Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Polska krukmakare

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Polska krukmakare

    Kan inget om polska krukmakare men kunde inte motstå denna lilla
    högblanka, mörkt mörkt brunsvarta goding. Särskilt som den då var
    exemplariskt välsignerad. Annars hade jag trott att den var svensk.
    Den lilla vasen är tunt,tunt drejad och följaktligen mycket lätt.

    Sigeringen får jag till:
    Jozef Zacbanjuz, Kopyczynce. Jozefs efternamn är jag osäker på,
    men Kopyczynce verkar ju vara en plats i Polen, man hittar en del
    om judeförföljelser och liknande hemskheter när man söker på orts-
    namnet.
    Vad ska man tro om åldern? Vore den svensk skulle jag gissa på ca
    100-år.

    Staden Kopyczynce verkar ha en turbulent historia och dessutom
    fanns ett tegelbruk, intressant. En vacker karta finns från 1859.


    Fr.o.m. 1991 hör staden till det då självständiga Ukraina.
    Bifogade filer
    Last edited by prylsnubben; 2017-11-11, 17:54.

  • #2
    Mest troligt känns ju 1919-1939. (1919-1921 pågår ju strider i området men känner inye till hur de påverkat trakten) Tycker det känns rimligt med tanke på formen.

    Comment


    • #3
      Efter strider för 100-år sedan tillhör numera staden Ukraina
      och stavas/heter Kopytjyntsi närmaste större stad är Lvov,
      nära den polska gränsen.
      Bifogade filer

      Comment


      • #4
        Det var ju efter Molotov-Ribbentroppalten när Stalin och Hitler delade upp Polen som området tillföll Sovjetunionen och därmed Ukraina. Befolkningen i området var blandad, men polacker "relokaliserades" efter 1945 till före detta tyska områden. Rimligen är den gjord före dess.

        Comment


        • #5
          Ja precis, slarvigt av mig. Men det har hänt mycket i området på 100-år.
          Man känner tacksamhet över att vare född i Sverige............................

          Comment


          • #6
            Intressant

            Hittade tegelbruket/lerkärlsfabriken på kartan. Under och över bruket står det
            med stora bokstäver Hetmanszczyzna på kartan. Detta syftar på kosackerna
            som hade ett eget delvis självstyrande "lilla ryssland" 1649-1775. Nu ska ju
            kartan vara från ca 1859 enligt uppgift. Kan det vara dessa överlevare som
            nämns som grundat bruket och kan Jozefs "efternamn syfta på dessa kosacker?
            Jozefs efternamn tolkar jag till Zacbanjuz men med de polsk/ryska språkskillnad
            erna kanske man kan få till Zaporizja istället som är namnet på dessa kosacker

            Bifogade filer
            Last edited by prylsnubben; 2017-11-14, 18:16.

            Comment


            • #7
              Hej prylsnubben

              Det är riktigt intressant och vi får europeisk historie-
              kunskap också.
              Den är riktigt trevlig.

              Hälsar
              Staffan

              Comment


              • #8
                Galizier i Sverige.

                Tack Staffan, riktigt intressant blir det när vi börjar fundera över
                hur den lilla vasen hamnade i Sverige och då explicit i Skarpnäck,
                av alla ställen.
                Området där Kopyczynce ligger kallades 1772 till 1918 för Galizien,
                ej att förväxla med Galicien i Spanien. På kartan ser vi den lilla
                staden nästan längst i öster mot den ryska gränsen.


                Invånarna kallades Galizier, även om en del i de västra delarna hellre
                ville kallas polacker. Till Sverige (Skåne) kom i början på 1900-talet
                galizier som gästarbetare. De jobbade framförallt på betodlingarna.
                Att ta upp sockerbetor var ett tungt och slitsamt göra och de skånska
                betodlarna var väl inte heller pigga på att betala arbetarna särskilt
                mycket kan man tänka, precis som nu ska ju arbetskraften helst vara
                gratis. Så på något vis fick dom hit galizier 1901
                Det berättas att de galiziska arbetarna bodde i lador där de låstes in
                över natten. Där lagade man också sin mat och man törs knappast
                tänka på hur det hade blivit vid en eldsvåda.

