Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Ljussax med en stämplad krona och bokstäver (stora ljussax-tråden)

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #31
    Det var kanske dumt av mig att dra upp att jag var intresserad av ljussaxen men morkulla verkade inte själv uppskatta den från början så...

    Trevliga ljussaxar prylsnubben, båda helt klart tidiga och nu identifierade. Bara en av mina har märkning, tyvärr vet jag inte om det finns någon chans att spåra smeden.Click image for larger version

Name:	20170110_003304.jpg
Views:	1
Size:	62,7 KB
ID:	564479

    Comment


    • #32
      Tack FBQ.
      Stämpeln på Din järnsax skulle kunna stämma med Ekefors bruk i Urshults socken.
      Bruket stämplade EFs på järnmanufaktur från 1857, men Din kanske är äldre......
      PS Ser här en annan uppgift som säger att bruket redan 1748 bytte namn till
      Stenfors, då kan ju uppgiften ovan inte stämma och saxen kanske är äldre om
      den nu överhuvudtaget är gjord där.
      Bruket grundades 1680 men låg då längre norrut och kallades Ekefors. Redan 1693 flyttades stångjärnshammaren söderut, till gården Bräken, vid den plats där Bräkneån rinner ut ur sjön Tiken. En knipphammare anlades ytterligare någon kilometer söderut vid Djuramåla. Redan på 1730-talet flyttades dock även den till Bräken. Malmen till bruket kom från de intilliggande sjöarna. För kolet som behövdes för driften svarade invånarna i kringliggande byar och gårdar. 1748 godkände Bergskollegium att bruket bytte namn till Stenfors. Namnet Bräken hade fått dåligt rykte bland annat eftersom namnet Bräken associerade till "bräckt", dvs dåligt järn. 1856 uppfördes en ny stångjärnshammare där verksamhet bedrevs fram till dess att järnbruket lades ned 1897. Istället etablerades en trävarufabrik på platsen. Den gamla knipphammaren hade redan 1863 omvandlats till en mekanisk verkstad med gjuteri. Här upphörde driften 1906.
      Last edited by prylsnubben; 2017-01-10, 11:33.

      Comment


      • #33
        Jag tror inte den är så sen utan från 1700-talets andra hälft - möjligen första åren av 1800-talet men inte senare.Click image for larger version

Name:	20170110_135456.jpg
Views:	1
Size:	59,5 KB
ID:	564487

        Comment


        • #34
          Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
          Bara en av mina har märkning, tyvärr vet jag inte om det finns någon chans att spåra smeden.[ATTACH]160569[/ATTACH]
          FBQ,
          Jämför stämpeln med denna på Eskilstuna stads museum! Nog är det samma stämpel EFS för Eskilstuna Fristad (använd före ca 1800), ev med fragment av mästarstämpeln ovanför?

          Edit: de har andra ljussaxar med stämpeln EFS också.
          Last edited by Anna-Carin; 2020-01-28, 17:46.

          Comment


          • #35
            Aha, tack! Jag skall granska ljussaxen igen, se om jag kan uttyda något av mästarstämpeln.

            Comment


            • #36
              KB har för övrigt digitaliserat Pris-Courant för Eskilstuna Fristads Smide, tryckt på 1810-talet. Dels finns ett oskrivet ex, dels ett med ifyllda priser daterad 1819.

              Under priskurantens rubrik Saxar finns även ljussaxar - här alltså från 1819:

              Click image for larger version

Name:	ljussaxar_1819.jpg
Views:	1
Size:	20,0 KB
ID:	572754

              Comment


              • #37
                Ljussax för lampett har jag aldrig sett men hittade den här
                Bifogade filer

                Comment


                • #38
                  Helt klart en ljussaxarnas limousin.

                  Comment


                  • #39
                    Böjda fans det en tidigare tråd

                    Comment


                    • #40
                      Ursprungligen postat av nobe Visa inlägg
                      Jag trodde texten i priskuranten avsåg skänklarnas formgivning snarare än att hela ljussaxen är böjd. Räfflade och vridna nämns också; en vriden ljussax låter svåranvänd!

                      Comment


                      • #41
                        Här en vriden kanske

                        Comment


                        • #42
                          Ja, det passar bra med den från Fristaden som "enkel" i prislistan och den du hittade som "vriden".

                          Jag tycker prissättningen på Fristadens ljussaxar är intressant. Polerade ljussaxar med fötter kostade dubbelt så mycket som de enkla/vridna/böjda (som alltså bör ha saknat fötter). Och en ljussax med fjäder, som endast var råpolerad, kostade lika mycket som ett helt dussin av de billigaste. Så de billigaste (och kanske vanligaste?) ljussaxarna i början av 1800-talet var alltså snarast av tidig 1700-talstyp. Polerade ljussaxar med fötter var överkomliga för många, men ljussaxar med fjäder var fortfarande dyra. Jag har Kulturen 1983 med artikel om ljussaxar, där fick jag mera intrycket av att typerna avlöst varandra snabbare, men det stämmer uppenbarligen inte.

                          Det finns för övrigt några intressanta rader i den artikeln, om ljussaxar i järn med räfflat snopphus och s-formade armar. "En grupp av dessa är så pass enhetliga i utförandet att man måste förutsätta en inhemsk produktion i större skala. I denna standardiserade grupp finns också en speciell, extra lång variant, avsedd för ljuskronor". Det kanske alltså är Eskilstunas produktion som författaren har identifierat? Författaren daterar dem till 1700-talets senare hälft, nu börjar jag tro att en stor andel är gjorda på 1800-talet. De flesta av den typen saknar väl stämpel, undrar om de kan representera tiden efter att man stämplade EFS. Ljussaxar verkar ju ha tillverkats ganska långt in på 1800-talet, även när det fanns köpeljus av stearin. T.ex. fanns ljussaxar i Skultunas sortiment in på 1860-talet.
                          Last edited by Anna-Carin; 2020-01-30, 13:17.

                          Comment


                          • #43
                            Hej Anna-Carin,

                            ...jag tror att dessa "standardiserade" ljussaxar är gjorda vid olika vapenfaktorier,
                            min Domnerus i Huskvarna och FBQ-s i Eskilstuna, båda av smeder som vid sidan
                            av sitt ordinarie arbete "fuskade" med tillverkning av ljusvekesaxar. Dom små "halv-
                            månarna" i skaftet påminner dessutom om delar till ett flintlåsvapen.
                            Jmf gärna FBQ-s och min ljussax så ser Du en påfallande likhet mellan de båda, fast
                            de inte är tillverkade i samma stad, men väl båda i städer som innehaft vapenfaktori.

                            Last edited by prylsnubben; 2020-01-30, 15:04.

                            Comment


                            • #44
                              Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
                              ...jag tror att dessa "standardiserade" ljussaxar är gjorda vid olika vapenfaktorier,
                              min Domnerus i Huskvarna och FBQ-s i Eskilstuna, båda av smeder som vid sidan
                              av sitt ordinarie arbete "fuskade" med tillverkning av ljusvekesaxar. Dom små "halv-
                              månarna" i skaftet påminner dessutom om delar till ett flintlåsvapen.
                              Jmf gärna FBQ-s och min ljussax så ser Du en påfallande likhet mellan de båda, fast
                              de inte är tillverkade i samma stad, men väl båda i städer som innehaft vapenfaktori.

                              http://precisensan.com/antikforum/sh...light=domnerus
                              Jag har uppfattat "halvmånarna" på armarna som nån sorts broskornamentik, som sen har slätats ut till mer rokokoaktig form samtidigt som armarna blivit kurvigare med tiden. En koppling till vapenfaktori är förstås användandet av sänksmide, men annars... hm, jag vet inte. Jag tror helt klart att ljussaxar i liknande stil har gjorts på flera/många ställen, och jag uppfattade texten som att en stor del av ljussaxarna i den här stilen (men absolut inte alla) var så likartade att de borde ha gjorts på samma ställe.

                              Boken Eskilstuna, en svensk märkesstad (1919) citerar en skildring från 1754, som omnämner några smeder som gjort ljussaxar - ibland i kombination med andra produkter, men inte vapen:
                              "Blomberg från Carl Gustafs stad, också ny, har fått verkstad och gör utanlås och ljussaxar."
                              "Carlberg är död, men änkan har kvar verkstaden, som förestås av en gesäll, vilken med tvenne gossar, änkans söner, gör ljussaxar och låstappar."
                              "Niklas Holtz är allena och gör ljussaxar."

                              Jag har för mig att jag läst att det fanns flera stycken specialiserade ljussaxsmeder samtidigt i Fristaden, ska se om jag kan hitta källan igen.

                              Comment


                              • #45
                                Domnerus(arna) ska ju iaf varit anställda på faktoriet i Huskvarna i flera generationer.
                                Dessutom tyder ju "standardiseringen" på en kanske mer industrilik tillverkning än det
                                skulle bli om enskilda "egna" smeder tillverkade samma artikel.
                                Last edited by prylsnubben; 2020-01-30, 17:58.

                                Comment

                                Working...
                                X