö för att tillsammans med Carl Wilhelm och Johan Jacob Forssell arrendera lerkärlsfabriken. Bröderna Forssell lämnade enl. hsf.l. Gävle för Nittsjö 1913 resp. 1911 tillsammans med sina familjer.
Vid fabriken i Nittsjö arbetade också Lars Hermans söner Valdemar och Martin. Kanske även Bror fastän han titulerades målare.
1918 tog emellertid det långvariga samarbetet mellan L.H. Sörling och bröderna Forssell slut när herr och fru Sörling tillsammans med sina barn lämnade Nittsjö och sina systrar resp. bröder.
Persbo i Garpenberg och bröderna Ferners gamla verkstad blev slutpunkten för Lars Herman och hans söner.
Här drev Sörling verksamheten tillsammans med sönerna Valdemar och Martin fram till sitt frånfälle den 18/5 1826.
Bror flyttade till Lidingö 1920, och efter faderns död var det Valdemar och Martin som tillsammans tillverkade lerkärlen där i verkstaden.
Efter en lång bortavaro återvände Bror till Persbo, och hjälpte sina bröder vid krukmakeriet.
När Valdemar, som varit den drivande i verksamheten, avled den 30/5 1958 upphörde keramiktillverkningen där i Persbo.
Bror avled den 2/9 1961 och Martin den 29/7 1962.

[FBQ]

Tack, du verkar ha ganska imponerande samling! Vasen du visar är ganska snarlik den jag har och som Gideon då visade var av en typ som ställts ut på baltiska utställningen 1914. Uppenbart verkar de ha tillverkats redan året innan.

Om vi nu utgår från att dateringen av stämplarna hos stämplar & signaturer håller - det verkar inte att gå att hitta något direkt hål i den än så länge kommer ju frågan - var hör föremålen som är enbart märkta GEFLE hemma. Har du några sådana? Jag har hittills bara sett sådana med litermärkning, så de borde vara ganska sena. De är ju också som jag upplever det förhållandevis vanliga. Kan de vara från Bo fajans innan B GEFLE-stämpeln, eller kan de vara en stämpel som använts samtidigt med G.K.F.-stämpeln vi Gefle kakelfabrik?


Jag skall se till att lägga upp bilder på sakerna också, men det får bli i morgon när jag kommer hem från jobbet.

[Bengt H.]

Nog har jag träffat på en del hushållsgods där det enbart går att se ett instansat "GEFLE" och under det ett rymdmått. Om detta beror på att en övre bokstav, t.ex ett "B", inte lämnat några spår vid instansningen, eller om det var någon fabrik som enbart stämplade med "GEFLE", har jag ingen uppfattning om.
Men nog är det mycket möjligt att det förhöll sig på det viset, ägarförhållandena var ju skiftande vid fabrikerna under åren.

Enligt Birgitta Lundblads skrift "Värmande och vackert" skall ägarna till Västra resp. Södra fabriken varit enligt följande:

Västra fabriken
Johan Oest 1839-54
C H Oest 1854-67
August Rignér maj-nov 1870
C A Schönning 1871-76
Forssell & Sörling 1876-93

Södra fabriken
Fayancebolaget i Gefle (Forsstén, Forssell och Boberg) 1859-64
Forsstén & Forssell AB 1864-81
O Forssells kakel- och fayancefabrik i Gefle 1881-91
O Forssells kakel- och fayancefabriks AB 1891-93

Gefle Kakelfabrik AB 1894-1910

[FBQ]

Ja, och av allt lergods som tillverkats under 1800-talet är det ju trots allt bara en bråkdel som över huvud taget har märkts, frågan är ju om alla ägare varit noggranna med att märka. Det är ju också möjligt att äldre stämplar har återvunnits, kanske genom att äldre ägares initialer huggits bort men frågan är om man alltid ens brytt sig om det.

Kan ju vara intressant att titra lite på vilka olika modeller och glasyrer som förekommit och kanske få ledtrådar den vägen. Få se om fler PES-are har föremål att bidra med. Skall försöka skaffa den där boken, den verkar intressant.

[FBQ]

Jag tittade igen på mina krus. På det gula är stämpeln svag, det är dock helt klart en bokstav ovanför. Liknar mest ett I men skulle kunna vara ett F. På det bruna kruset finns en tydligare bokstav, som helt klart ser ut som ett B. Nu skulle jag nog vilja se betydligt fler krukor innan jag känner mig särskilt säker på att det här är Bobergs. Känns lite underligt att man skulle välja så typografiskt likartade stämplar.

[Bengt H.]

I en avbildad priskurant från omkring 1880 i boken ”Bo Fajans keramiktillverkning i Gävle 1874-1967”, även den författad och framställd av Birgitta Lundblad, syns ett liknande krus som ditt.
Nu var väl produktionen vid de olika fabrikerna tämligen likartad, så det kan nog vara svårt att avgöra var kärlen blivit tillverkade om det inte finns en tydlig stämpel.

Visar bild på några föremål som jag antagit kommit från Bobergs tillverkning, men det är bara på mjölkfatet, kannan, och den lilla krukan som det någorlunda tydligt går att se ett B ovanför GEFLE.
I övrigt är det knappt skönjbart eller går överhuvudtaget inte att se.

[FBQ]

Trevligt att se fler föremål. Hur ser stämpeln på mjölkfatet, kannan och krukan ut? Bo-stämpeln som vi tidigare pratat om och som var i bruk under 1910- och 1920-talet har ju en trangulär ram med rundade hörn runt märkningen, även om de ibland syns dåligt.

Det kan ju vara intressant att konstatera en annan variant även om det möjligen är en som använts paralellt med denna. Få se om fler har saker att visa i tråden.

[Bengt H.]

Här kommer stämpeln på krukan. Den var tydligast, men de andra hade samma utformning.

[Bengt H.]

Bobergs

Några av Bobergs prydnadsföremål, vilka gissningsvis tillkom under 1910-talet.
Stämpeln är, som FBQ skriver, mestadels otydlig.