                Även i Bromölla, vid kaolinfabriken (IFÖ) fanns det galizier, som mest
                så många som 700 personer. Likaså detta var ett slitsamt och dåligt
                betalt arbete. Det finns olika uppfattningar om dessa de första gäst-
                arbetarna. En del såg dom som strejkbrytare och lönedumpare och
                andra som offer för hänsynslösa kapitalisters utsugning.

                En del har skrivits och avhandlats om dessa människor långt bortifrån.
                Numera professorn Lars Olsson har i Historisk tidskrift 1991:1, beskrivit
                deras värld i "betplockarna och första världskriget" där han hävdar att
                en av anledningarna till att första världskriget bröt ut var de utvecklade
                och rikare ländernas allt större utnyttjande av billig arbetskraft från de
                mindre utvecklade och fattigare länderna. Detta ledde till massarbets-
                löshet och misär även för arbetarna i de rikare länderna.

                Ja, det är mycket man känner igen från dagens samhälle, inget är nytt
                under solen som man brukar säga.



                Nu är man ju riktigt sugen på att försöka följa vasens väg bortifrån den
                lilla staden Kopyczince och hit till Sverige. Var det någon av dessa arbetare
                som hade den med sig som ett kärt minne från hemstaden eller?
                Tyvärr finns tydligen inga namnuppgifter på vilka dessa människor var.
                De allra flesta flyttade säkert tillbaka av olika anledningar, deras arbets-
                kraft kanske inte efterfrågades längre eller så var inte tillvaron här till-
                räckligt lockande i längden. Nåväl, några blev kvar och gifte sig och fick
                barn som ha sa i visan Povel Ramel. Tänk om man kunde spåra någon
                och därmed få följa vasen på sin vandring. Någon kanske hade den med
                sig som ett kärt minne av den gamla hemstaden.

                Den enskilt viktigaste pusselbiten är förmodligen att kunna tyda Jozefs
                efternamn, hur är det med polskan i läsekretsen? Kan man hoppas på
                några förslag? Alla mottages tacksamt/prylsnubben.
                Bifogade filer
                Last edited by prylsnubben; 2017-11-15, 23:57.

                Comment


                • #9
                  Trots.....

                  .....detta närmast monumentala ointresse för slavarbetare
                  i Sverige så lägger jag in denna karta över den huvudsakliga
                  förekomsten år 1907. Frågan är om vi är på väg åt samma
                  håll igen, eftersom alla klagar över för höga lägstalöner....?
                  Om någon uppfattar inlägget som något provokativt så är
                  det ju helt rätt uppfattat.
                  Tråden handlade ju om keramik säger någon, javisst men
                  keramiker är också människor vars bakgrund kan vara väl
                  intressant insatt i ett socialt sammanhang.
                  Bifogade filer

                  Comment


                  • #10
                    Jag vet inte om jag tycker ämnet är ointressant. Däremot har jag inte jättemycket att bidra med annat än lite generella kommentarer.

                    Det är ju svårt att säga om krukan har kommit in med dessa eller med någon flyking i samband med andra världskriget, eller någon som flytt under kommunisttiden eller någon som utvandrat senare.

                    Comment


                    • #11
                      Just för att kunna åldersbestämma krukan vore det ju
                      av ett visst värde att kunna härleda krukmakaren och
                      då är ju efternamnet inte så dumt att ha, eller.........
                      Ingen har kommit med minsta försök till tolkning som
                      jag efterfrågat, det kallar jag inte att man inte vet
                      hur intressant man tycker att det är.
                      Du FBQ brukar ju akktid ha något att komma med, så
                      kom igen nu med vad Du tolkar Jozefs efternamn till..

                      Ny tolkning från mig: Zubannuicz
                      Last edited by prylsnubben; 2017-11-21, 21:52.

                      Comment


                      • #12
                        Visst - vill du att jag skall gissa så Zabanhaicz.

                        Det låter dock konstigt och jag har säkert fel. Men så har jag ingen aning om vilka galiziska efternamn som är vanliga eller ens rimliga och då blir gissandet ganska svårt.

                        Comment


                        • #13
                          Tack FBQ, den gissningen är kanske inte så dum.........

                          Comment


                          • #14
                            Hej prylsnubben

                            Din tråd och funderingar är intressant och väcker
                            minnen, visserligen svaga. När jag var i 6-års åldern
                            tillbringade min familj en sommar i Båstad och jag
                            minns att det fanns de som inte talade så bra svenska.

                            Ja, det skulle ju då varit 1949, efter kriget.

                            Jag funderar vidare,... och om någon, som var krukmakare
                            stannade kvar?
                            I Skåne fanns ju redan många krukmakare, så om
                            någon krukmakare hade kommit dit då, skulle
                            det nästan inte märkts. Men kanske var det just ej
                            krukmakare som "gästarbetade"(inom citationstecken!!).

                            Vi drar parallellen till, efter och i samband med,1956, då
                            två krukmakare kom till Gotland, Szilasi och "farbror Öcsi",
                            som Thomas sade.

                            Jag stöter ofta på parallellen, när jag hittar keramik från -56(?)
                            nere i Botkyrka, då många ungrare som kom, arbetade
                            vid Alfa-Laval, berättar Magdi som förut hade kontakt med
                            Ungerska huset.

                            Finns det några föreningar, Galizisiska, Polska, Ukrainska eller
                            Ryska i Skåne? Det finns ungerska vet jag.

                            Hittar vi några galizisiska, polska, ukrainska, ryska
                            krukmakare i Skåne vid den tiden och efter?

                            Parallellen finns också i Ungern när det kom eller tvingades
                            dit, arbetskraft från Tyskland, Swaben, m fl områden och
                            religiösa flyktingar, efter att Turkarna ödelagt landet.
                            Ja, överallt finns dokument om just tyska krukmakartraditioner
                            och man skiljer på protestantiska tyskar och tyskar.

                            Intressant tråd hälsar
                            Staffan

                            ....jag ser att det finns en stor polsk förening i Skåne...

                            Extra tillägg: En annan parallell kan vara när jag letar efter
                            "Ingenmanlänningar" i Sverige och hittade några, på en baltisk
                            kulturfest i Vårsta. Ja, och gammelsvenskbyborna i Sverige....
                            en samlar kaffekvarnar(!)....
                            Last edited by Staffan Kvist; 2017-11-22, 15:14.

                            Comment


                            • #15
                              Den lilla svarta....

                              .....är ju med största sannolikhet tillverad i Galizien och då
                              närmare bestämt i Kopyczynce precis som det också står
                              under. Det är tveklöst så.

                              Hej förresten Staffan och tack för Ditt inlägg på tråden!

                              Staden Kopyczynce har ju en brokig och tragisk historia
                              på många sätt. Den har ju tillhört både det ena och det
                              andra landet och även inte tillhört något land tidvis. Under
                              andra världskriget dog ca 8.000 judar i staden enligt uppgifter
                              från Sovjetiska myndigheter i strider mellan Nazytyskland och
                              Sovjet.
                              Mycket av det som finns på nätet om Kopyczynce och den
                              Österikiska/Ungerska provinsen Husiaty´n handlar då också
                              förståss om judisk geneologi och sökandet efter anförvanter
                              från gångna tider. Det finns även minst ett par böcker om
                              staden på NY public library författade på hebreiska och jiddish,
                              vilket inte jag har mer hjälp av än bilderna.
                              Kolla in hur många benämningar staden har haft på denna länk
                              så förstår Du hur brokig dess historia har varit:



                              PS Jag har nu mailat detta forum med bakgrundsbeskrivning
                              och bilder av "den lilla svarta", hoppas och håller tummarna.
                              Last edited by prylsnubben; 2017-11-22, 15:13.

                              Comment

                              Working...
                              X