Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Kaffekvarnar, andra kvarnar och kaffe-mortlar.

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
    Om kaffe står länge på kokplattan bildas ju garvsyra
    vilket gör att kaffet blir beskt, huruvida bönorna kan
    fälla ut garvsyra vid malning vet jag inte................
    Prylsnubben kafferostare runt om i landet verkar vara ganska oeniga om hur vida Garvsyra bildas i gammalt kaffe som står på kokplattan eller inte, vissa hävdar bestämt att det även bildas under rostning processen också medan andra bestämt hävdar att det bara bildas i kaffe som blir stående på en värmekälla.

    Men faktum är att de källor jag blir hänvisad till ganska likt Wikipedia säger att det egentligen inte finns en bestämd syra som heter garvsyra utan att det är en samling av Polyfemoler (väte—syre atomer) OH-grupper (Hydroxigrupper).
    Dvs att garvsyra egentligen kan vara ganska många kombinationer av OH atomer som reagerar med andra atomer i olika konstellationer där Oxalsyra (som jag av en händelse nämnde utan att veta att den direkt verkar kopplas till det vi kallar garvsyra) mer eller mindre måste finnas med i reaktionen(?). Medan det som finns i kaffe främst är Monomerer som förenklat är molekyler som bildar flera mollekylkedjor som hela tiden upprepar den ursprungliga molekylen.

    Den här grundläggande kemin har jag tyvärr tappat känner jag men det finns säkert någon betydligt kunnigare kemist än mig här inne.
    Men så mycket förstår jag att jag kan säga att det som bildas i kaffe inte är Garvsyra (oavsett om det är en bestämd syra eller inte) efter som att det över allt står att garvsyra är en Tannin och det som finns och bildas i kaffe är något som heter Pseudotanniner och är "Tannin liknande ämnen" som i klarspråk inte har förmågan att bli lika skarpa som Tanniner, och alltså inte duger till att Garva skinn med, vilket är en förutsättning för att det ska kunna vara garvsyra.

    Jag fick rådet att skaffa denna bok:
    Click image for larger version

Name:	kaffeologi-myter-och-forskning-om-en-alskad-dryck (1).jpg
Views:	1
Size:	11,5 KB
ID:	576014

    Skriven av: Bertil Fredholm och Lotta Fredholm
    Vilket jag också bokat efter som att den inte är ute i handeln än. Däremot så finns det en förhandsvisning här:
    Kaffe och andra koffeindrycker nyttjas av många miljarder människor varje dag. Frågan om dryckernas effekter är därför av största betydelse för vår hälsa och ett hett ämne för såväl forskare som för mytbildare.I Kaffeologi tar Bertil Fredholm med sig läsaren på en fascinerande upptäcktsfärd genom kaffets kulturhistoria, koffeinets kemi och dess effekter på kroppen. I bokens andra del ligger fokus på vad vi i dag vet om kaffets påverkan på en rad olika hälsotillstånd och sjukdomar. Mot bakgrund av sina dryga fyrtio år som framgångsrik forskare diskuterar Fredholm dessutom hur det går att känna igen vederhäftiga vetenskapliga fakta, vilket ger läsaren verktygen att själv kunna ta ställning vid nästa ”kaffelarm”.
    Last edited by H-Å.W; 2022-02-19, 11:14.

    Comment


    • Hej H-Å.W

      Ja, den är en sådan trevlig bok. Finns den i bokhandeln nu?
      Du skriver att den inte kommit ut?

      Det "kemiska" som händer med kaffebönor är nog inte min
      starka sida, får jag erkänna, så jag får läsa texten flera gånger.

      Det du skriver är mycket intressant.

      Hälsar
      Staffan
      Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-19, 12:37.

      Comment


      • Hej H-Å W.

        Har ingen sakkunskap i ämnet överhuvudtaget,
        men vi kanske kan kalla det "garvsyreliknande"
        alternativt besäktade ämnen. OH-atomer och
        molekylärkedjor men även pseudotanniner är jag
        helt "rudis" på om man säger så.

        Comment


        • Staffan den finns i bokform på Akademibokhandeln för 279kr.

          Bokus var den "under bevaknining" för 139kr
          Finns dock som e-bok
          Precis som på Adlibris fast där kostar boken 119kr och man kan snabbt backa ur och skaffa en 5% rabattkod (rätt löjligt att dom inte bara sänker priset 5% till).
          Bokbörsen glömde jag kolla..

          Prylsnubben Jag är som sagt a hängd redan från start och det är även om jag har så pass bra koll på tobak att jag kan läsa en studie och ganska snart veta vilka av de fem vanligaste Alkaloiderna man valt att intressera sig för och vilka man valt att missa.
          Men som sagt det här är för mig en ny mark och det tar tid för mig att begripa (kanske för att jag redan gjort misstaget att se en enskild studie som en sanning). När jag läser om reaktioner i kaffet så är det inte ens en studie utan en tolkning gjord av någon som i värstafall läst en studie och i bästa fall någon som läst och förstått fler.
          Så att jag kan skrattande säga att ju mindre du tror att du förstår ju mer förstår du.

          Bertil Fredholm har iaf svarat på mitt mail och det han säger är:
          "Kaffe inte särskilt surt och det finns inte mycket oxalsyra. Man kan med känsliga metoder hitta lite, men inte halter höga nog för att orsaka någon hälsorisk.
          Garvsyran i kaffe är olika polyfenoler t.ex. klorogensyra som ger en strävhet och det finns nog mer i hårt rostat kaffe".

          När det gäller olika ämnens påverkan på olika metaller så besitter han inte rätt kunskap för att uttala sig men tror inte att zinket bara försvinner utan mer att metoden gör att micro sprickor uppstår vilket gör att metallen korrigerar.
          Det låter i mina öron rimligt då det är botten på skålen som i huvudsak tar stryk och det är just där sprickorna logiskt sätt bildas..

          Sen bad han mig kolla med KTH vilket jag redan gjort men inte fått svar än.

          Comment


          • Hej H-Å.W

            Tack, för så mycket information, det är intressant.
            Vi hittar nog flera svar på den här gåtan. Säkert
            samverkar omständigheterna. Ja, flest skador i
            botten där de hamrat mest...

            För inte så länge sedan titta vi på tidiga patent
            för "rundkvarnar" med "öppningsbar överskål".


            Vi har sett en kvarn i plåt med botten av trä, men
            överdelen i plåt från före 1900, kanske, från Zetter-
            lund.

            Därefter ser vi en "rundkvarn" från Nilssons, med
            först botten av trä sedan av plåt samt en överdel/
            lock i trä.

            Nu har jag hittat en kvarn, som kanske placerar sig
            mellan dessa två, kanske från början av 1900?
            Den har både botten och lock i trä.

            Den finns på Tradera men jag vill inte göra reklam.


            Jag kontaktade säljaren och jag får visa några av
            bilderna. Dessutom fick jag tillgång till några fler.

            Jag tackar säljaren "Räkfiske" så mycket, för den här
            kvarnen är intressant.

            Men vem kan ha tillverkat den? Det är nog inte C.
            A. M. Nilsson, Ström & Co, Th. Broms eller C. W.
            Dahlgren för deras vevar ser annorlunda ut. Kan
            det vara E. A. Pettersson eller Carl Zetterlund?

            Kvarnkärnan är skruvformad, vilket kan vara viktigt.


            Tillägg: Jag kontrollerade vevarna till Th. Broms
            kvarnar och de liknar inte den här kvarnens vev.

            Hälsar
            Staffan
            Bifogade filer
            Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-21, 23:01. Anledning: Lade till en bild "bajonettfäste"

            Comment


            • Hej Staffan en kille på KTH gav mig kontaktuppgifter till en Professor Emeritus (dvs pensionerad professor) som heter Börje och som under sin tid på KTH studerat materialforskning. Han lär kunna svara på vad som händer med mässing när man smider i förhållande till när man valsar den, tror inte att det är info som gör speciellt stor skillnad. Men det kan vara intressant i ett arbete om de där gamla kvarnarna om man kan få med en Professors förklaring på att något är som det är..

