Sidan 7 av 7 FörstaFörsta ... 4 5 6 7
Resultat 61 till 69 av 69

Ämne: Ljussax med en stämplad krona och bokstäver

  1. #61
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    230
    Prylsnubbens kommentar om skillnader mellan ljussaxar i järn och mässing fick mig att tänka till; Kulturen visar nämligen exempel efter exempel på likartad design i mässing respektive järn under t.ex. 1600-talet, så hur gick det ihop? Nu har jag fått omvärdera den artikeln ordentligt.

    Eftersom Kulturens artikel är i princip det enda som finns skrivet om ljussaxar på svenska (artikeln i Antik&Auktion tillförde inget, vad jag minns), så har det känts som att den berättar om svenska ljussaxar, men det gör den nog inte. Den visar nog snarare ett skånskt-danskt ljussaxmode, som bara delvis är representativt för övriga Sverige. Kulturens ljussaxar kommer delvis från en samlare i Köpenhamn! Och cirka hälften av ljussaxarna som avbildas är av mässing, trots att järn verkar dominera i Sverige. Hose har däremot konstaterat att ljussaxar i Danmark nästan alltid är av mässing. En av bilderna i artikeln visar tre smidda ljussaxar som den nedan, men alla är av mässing! Texten nämner dock att typen finns både i mässing och järn.

    Namn:  ljussax_1700.jpg
Visningar: 51
Storlek:  18,9 KB

    Sen var jag ju förbryllad över varför man skulle behöva ha fötter på ljussaxarna, när ljusstaksfötternas skålade eller uppvikta kanter är så bra att lägga fotlösa saxar på. Men i Hoses tråd om barockljusstakar konstaterar han att han inte sett den typen av ljusstaksfot i Danmark, utan bara på svenskt håll (se här och här). Kopplingen är logisk - Danmark hade upphöjda ljusstaksfötter, och då behövdes ljussaxar med fötter. Sverige hade i stor utsträckning ljusstaksfötter med uppvikt kant, så här fick inte ljussaxarna fötter lika snabbt.

    Nya moden har alltid spridits snabbt i de högsta samhällssklasserna, hos allmogen har det varit större fördröjningar. I Danmark är avstånden huvudstad - småstäder - landsbygd mycket kortare än i Sverige. Det kanske medför att nya moden snabbare får genomslag i alla samhällsklasser, så att dansk materiell kultur länge har varit mer homogen än svensk?

    (Jag återkommer en annan dag beträffande hur man smider öglor på saxar; jag har hittat en del källor om det.)
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2020-02-05 klockan 18:29.

  2. #62
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 519
    Intressant Anna-Carin, vi väntar med spänning på fortsättningen.
    Funderade själv lite över detta med ljus till ljusstakar contra vax
    ljus till vaxljusställ och "saxarna" till dessa som ju sitter på själva
    stakens ben.

    https://auctionet.com/sv/884443-vaxl...800-tal/images

  3. #63
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    4 001
    Jo, Anna-Carin, det låter som du är inne på något. Jag har i andra artiklar sett att Kulturens årsbok haft ett tydligt skånskt perspektiv även när det inte tydligt klargjorts.

    Det finns ju en del mässingsljussaxar även i Sverige, men här är (förutom de helt nytillverkade) de flesta från 1800-talet och har ofta en gustaviansk stil.

    Om du har rätt i att ljussaxar utan fötter funnits kvar längre i Sverige och att stilskillnaden mellan allmoge- och högreståndsljussaxar är markant blir ju frågan hur pass och hur de svenska ljussaxarna skall dateras. Ljussaxar i järn lär ha varit betydligt billigare än sådana i mässing. Kanske var det så att högreståndssaxar i första hand var i mässing medan allmogens var i järn fram till en bit in på 1800-talet då lägre priser och bättre köpkraft hos bönderna gjorde att mässingsljussaxarna blev mer överkomliga i pris. Men, det är ju möjligt att järnljussaxarna med rokoko/senbarockdekor fortsatt att produceras ganska långt fram på 1800-talet.

  4. #64
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    230
    Tack ska ni ha, det vore ju roligt om vi kunde komma framåt med det här och sprida ljus över svensk ljussaxhistoria.

    FBQ,
    Bra synpunkter, ska fundera vidare på detta. Kollade upp Skultunas pris på mässingsljussax 1857 - den kostade 24 sk bco styck (bild nedan). Undrar om alla av denna typ är från Skultuna eller om det fanns fler tillverkare, de visar samma modell i både 1846/47 och 1860 års katalog. Från Eskilstuna Fristad 1819 kostade polerade ljussaxar med stora hus och fötter 4 rd bco per dussin, dvs 16 skilling styck. SCB:s KPI-tabell sträcker sig inte så långt tillbaka, men visar en 46-procentig prisökning från 1830 (första året som är med) till 1857. Så att köpa en polerad järnljussax med fötter 1819 var en ungefär lika kännbar utgift som att köpa Skultunas mässingsljussax nästan 40 år senare.

    Namn:  ljussax_Skultuna.jpg
Visningar: 40
Storlek:  6,4 KB

    Jag måste förresten fråga vad ni tror om denna i mässing - är den 1900-tal, 1800-tal, eller rentav en gammal dansk? Fötterna är gjutna i ett med resten och det har jag bara sett på kopior tidigare, i min mycket begränsade erfarenhet. Edit: Nu ser jag att lödskarvarna är grå som tenn, inte slaglödd alltså. Det hela är gjutet i tre delar - två skänklar med fötter och allt, bara huset är separat. Misstänker starkt att den är en kopia.

    Namn:  ljussax_mässing1.jpg
Visningar: 42
Storlek:  62,4 KB

    Namn:  ljussax_mässing2.jpg
Visningar: 42
Storlek:  47,6 KB

    Hoppas kunna skriva detdär om smidet i morgon.
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2020-02-06 klockan 19:53.

  5. #65
    Seniormedlem FBQs avatar
    Reg.datum
    nov 2006
    Ort
    Visby
    Inlägg
    4 001
    Lite otydliga bilder men tror inte på nytillverkad, den är för välgjord för det. Törs däremot inte svara på om den är 1700- eller 1800-tal. Modellen är gjord efter rokokoljussaxars modell snarare än nyrokokodito, men tror den ändå kan vara 1800-tal.

  6. #66
    Seniormedlem prylsnubbens avatar
    Reg.datum
    mar 2009
    Ort
    Saltsjö-Boo, Nacka
    Inlägg
    10 519
    Inte "jättegammal" om man säger så, mässingen ser "polerad" ut som om den
    vore behandlad med något, nitskallen ser alldeles för jämn och rund ut för att
    vara handrullad. Men allra mest är det en känsla som gör att jag tror att den,
    om inte nygjord så iaf inte äldre än senare hälften av 1800-talet.
    När vi försöker åldersbestämma dessa mer eller mindre stereotypiska ljussaxar
    så tror jag att man behöver veta lite mer om var dom är tillverkade eller så klart
    ännu hellre vem som tillverkat dom för att kunna göra en säker åldersbestämning,
    det blir annars mer av hyfsat kvalificerade gissningar.

  7. #67
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    230
    Tack för hjälpen! Era kvalificerade gissningar är bättre än mina. Jag har varit förbryllad eftersom jag inte sett någon liknande i mässing att jämföra med; den känns äldre än 1900-talskopior men inte har några påtagliga ålderstecken - den jämna niten, osv. 1800-tal låter mycket rimligt.

    Jämfört med den likartade modellen i järn, så är huset mindre och skänklarna betydligt kurvigare. FBQ, som du säger så är det inte nyrokoko, men jag tycker det känns som att den kanske skulle kunna vara en "nyrokokoifierad" variant av standardmodellen.

  8. #68
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    230
    Här är vad jag har hittat om smide av öglor och mönstrade skänklar på saxar:


    P. N. Sprengels "Handwerke und Künste in Tabellen", volym 6 (1770), handlar om stål- och järnsmide. Sidorna 210-214 beskriver saxsmide, vilket ingår i kapitlet om knivsmide. Jag har även läst lite om nycklar, i kapitlet om låssmide. Jag har dels sökt efter hur öglorna smids, dels hur ornamentering görs. Alla översättningsfel är mina.

    "Med hammaren formas bladet och skölden [skölden är området där niten sitter, min anm.] så bra som möjligt, likaså övre delen av skänkeln [skänkel avser här delen mellan skölden och öglan, det gäller alltså den övre delen av denna; min anm.] Till öglan sträcks ett flackrunt järn ut med hammaren, böjs till en avlångt rund form på spärrhornet, och välls fast vid övre delen av skänkeln. Alla dessa delar filas för att få sin form." (s 211)

    Beskrivningen är ju summarisk, men jag förmodar att man använde sänken för att forma skänklarna, särskilt om de skulle ha något slags dekor. I inledningen till knivsmidet räknas bara upp de verktyg för kniv- och klingsmide som inte ingår i smedens standardutrustning (där sänken ingick), så den ger ingen ledning. Avsnittet om låssmide nämner däremot att låssmeden använder sänken "ännu mer än grovsmeden gör". Den texten fortsätter:

    "[Sänken används till] alla slags utsirningsknoppar, t.ex. knopparna nedanför greppet på fransyska nycklar, handtag på dörrar och lådor, ja t.o.m. träskruvar. Ska man göra ett omfattande arbete, som är mödosamt att göra med fil, gör man ofta ett sänke för det, och sparar därigenom mycket tid och möda." (s 28)

    Många finare 1700-talssaxar (dvs icke-bondsaxar) hade knoppar nedanför öglorna på samma sätt som nycklar, så de hade antagligen också formats med sänken liksom nycklarna. Vad jag kan se så finns det inget i beskrivningen av hur saxen formas, som utesluter att sänken använts.

    Och så var det tillverkningen av öglor på nycklar, som jämförelse. Tyska nycklar har ihåligt skaft format av ett bleck. Öglan smids ut separat, fästs genom hål i skaftet, och ändarna smids upp till en liten knopp nertill i öglan. (s 64) Franska nycklar har massivt skaft och smids i ett stycke, övre änden värms till rödglödande och ett runt hål slås i den, därefter smids den ut till en ögla på städets horn. (s 46)


    På engelska är det 1800-talskällor jag har hittat, den tidigaste är Abraham Rees: "The Cyclopaedia; Or, Universal Dictionary of Arts, Sciences and Literature", volym 10 (1819)

    "Saxmakarens städ [...] har två hål för att fästa diverse små verktyg med nedsänkningar i, som kallas sänken; ett av dessa sänken används för att ge skänklarna på saxen rätt form; en annan för att forma delen där leden är; och en tredje används för att ge bladets ovansida rätt form. [...] Saxarnas skänklar formas först med ett av sänkena, man lämnar så mycket stål i änden som behövs för bladet. Ett hål om ca 1/4" diameter stansas strax ovanför skänkeln. Bladet smids ut och avslutas, och saxen skiljs från ämnet strax ovanför hålet. Den hettas upp och det lilla hålet smids ut på sparrhornet för att forma öglan. Detta avslutar smidet av saxar. De görs i stor mängd på detta sätt efter ögonmått, trots att de är i par. [...] Efter smidet filar man öglorna och leden, och sådana skänklar som inte kan slipas [eng: "grind"]." (opaginerad, uppslagsordet är Cutlery)

    Här formades alltså öglorna på samma sätt som på franska nycklar - kanske en skillnad mellan tysk och engelsk teknik, eller en förändring över tid. Och det står uttryckligen att sänken används till att forma skänklarna.


    Längre fram, antagligen nån gång under 1800-talets andra hälft, började man massproducera saxar industriellt med sänksmide i press, vilket formade hela saxhalvor på en gång. Googla swaged scissor blanks för bildexempel. C. W. Dahlgrens produktion är nog exempel på detta.
    Senast redigerat av Anna-Carin den 2020-02-08 klockan 07:09. Anledning: Rättat första citatet

  9. #69
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    230
    Jag tänker att ljussaxarna på dessa två bilder skulle kunna ha öglorna smidda på det sätt som den tyska källan beskriver för saxar - en separat ögla välls mot skänkelns övre del. Den delen av öglan är ju lite tjockare än resten, och utbuktningen i öglans nedre yttre hörn markerar i så fall änden på den ursprungliga skänkeln. Den nedre saxen är från Vedevågs bruk, märkt P (kan vara Abraham Pilström som var aktiv där under 1700-talets tredje fjärdedel), den övre är omärkt.

    Namn:  ljussaxar_öglor.jpg
Visningar: 18
Storlek:  72,8 KB

    Namn:  ljussaxar_sida.jpg
Visningar: 18
Storlek:  73,3 KB

    Den modellen känns som en logisk föregångare till gruppen av järnljussaxar med fötter och räfflat hus; där är förtjockningen knappt märkbar eller saknas helt, bortsett från själva änden av skänkeln, som nu blivit ett fäste för foten:

    Namn:  ljussaxar_senare.jpg
Visningar: 19
Storlek:  71,0 KB

    (Fortfarande dåliga bilder, tyvärr.)

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Taggar för det här ämnet

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •