Sidan 6 av 7 FörstaFörsta ... 3 4 5 6 7 SistaSista
Resultat 51 till 60 av 69

Ämne: Ljussax med en stämplad krona och bokstäver

  1. #51
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    230
    Dateringen har väl mest utgått från exklusivare saxar; Kulturens äldsta med fötter är i utpräglad rokoko, så att fötterna kom i mitten på 1700-talet är säkert rätt, frågan är bara hur fort de blev vanliga därefter. Jag kanske inte hittade rätt inlägg av FBQ om detta.

    Citat Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
    Tidigare saxar utan fötter kanske inte låg på borden utan istället på
    t.ex. en spishäll till en öppen spis, där var det inte så noga med lite sot
    det fanns ändå i överflöd.
    Mycket möjligt. Författaren skriver att införandet av fötter "anses vara en följd av att man inte längre som förut kunde ha ljussaxen liggande på ljusstaken, i och med att 1700-talets ljusstakar inte längre har de vidlyftiga droppskålar över foten som varit vanliga tidigare." Där kommer ju brickorna in som alternativ, liksom fodral eller fot som SAOB nämner:

    Namn:  ljussax_saob.jpg
Visningar: 32
Storlek:  29,5 KB

    Fodral eller fot kan ev vara ett ställ där ljussaxen sitter med spetsen neråt (se Digitalt museum).

    Kulturen 1983 nämner också att det finns betydligt fler ljussaxar i Louise seize än i rokoko, vilket jag tolkar som att ljussaxar blev allt vanligare under 1700-talet. Och författaren förbigår med tystnad det faktum att de vanliga mässingsljusstakarna från 1700-talets andra hälft och in på 1800-talet är synnerligen lämpliga att lägga fotlösa ljussaxar på.

    Namn:  ljusstakar_saxar.jpg
Visningar: 32
Storlek:  53,8 KB

    Citat Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
    Apropå de böjda med breda skänklar kanske de användes för att komma
    åt bättre, ljusveken som skulle knipsas av kanske stod inne i ett litet
    lykthus t.ex.
    Ja, så kan det förstås vara! Jag har nog varit för inriktad på ljus i ljusstakar.

  2. #52
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    4 003
    Har inte haft tid att fundera så mycket, men noterar att många av de fotlösa i järn har saxögon som är "öppna", har skapats av att en smal spets böjts och smitts ihop. Av de med fötter är många ordentlig hopsmidda. Vet inte riktigt den praktiska implikationen men tycket det verkar finnas en tidsskiktning i det. En del utan fötter har ju öron som mera liknar dem hos ljussaxar med fötter.


    Helt klart verkar ljussaxarna blivit mycket vanliga och bevarats i hög grad, de är ju mycket vanliga. En del av de som finns på loppisar, främst i mässing är ju nytillverkade men även de gamla är tämligen vanliga.

  3. #53
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    230
    Citat Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
    många av de fotlösa i järn har saxögon som är "öppna", har skapats av att en smal spets böjts och smitts ihop. Av de med fötter är många ordentlig hopsmidda. Vet inte riktigt den praktiska implikationen men tycker det verkar finnas en tidsskiktning i det. En del utan fötter har ju öron som mera liknar dem hos ljussaxar med fötter.
    Ja, man får ju känslan att de öppna är mycket äldre. Det märkliga är att den med öppna öglor på Eskilstuna stadsmuseum är stämplad EFS, och alltså gjord tidigast 1771. Troligen av samma mästare som din, om jag ser rätt på stämplarna.

    Har hittills inte sett ljussaxar på loppis, annat än ett fåtal kopior, men så småningom kanske.

  4. #54
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 521
    Jag tror att man får skilja på ljussaxarna i järn och de i mässing,
    de smidda äldre järnsaxarna har ofta "öppna" ögon medan de i
    mässing är slutna (precis som min av Claes Christian Hartwig)
    även om de är gamla. Hartwigs sax torde ju var från tidigt 1700-tal.
    Antagligen svårare att smida i mässing och kanske smala öppna
    ögon inte heller skulle hålla så länge för ett dagligt bruk.
    Senast redigerat av prylsnubben den 2020-02-04 klockan 16:01.

  5. #55
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    4 003
    Ja, de i mässing är gjutna, medan de i järn är smidda. Det är möjligt att man under 1800-talet experimenterat med gjutjärnsljussaxar men innan dess lär det ha varit omöjligt att skapa annat än mycket grova ljussaxar.

    Järnljussaxarnas öglor har säkert influerats av mässingsöglorna. För att smida en ögonögla i järn utan tydliga skarvar bör man ha behövt använda någon form av matris att driva in järnet i.

  6. #56
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 521
    Visserligen säger man gelbgjutare men nog smidde man mässing också,
    min sax av Hartwig är vad jag kan avgöra tveklöst åtminstone delvis smidd,
    eller driven.
    Senast redigerat av prylsnubben den 2020-02-05 klockan 11:44.

  7. #57
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    4 003
    Citat Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
    Visserligen säger man gelbgjutare men nog smidde man mässing också,
    min sax av Hartwig är vad jag kan avgöra tveklöst åtminstone delvis smidd,
    eller driven.

    Det går ju att smida mässing, så det är kanske möjligt. Det vanligaste måste nog ändå vara att de är gjutna.

    Jag tycker din Hartwigljussax ser gjuten ut, möjligen är spetsen fäst separat, oklart hur.
    Senast redigerat av FBQ den 2020-02-05 klockan 12:25.

  8. #58
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 521
    Gjuter man något i en gjutform så blir det ju sällan så
    snett och vint som det kan bli när man smider för hand,
    mässing är ju smidbart upp till 32.5 % Zn.

  9. #59
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    4 003
    Nja, snett och vint kan det ju bli ändå, särskilt då om metallen är mjuk och kan böjas av ovarsam hantering under årens lopp. Tycker det särskilt är tydligt vad gäller snopphuset. Hade det varit smitt hade det ju gjorts av mässingsplåtar som vikts och lötts samman. Här är metallen tjock med rundade former efter att ha filats till. Inga lödskarvar någonstans. Järn kan vällas samman, mässing måste slaglödas.

  10. #60
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 521
    Håller med om att snopphuset nog är gjutet men att man i övrigt i huvudsak
    gjort saxen av smidd mässingstråd vilket var huvudprodukten vid mässings-
    bruket som jag tror tillverkat den mellan 1702 och 1718, nämligen Nacka
    mässingsbruk som upphörde med tillverkningen 1718. Innan man övergick
    till mässingstråd var den huvudsakliga tillverkningen mässingsknappar till
    Karl XII-s karoliner. Varför tror jag då att den är gjord i Nacka, jo den är
    inköpt här och tiden stämmer så väl med Hartwigs period i Sverige, från
    1702 till sin död 1720.
    Senast redigerat av prylsnubben den 2020-02-05 klockan 15:57.

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Taggar för det här ämnet

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •