Sidan 78 av 80 FörstaFörsta ... 28 68 75 76 77 78 79 80 SistaSista
Resultat 771 till 780 av 800

Ämne: Kaffekvarnar, andra kvarnar och kaffe-mortlar.

  1. #771
    Seniormedlem jonasguns avatar
    Reg.datum
    jan 2018
    Ort
    Södertälje
    Inlägg
    601
    Hej Staffan!

    Intressanta observationer du har gjort. Jag arbetar som maskiningenjör och blev givetvis intresserad av hur de här armarna är tillverkade. Tyvärr kan jag inte så mycket om vår industrihistoria som jag skulle vilja, men jag har försökt att läsa mig lite till om hur man arbetade runt förra sekelskiftet.

    En sådan här detalj kan strängt taget tillverkas på två sätt - gjutning eller smide. Med smide tänker jag då framförallt på det mer ”automatiska” smidet, med maskiner, och inte det gammaldags sättet med en smed som står och bankar med en hammare. Tillverkningstekniskt är det dock fortfarande smide, med en gigantisk fallhammare som troligen drevs med vattenkraft, och som slog stålet till rätt form i en tvådelad ”form” som kallas verktyg. Stålet kan då vara kallt (kallsmide) eller varmt (varmsmide). Jag tror att båda dina varianter är smidda, och inte gjutna.

    Stål är alltså en legering av mestadels järn, sedan kol och några andra varierande ämnen (krom, nickel, molybden etc). Ju mer kol, desto mjukare stål, och är det ännu mer kol så blir det så mjukt att det inte kallas stål utan gjutjärn eller tackjärn. Ett mjukt stål är lättare att forma, och sliter inte så mycket på verktyget. Däremot blir det inte lika hållbart, och det rostar lättare. Rostfritt stål har mindre kol, och fler tillsatsämnen (krom etc).

    Om du tittar på dina olika armar, så ser du att de inte ser exakt likadana ut till formen, förstärkningen i mitten börjar på lite olika ställen, och har lite annorlunda form. Detta tyder på att man någon gång har bytt ut verktyget, troligen på grund av slitage. Moderna verktyg håller för många tusentals ”skott”, men jag kan tänka mig att det gick fortare att slita ut dem förr, eftersom verktygsstålen inte var lika bra som de är idag. Troligen har man experimenterat med olika stålblandningar för att få en bra avvägning mellan verktygsslitage och kvalitet.

    Rent formmässigt är armarna också intressanta. De har en förstärkningsribba som jag inte förstår varför man har lagt dit. Hade den utsatts för stora laster, i en ångmaskin eller liknande, så hade jag förstått det, men inte i en handvevad kvarn. Mer moderna kvarnar har ju oftast armen gjord i en urstansad plåt, med bara en platt yta. Billigt och bra nu, men frågan är hur lätt det var att tillverka stålplåt av god kvalitet runt förra sekelskiftet?

  2. #772
    Seniormedlem Staffan Kvists avatar
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bagarmossen staffankvist@yahoo.se
    Inlägg
    1 541
    Hej jonasgun

    Tack för ditt intressanta inlägg, tack,

    Jag samlar ihop mig till ett längre svar. Jag började
    att fundera än mer....

    Tackar och hälsar
    Staffan

  3. #773
    Seniormedlem Anna-Carins avatar
    Reg.datum
    nov 2018
    Ort
    Storstockholm
    Inlägg
    279
    Citat Ursprungligen postat av jonasgun Visa inlägg
    Ju mer kol, desto mjukare stål, och är det ännu mer kol så blir det så mjukt att det inte kallas stål utan gjutjärn eller tackjärn.
    Nu har det gått många år sen gymnasiets teknologilektioner med materiallära och järn-kol-diagrammet osv, men jag hade för mig att det var tvärtom mot vad du beskriver? Ju mer kol desto hårdare stål, och med ännu mer kol blir det för sprött för att smida och kallas gjutjärn.

