Prylsnubbens kommentar om skillnader mellan ljussaxar i järn och mässing fick mig att tänka till; Kulturen visar nämligen exempel efter exempel på likartad design i mässing respektive järn under t.ex. 1600-talet, så hur gick det ihop? Nu har jag fått omvärdera den artikeln ordentligt.
Eftersom Kulturens artikel är i princip det enda som finns skrivet om ljussaxar på svenska (artikeln i Antik&Auktion tillförde inget, vad jag minns), så har det känts som att den berättar om svenska ljussaxar, men det gör den nog inte. Den visar nog snarare ett skånskt-danskt ljussaxmode, som bara delvis är representativt för övriga Sverige. Kulturens ljussaxar kommer delvis från en samlare i Köpenhamn! Och cirka hälften av ljussaxarna som avbildas är av mässing, trots att järn verkar dominera i Sverige. Hose har däremot konstaterat att ljussaxar i Danmark nästan alltid är av mässing. En av bilderna i artikeln visar tre smidda ljussaxar som den nedan, men alla är av mässing! Texten nämner dock att typen finns både i mässing och järn.
Sen var jag ju förbryllad över varför man skulle behöva ha fötter på ljussaxarna, när ljusstaksfötternas skålade eller uppvikta kanter är så bra att lägga fotlösa saxar på. Men i Hoses tråd om barockljusstakar konstaterar han att han inte sett den typen av ljusstaksfot i Danmark, utan bara på svenskt håll (se här och här). Kopplingen är logisk - Danmark hade upphöjda ljusstaksfötter, och då behövdes ljussaxar med fötter. Sverige hade i stor utsträckning ljusstaksfötter med uppvikt kant, så här fick inte ljussaxarna fötter lika snabbt.
Nya moden har alltid spridits snabbt i de högsta samhällssklasserna, hos allmogen har det varit större fördröjningar. I Danmark är avstånden huvudstad - småstäder - landsbygd mycket kortare än i Sverige. Det kanske medför att nya moden snabbare får genomslag i alla samhällsklasser, så att dansk materiell kultur länge har varit mer homogen än svensk?
(Jag återkommer en annan dag beträffande hur man smider öglor på saxar; jag har hittat en del källor om det.)
Eftersom Kulturens artikel är i princip det enda som finns skrivet om ljussaxar på svenska (artikeln i Antik&Auktion tillförde inget, vad jag minns), så har det känts som att den berättar om svenska ljussaxar, men det gör den nog inte. Den visar nog snarare ett skånskt-danskt ljussaxmode, som bara delvis är representativt för övriga Sverige. Kulturens ljussaxar kommer delvis från en samlare i Köpenhamn! Och cirka hälften av ljussaxarna som avbildas är av mässing, trots att järn verkar dominera i Sverige. Hose har däremot konstaterat att ljussaxar i Danmark nästan alltid är av mässing. En av bilderna i artikeln visar tre smidda ljussaxar som den nedan, men alla är av mässing! Texten nämner dock att typen finns både i mässing och järn.
Sen var jag ju förbryllad över varför man skulle behöva ha fötter på ljussaxarna, när ljusstaksfötternas skålade eller uppvikta kanter är så bra att lägga fotlösa saxar på. Men i Hoses tråd om barockljusstakar konstaterar han att han inte sett den typen av ljusstaksfot i Danmark, utan bara på svenskt håll (se här och här). Kopplingen är logisk - Danmark hade upphöjda ljusstaksfötter, och då behövdes ljussaxar med fötter. Sverige hade i stor utsträckning ljusstaksfötter med uppvikt kant, så här fick inte ljussaxarna fötter lika snabbt.
Nya moden har alltid spridits snabbt i de högsta samhällssklasserna, hos allmogen har det varit större fördröjningar. I Danmark är avstånden huvudstad - småstäder - landsbygd mycket kortare än i Sverige. Det kanske medför att nya moden snabbare får genomslag i alla samhällsklasser, så att dansk materiell kultur länge har varit mer homogen än svensk?
(Jag återkommer en annan dag beträffande hur man smider öglor på saxar; jag har hittat en del källor om det.)
Comment