Barockljusstakar

[prylsnubben]

Detta med hålrums- eller massiva baluster i barockljusstakar undrade jag
över i min tidiga "barndom" på PES. Jag letade förtvivlat efter dessa hul
men fann nada. Min slutsats blev och är att mina barockstakar har massiv
baluster iaf den med kulan. (se inlägg 36).

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?1885-Barockljusstakar/page4&highlight=m%E4ssingsljusstakar

[FBQ]

Jag kan väl också nämna att jag såg en ljusstake i helgen som jag nu ångrar mig lite att jag inte köpte. Ljuspipan i barock med åttkantig pipa hade alla tecken på att vara från tiden. Den var också rejält stor och hög, närmare tre gånger de vanliga barockstakarna. Foten med tydliga svarvspår såg dock mest ut som en 1800-talsfot och var helt klart senare och i annan färgton. De skulle ha 550 kronor för den och det tyckte jag var mycket för ett inte komplett och inte 100 % säkert föremål. Men så här i efterhand ångrar jag mig lite, storleken gjorde den ganska intressant. Nå får se, det är inte ett ställe med hög omsättning. Med lite tur är den kvar om några månader annars är det väl så.

[hose]

Du har helt sikkert ret - hul eller massiv handler også om prisen på materialet. Jeg har enkelte stager uden hul, men langt de fleste har det lille hul i baluster.
Husker du Svein ? han skrev altid at stager var sammensat af 2 halvdele. Støbt hver for sig og loddet sammen. Jeg havde ingen eksemplarer af den type. Senere har jeg købt et par stykker som er samlet på langs.
Skal vi antage at den norske tradition er af den type?

[FBQ]

Aha! Där har vi det!

Jag citerar Erixon: "Under 1600-talet genomfördes i England och sedan även här den förändringen i fråga om de gjutna starkana, att det i foten med skruv eller nit fastsatta skaftet började gjutas i två hälfter, som sammanfogades med lödning".

och "En förändring i tillverkningsmetoden började i England tillämpas från omkring 1780 i det man då övergav gjutningen av pipan i två hälfter ohc i stället göt den i ett enda stycke, vilket innebar en avsävrd arbetsbesparing. Denna metod torde snart också ha börjat tillämpas i Sverige."

Nu kan jag dock inte se några spår av gjutning i två hälfter på dessa - hose, kan du visa bild på dina, få se om jag kan se vad för spår det finns att leta efter?

Lägger till en ljusstake till, den är väl inte riktigt i samma ålder men tänker den kan få vara med ändå. Även här är foten senare.

[hose]

Jeg har det perfekte studieobjekt. Man støber to halvdele. Dvs man kan lave en form og ja man støber de to hver for sig. Derefter lodder man de to profiler sammen. Lodningen ses som en langsgående linie. Min stage er skadet, gået op i lodningen. Så man ser tydeligt hvor man skal se efter lodningen.
Klart at den er svagere end en støbt hel - om den så er massiv eller hul.

[Johan Pug]

Jag ser ingen ljusstake som uppenbart känns som en reproduktion. Skulle gärna velat äga samtliga som ni har visat!

Ibland är det svårt, en gång blev jag rejält lurad av en reproduktion som en god vän hade hemma. Sedan såg jag undertill att det var en museibutiksprodukt. Ah, the shame! Jag har en egen ljusstake som jag har dömt ut som reproduktion på grund av en märklig märkning som ser gjuten ut. Den har också, upplever jag det som, för mycket material bortpolerat i förhållande till stötmärkena. Men den är inte helt lätt, tycker jag. Gängan känns rätt. Passformen mellan gängan och foten är rätt, lagom lös tills man får den hela vägen in. Hålet i ljuspipan är ju fint. Inga vassa kanter någonstans. Men, känslan saknas! Så här ser den ut:

[prylsnubben]

Känns rätt för mig som amatör, tidigt 1700-tal skulle jag säga,
men som sagt, jag kan ha hur fel som helst.........................

[Johan Pug]

Det är den där konstiga "I.L2" eller "J.L2" som inte ser ut att vara graverat/skuret ur materialet, det ser ut att vara gjutet samtidigt som foten. Som att någon hade lagt sand i formen, typ. Det har jag aldrig sett förut. Men jag har ju inte sett så vansinnigt många, förstås.

[FBQ]

Jag tror absolut på din stake, Johan Pug, handfilade gängor, och slitaget absolut för naturligt för att de skall ha kunnat kopieras. Fot och pipa ser dessutom att passa väldigt bra ihop.

Sedan är ju frågan om det möjligen förekommit att allmogegjutare tillverkat mässingsljusstakar efter att de kommit ur bruk som högreståndsstil? Jag vet inte om jag sett några tecken som tyder på det. Från 1700-talet verkar produktionen mest ha varit småsaker och först under 1800-talet blivit stora föremål, och ljusstakar känner jag inte till några.

[FBQ]

Det är den där konstiga "I.L2" eller "J.L2" som inte ser ut att vara graverat/skuret ur materialet, det ser ut att vara gjutet samtidigt som foten. Som att någon hade lagt sand i formen, typ. Det har jag aldrig sett förut. Men jag har ju inte sett så vansinnigt många, förstås.

Nej, tidiga märkta ljusstakar över huvud taget är ju ovanligt. Men det borde ju ge en chans att hitta flera av samma tillverkare. Jag skall se om Sigurd Erixon skriver något.

[FBQ]

Hittade ingenting, men han visar bild på en ljusstake från Rävemåla i Älmeboda socken, som ser mycket snarlik din i formen. Han daterar den till omkring 1700. Vet att Erixon gjort missar men tycker det låter rimligt. De flesta snarlika med fyrkantig fot hör till sent 1600-tal. De har oftast kulfötter men dessa försvinner ur modet omkring 1700. 1600-talets har ju också vanligen större och runda kulor medan det tidiga 1700-talets blir lite spetsigare.

[nobe]

Santesson tillverkade barock ljusstakar i tenn långt i på 1900-talet Till och med FM Mattsson tillverkade barockljustakar i mässing och det gjorde nog flera gelbgjutare

[FBQ]

Santesson tillverkade barock ljusstakar i tenn långt i på 1900-talet Till och med FM Mattsson tillverkade barockljustakar i mässing och det gjorde nog flera gelbgjutare

Jo, frågan är dock om FM Mattsson tillverkat ljusstakar med handfilad, konad gänga?

[Johan Pug]

Tack FBQ! Jag avundas dig att ha Sigurd Erixon hemma. Jag får jämt låna på bibblan. Vore fint att ha en egen.

Ja, i den mån det är en reproduktion så är det ju väldigt, väldigt fin kvalitet. Santesson och andra svenska metallvaruproducenter (Skultuna, mfl.) gjorde väl mer stilstakar än riktiga reproduktioner, med konstpatina? Man undrar ju varför man skulle göra en så enkel modell då och inte göra en högre modell, med en rejäl baluster, välja någon lite mer attraktiv förlaga. Min oro är mer att det är en museibutiksprodukt. En liten produktion av en lite mindre smedja för något i stil med Historiska museet eller Skansen. Kan ju vara gjord i Tyskland eller annat närliggande land också i så fall.

Hoppas att vår vän Hose tar en titt också!

Det är märkningen som stör mig. Jag ligger hemma sjuk och har hunnit titta och tänka och tror nu att det står "I.LZ." eller "J.LZ.". Det ser ut att kunna, möjligen vara skuret med gravyrsickel, men ser också lite misstänkt gjutet ut. Jag har för lite erfarenhet för att säga vilket. Det skulle hjälpa att kunna avgöra det hela. Om det är skuret tror jag betydligt mer på den. Eller gjöt de in märkningar, med typ någon slags lerpasta som de kletade direkt på formen så att det blev bokstäver? Det är frågan.

[Johan Pug]

Ja, ni får säga om ni tycker att jag kidnappar tråden, men jag ligger hemma sjuk så jag tog fram det stora objektivet. Så får ni se märkningen närmre.