              Jag blir faktiskt mer och mer tveksam till att något i kaffebönan verkligen ensamt kan få mässingsplåten att i så många fall korrigera sönder. Speciellt när det skiljer så tydligt mellan olika processerna.
              En kaffebönan innehåller som sagt ca:30% fett. Jämför man det med de vanligaste nötterna så innehåller en valnöt ca:65% fett, en sötmandel ca:51% och en Hasselnöt ca:61% fett. Så att sakta men säkert kan jag lite för mig själv tänka att det är ganska osannolikt att det beror på annat än små sprickor. Den lilla "bondsork" som jag föddes som tänker att våra gutefår kunde gå med bjällror av mässing som troligen var gamla redan när de där kvarnarna tillverkades, om inte så tillverkades dom ungefär samtidigt.


              Ja det var en smått intressant kvarn du hittat (igen).
              Jag tror att du eller någon annan la ut en bild på en sån här kvarn fast tillverkad hos Zetterlunds med liknande vev och vev knopp, men jag kan ha fel:
              Click image for larger version

Name:	Screenshot_20220221_223029.jpg
Views:	1
Size:	77,1 KB
ID:	576028

              Staffan att göra reklam för Tradera är nog lika rätt som fel,

              Comment


              • Hej H-Å.W

                Ja, det är intressant.

                Jo, den kvarnen du visar på bilden nu är en
                grönmålad och den tittade vi på tidigt.


                En liknande modell fast i annan färg beskrev
                vi senare efter att en kvarn, tillverkad av Carl
                Zetterlund fanns på nätet


                Vi skrev mycket om de kvarnarna då, förra
                året.


                En egen sida om 4 st. liknande kvarnar år 1913?:


                Hälsar
                Staffan
                Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-22, 13:01.

                Comment


                • Hej

                  Jag har funderat en hel del på den här senaste
                  kvarnen och jag hade ju kommit fram till att de
                  tillverkare som kunde vara aktuella, var antingen
                  E. A. Pettersson eller Carl Zetterlund.


                  Jag äger ingen kvarn från Carl Zetterlund, så med
                  hans kvarnar kan jag inte jämföra den här. Däremot
                  äger jag två stycken kvarnar från E. A. Pettersson.


                  Tidigare har jag mätt dessa kvarnkärnors diameter
                  till ca. 3,0 cm. Så nu måste jag ju skicka en fråga till
                  den trevlige säljaren "Räkfiske" och be honom att
                  mäta sin kvarn och jag fick svar:
                  -"Den är 3,0 cm ….. svårt att mäta exakt men
                  närmast är 3,0".


                  Så om nu kvarnkärnan dessutom är "skruvformad"
                  så skulle kanske E. A. Pettersson vara mest troliga
                  tillverkaren?

                  Men det finns en sak till och det ser vi på bilderna.
                  Järnet, som fäster kvarnringen och kvarnkärnan
                  är formad med infasningar runt hålet för kvarnkär-
                  nans "pigg". Inga andra kvarnar ser så ut från
                  Eskilstuna. Bild nr 2 är från min kvarn i länken ovan.

                  Men jag har ju inte sett eller skruvat isär någon
                  kvarn från Carl Zetterlund ännu?

                  En fråga nu, är det någon som har en kvarn, som
                  är tillverkad av Carl Zetterlund?

                  Tillägg: Andra kvarnars kvarnkärnor från Eskilstuna
                  kan vara i ett fall 2,8 cm, 3, 2 cm, 3,4 cm och i
                  ett fall 3,5 cm, på ett ungefär....

                  Tillägg 2: Motsvarande järn som håller kvarndelarna
                  i Peugots kvarnar från samma tid, har sådana "infasningar".


                  Undrar och hälsar
                  Staffan
                  Bifogade filer
                  Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-24, 13:05. Anledning: Lade till en länk

                  Comment


                  • Hej Staffan,
                    Jag har tyvärr ingen egen kvarn att visa, men jag undrar om du har sett dessa av Carl Zetterlund på nätet:

                    Trä, på Digitalt Museum
                    Trä, på Arvika Auktionsverk

                    Plåt, på Kristianstads Museum
                    Plåt, på Västerviks Auktionsbyrå - denna är den enda som ger en skymt av mekanismen.

                    Comment


                    • Hej Anna-Carin

                      Tack, tack, ja verkligen, i den nedre länken från
                      Västervik, ser vi en bild på en ännu mer skruv-
                      formad kvarnkärna.

                      Ja, detta är intressant. Nu blir jag så osäker(igen),
                      för den här mekanismen verkar också stämma väl
                      in och kanske bättre?

                      Kan detta vara lösningen och finns det fler kvarnar
                      att jämföra med?

                      Jag kan ändra mig och kanske är det Carl Zetterlunds
                      eller...? Ja, vi får se.

                      Tackar och hälsar
                      Staffan
                      Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-24, 20:45. Anledning: Lade till text

                      Comment


                      • Staffan jag tror som sagt var att det är C. Zetterlund och Anna-Carins mycket bra länkar har väl nästan styrkt min tro.
                        Däremot så bör man inte låsa sig vid en tillverkare utan presentera de olika alternativen och varför man tror att det kan vara den ena och andra tillverkaren.

                        Jag har inte brytt mig så mycket om den här typen av kvarn. Men i ärlighetens namn så börjar jag nästan fundera på att skaffa en.

                        Comment


                        • Hej H-Å.W

                          Ja, jag tror du har rätt och jag letar vidare.

                          Jag tackar Anna-Carin för länkarna.

                          Hälsar
                          Staffan
                          Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-25, 21:45.

                          Comment


                          • Från loppis i Södra Sverige idag.
                            Var tvungen att ta bilder till er, aldrig sett en så stor kvarn.
                            Med vänlig hälsning,
                            Jonas
                            Bifogade filer

                            Comment


                            • Hej Cenedese

                              Tack för så trevliga bilder och den är målad.

                              Kan den öppna skålen vara av koppar?

                              Det är intressant att fundera över vilka kvarnar
                              som var målade från början eller, som blev målade
                              efter en tid eller ommålade och därefter fortfarande
                              varit i bruk eller blev ommålad och därefter endast
                              varit som en vacker prydnad. Jag tänker då också
                              särskilt på den kvarnen vi tidigare har tittat på.


                              Ja, kvarnen du visar är stor och kraftig. Smidet av
                              kvarnkärnan är också ovanligt ser vi. Jag har inte
                              sett någon sådant kvarnverk tidigare av vad vi ser
                              här ovanifrån.


                              Kan den vara tillverkad vid tidigt 1800-tal?

                              Tackar och hälsar
                              Staffan
                              Last edited by Staffan Kvist; 2022-02-27, 23:18. Anledning: rättade texten

                              Comment


                              • Hej

                                När jag letade igenom en hårddisk från 2016, så
                                hittade jag några bilder på en kvarn jag fotograferat
                                den sommaren på en uteloppis. Jag kände inte igen
                                den märkningen då och vid den tiden letade jag mest
                                efter gamla svenska kaffekvarnar.

                                Den här kvarnen är tillverkad av Kissing & Möllmann
                                (K&M) i Tyskland, ett företag som senare vid 30-talet
                                ändrade sin märkning till "KYM".


                                Chris skriver om företaget på sin hemsida:


                                Jag har tidigare visat kvarnar från Kissing & Möllmann
                                fast jag då inte kände till märkningen med "Fabrik-Marke".


                                De kvarnarna är av pressad plåt och i alla fall en av
                                dem har den märkningen. Kvarnar av pressad plåt till-
                                verkades av Kissing & Möllmann från ca 1894?

                                Den här kvarnen kan vara tillverkad kanske någon gång
                                under 20-talet.

                                Men varför kom aldrig tillverkningen av den här "skorstens-
                                modellen" till Sverige, berodde det på första världskriget?

                                Vi har däremot sett många kvarnar från KYM här tidigare.


                                Hälsar
                                Staffan
                                Bifogade filer
                                Last edited by Staffan Kvist; 2022-03-08, 15:04. Anledning: Lade till text

                                Comment

                                Working...
                                X