  4. #774
    Seniormedlem jonasguns avatar
    Reg.datum
    jan 2018
    Ort
    Södertälje
    Inlägg
    601
    Du har helt rätt Anna-Carin. Jag hade vänt på det. Pinsamt, men det börjar bli ett par år sedan jag läste materiallära också.

    EDIT: Normalt tittar jag mest på de mekaniska egenskaperna hos ett stål (sträckgräns, densitet etc), och väldigt sällan på den kemiska sammansättningen. Bra med repetition ibland, var nog tio år sen jag jämförde innehåll i olika stål.
    Senast redigerat av jonasgun den 2020-07-31 klockan 09:05.

  5. #775
    Seniormedlem Staffan Kvists avatar
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bagarmossen staffankvist@yahoo.se
    Inlägg
    1 541
    Hej jonasgun

    Tack igen för ditt intressanta inlägg.
    Ja, när det gäller gjutna eller smida vevar så hittar
    vi endast en svensk kvarnmodell med gjuten vev,
    Tix eller Tix Favorit, Tuna och Kaffebönan:
    http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post259750

    http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post267824

    När vi tittar på kvarnar från Eskilstuna så är det säkert
    som du skriver:
    -"automatiska” smidet, med maskiner, och inte det
    gammaldags sättet med en smed som står och bankar
    med en hammare"


    Då är vi alldeles i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet
    Innan dess så finns de vad jag med samlingsnamn kallar
    för "1800-talskvarnarna" med handsmidda vevar.

    Jag skriver "pressar" veven, men det skall väl vara som
    du skriver
    -....gigantisk fallhammare ... och som slog stålet till
    rätt form i en tvådelad ”form” som kallas verktyg"


    Du undrar över en "förstärkningsribba", en "ås" som löper
    längs med veven. Jag tror den kom till omkring 1920-24 (?)
    tror jag, efter namnbytet hos L A Ström & Co och Jernström
    & Ericsson .....

    Det är intressant för att omkring 1920, så förändrar C.
    A. M. Nilsson också sina vevar till en med "förstärknings-
    ribba", men i bågform. Innan dess var båda tillverkarnas
    vevar "platta."

    Jag tror att "förstärkningsribba" behövdes, när vevarna blev
    längre och materialet i vevarna inte var så starkt då, kanske?

    Till vevarna med "förstärkningsribba" har man använd 3 mm
    plåt, men till den äldre kvarnen från L A Ström& Co, användes
    4 mm plåt...utan "förstärkningsribba"...

    Som kuriosa vill jag nämna att när jag jämför vevar i mate-
    rialet jag benämner "med mer järn, inte så mycket stål" med
    den "ljusare hårdare veven med mera stål" så känns den senare
    "kallare".

    Kan de ha blandat in nickel för att den veven skall bli starkare?

    Tackar och hälsar
    Staffan

  6. #776
    Seniormedlem jonasguns avatar
    Reg.datum
    jan 2018
    Ort
    Södertälje
    Inlägg
    601
    Nu när jag tittar på dina kvarnar igen, så ser jag att armarna är lite stukade och buckliga på båda två. Inte på grund av vevandet, utan antagligen för att någon har tappat dem i golvet eller liknande. Jag gissar att det är därför man har valt att göra armarna styvare. Det är alltid intressant att på förhand försöka lista ut lastfall på en komponent - det är sällan det ”rätta” användandet som medför störst belastning, utan oftast att någon ställer sig på din komponent, eller tappar den, eller något ditåt. När armarna blir längre, och sticker ut utanför lådan, så är det ju också de som får ta smällen vid ett fall.

    Materialsammansättningen i din vevarna har jag svårare att svara på. Att det känns ”kallare” beror på att materialet är bättre på att leda bort värme från din hand. Värmeledningsförmågan hos olika stålsorter kan variera en del, och det är nog möjligt att uppfatta med bara handen, även om det oftast inte är så stor skillnad som mot till exempel mässing eller så. Rostfritt stål har generellt en ganska dålig värmeledningsförmåga (det är därför många rostfria kastruller har en botten i ett annat material, till exempel koppar eller aluminium). Vilka legeringsämnen som ingår i ”dina” stålsorter är svårt att säga.

  7. #777
    Seniormedlem Staffan Kvists avatar
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bagarmossen staffankvist@yahoo.se
    Inlägg
    1 541
    Hej

    Tack för dina synpunkter, intressanta.

    Jag får ta med mig de två olika vevarna, den i ljus metall
    och den i mörkare...mera järn(?), till ett plåtslageri och fråga.

    Det är intressant vilken påverkan kriget hade på kaffekvarns-
    tillverkningen när vi jämför i Sverige och i Tyskland?

    Melitta Bentz, ja inget blev sig likt i "Kaffesverige", efter henne?
    Eller vad tror andra "trådläsare"?

    Hälsar
    Staffan

  8. #778
    Seniormedlem jonasguns avatar
    Reg.datum
    jan 2018
    Ort
    Södertälje
    Inlägg
    601
    Citat Ursprungligen postat av Staffan Kvist Visa inlägg
    Hej

    Tack för dina synpunkter, intressanta.

    Jag får ta med mig de två olika vevarna, den i ljus metall
    och den i mörkare...mera järn(?), till ett plåtslageri och fråga.

    Hälsar
    Staffan
    Jag tror tyvärr inte att du får ett bättre svar där. Jag skulle vilja säga att det är omöjligt att bedöma utan en kemisk analys. Det enda ”knep” jag känner till är att rostfritt stål inte fäster på en magnet.

    Vänligen
    Jonas

  9. #779
    Seniormedlem Staffan Kvists avatar
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bagarmossen staffankvist@yahoo.se
    Inlägg
    1 541
    Hej jonasgun

    Alla vevarna är magnetiska....hum...

    I Malå kommun i Västerbottens län ligger orten Adak.
    Kanske är den känd för sina kaffekvarnar? Kanske inte,
    men där fanns en välkänd gruva fram till 1978.

    Men när vi läser Marie Lundmarks Hällstens blogg, så
    kan vi läsa om en kvarn som är benämnd Adak.
    https://blogg.vk.se/maria-lundmark-h...ag/kaffekvarn/

    De första av dem tillverkades 1905 av Gustaf Oscar
    Bergström, skriver Maria.

    Just nu säljs en sådan kvarn på Tradera och jag frågade
    KGES om jag får visa den här i forumet och det får jag.
    Jag tackar för det och att jag får använda de fina bilderna.
    Tack tack...Den här kvarnen kan vara yngre...
    https://www.tradera.com/item/342543/...adak-rod-svart

    Jag vill tacka både Marie Lundmarks Hällsten, som jag
    skrivit mail till och fått intressanta svar och KGES, som
    låter mig visa bilderna, Tack tack.

    Jag måste säga att det är en mycket ovanlig kvarn, som
    jag aldrig har sett i verkligheten. På sista bilden ser vi
    texten M. Bergström och Adak.

    Hälsar
    Staffan
    Bifogade bilder Bifogade bilder          
    Senast redigerat av Staffan Kvist den 2020-08-03 klockan 19:43. Anledning: rättade texten

  10. #780
    Seniormedlem Staffan Kvists avatar
    Reg.datum
    dec 2013
    Ort
    Bagarmossen staffankvist@yahoo.se
    Inlägg
    1 541
    Hej

    I brist på "loppiskvarnar" sitter jag nu ofta och tittar på
    Tradera.

    Nu hittade jag en kvarn som säljs där, en kvarn som vi
    sett i forumet för en tid sedan...
    http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post280746

    Då var den, den enda jag sett men nu visar den sig...
    https://www.tradera.com/item/342543/...affekvarn-brun

    Men hur skall jag resonera?
    Ju fler kvarnar jag hittar och ser här i Sverige av en
    modell, ju mer troligt är att den faktiskt är tillverkad i
    Sverige. Om den dessutom inte hittas på utländska
    webbsidor eller hos utländska samlare?

    Undrar
    Staffan
    Bifogade bilder Bifogade bilder  

Ämnesinformation

Användare som tittar på det här ämnet

Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •