Kaffekvarnar, andra kvarnar och kaffe-mortlar.

[Lars M]

Förnicklade sidor och en låda med en utskuren kant för att kunna föras in under själva kvarnen. Väl vinklade trädelar både på överdelen och där under.. Nog är det väl samma som Peppigapia visat här? http://precisensan.com/antikforum/sh...-mortlar/page7
Både fram- och baksida visar rester av någon form av etikett.

[hilde]

hej första gång jag skriver här älskar keramik min stora passion!jag vill bifoga vackra bilder på allt mitt samlarverk men vet ej HUR?!kan någon vänlig själ hjälpa mig?hur??

[Staffan Kvist]

Hej Lars M och hilde.

hilde, vad trevligt att du vill visa bilder och berätta.
Du gör alldeles rätt. Jag tror vi alla är riktigt nyfikna.

Bästa sättet att lägga upp bilder är att minska(?) dem
till rätt storlek i programmet Paint t ex. En långsmal
liggande bild kan vara 650 pixlar och en hög bild 450 på
bredden, tycker jag. Under första dygnet kan man förändra
inlägget.

Man svarar på ämnet och rullar ner till "Hantera bifogade
bilder" och laddar upp bilderna från datorn.

Lars M, ja, vad roligt. Det är en riktigt ovanlig kvarn med
så många frågetecken.

Vi ser hålet i botten. Nu förstår jag att man skall sticka in
en skruvmejsel(?) och ställa in önskad grovlek. Av någon
anledning ansågs det inte en så bra lösning, men jag tycker
att det är praktiskt, i stället för att sticka in fingrarna och
försöka komma ihåg åt vilket håll, man skulle vrida "armen".
Den andra(svenska?) metoden med en fjäder, på toppen,
som bryts av, är ju inte bättre, tycker jag.

Jag vet bara två andra kvarnar med denna lösning, kopian
av en tysk kvarn och Leinbrocks barnkvarn, jag visat tidigare.
(Se bilden)

Men vem har tillverkat den? På etiketten på Peppigapias
inägg har jag, tror jag, fått fram att det är V.L. Jenström
och att den heter Piff.

Men när vi läser texten från Anne så ser vi inte så tydligt
att han ensam skulle haft företaget.
-"V. L. Jernström står noterad som arbetare 1909. 1913 startar
han en fabriksfirma tillsammans med L A. Ström som
hette L. A. Ström & Co (tillverkning av kaffekvarnar). 1914 går
Ström ur firman och Eriksson kommer i stället. Vi har inte några
noteringar om att Jernström skulle haft en egen firma tidigare än
1913. Men det kan ju ändå vara fullt möjligt att det har funnits
en firma med hans namn. Det finns inte något i adresskalendrarna,
men det kan ju ha varit ett mindre företag och 1923 har företaget
bytt namn till Eskilstuna Stålindustri".

Vad bra bilder, som visar hur den riktigt ser ut, tack...

Hälsar och tackar
Staffan

[Staffan Kvist]

Hej

Jag har haft turen(?) att fynda en "dyr" Tunakvarn
i en loppisaffär. Så nu har jag kunnat ta isär den utan
att skada den.

Vi kommer ihåg att den visades i inlägget nr 188
http://precisensan.com/antikforum/sh...mortlar/page19

Jag vet fortfarande lika lite om den, ja förutom hur
den ser ut inuti och hur kvarndelen fungerar.

Det har nu varit möjligt för mej att rekonstruera
etiketten något, så vi kan läsa vem tillverkaren skulle
vara, jo, "Plåtslageribolaget". Men fanns det?
Jag har skickat frågan till Anne på museet i Eskilstuna
och hoppas på svar.
Det fanns en annan tillverkare, "Eskilstuna Bleck- och
plåtslageriaktibolag", som märkligt nog har nästan
samma adress. Kriebsensgatan 15

Vi kan på en bild se en vy av Kriebsensgatan 13, där vi
uppe vid brandmuren kan läsa Plåtslageribolaget och
den bilden i arkivet heter Plåtslageribolaget. På en annan
bild ser vi ett utdrag från en adresskalender där det andra
bolaget finns med.

Jag ställer mej frågan om bolagen är de samma, fast man
använt olika namn?
Är den här kvarnen tidigare eller senare än de Tixkvarnar, som
Eskilstuna Bleck- och Plåtslageriaktiebolg tillverkade och som
vi kan se på inlägg nr 206
http://precisensan.com/antikforum/sh...mortlar/page21
Varför är de Tuna kvarnar som jag har sett, så otroligt slitna
och ser så gamla ut, om de är yngre?
Jag tror att den här kvarnkonstruktionen är bättre än den i
Tix, med valsarna.

Namnet Tuna finns med på priskuranten 1939, som vi har sett,
men faktiskt så är det ju inte den här kvarnen vi ser på bilden,
utan en Tixkvarn från Jernström och Eriksson.

Bilden på Kriebsensgatan 13, kommer från Eskilstuna Kommuns
museums arkiv.

Undrar och hälsar
Staffan

[Staffan Kvist]

Hej

Nu blir jag mer frågande, för i en yrkes-och telefonkalender
från 1913, till skillnad från det förra urklippet, som skulle
vara från 1909, hittar jag "Bleck- och Plåtslageribolaget", på
samma adress. Det är bara 4 år mellan dem, så det är ju
i stort sett samtidigt. Så nog är det väl samma bolag?

Tänk om det inte är en fråga vilken som är äldst, utan en
prisfråga och Tunakvarnen med en mer komplicerad
konstruktion, var dyrare och såldes i färre antal?

Då är det, det här företaget vi letar efter?:
-" Eskilstuna Bleck- & Plåtslageri AB
Verksamhet med byggnadsplåtslageri och tillverkning av eldsläckare, brandsprutor,
vattenvärmare m m samt rostfria produkter.
Från 1964 tillverkades skorstensanslutna oljekaminer, samt diskmaskiner för
metalltvätt.
Firman grundades 1897 av Axel Larsson, Carl Oskar Belfrage, Viktor Nilsson
och Otto Lindblad i en mindre verkstad vid Rademachergatan 14, men flyttades
1898 till Kriebsensgatan 15.
År 1907 uppfördes plåtslagerifabriken och år 1939 svetsningsverkstaden.
1912 blev C O Belfrage ensam innehavare av rörelsen."

Tillägg: ...och när C O Belfrage blev ensam ägare så var det inget aktiebolag längre
och det blev enklare med namnet "Plåtslageribolaget" och "Bleck- och" föll bort?


Undrar och hälsar
Staffan

[Staffan Kvist]

Hej

Jag har ofta undrat över Jernström och Ericssons kvarnar.
Ja, de som bytte namn till Eskilstuna Stålindustri 1923.

Igår hittade jag en "helt i plåtkvarn" med en klisteretikett.
Etiketten har samma form och färg. När vi läser vad Anne
har skrivit om företaget, att det bytte namn 1921 till "Jernström
& Ericsson", så har vi kanske ringat in tillverkningsåren(?)
för den här kvarnen, jo, kanske mellan åren 1921 till 1923.

Vi ser också att mitt på etiketten står det "Metallvarufabrik".
Vi kan jämföra etiketten med den senare, som så många
kvarnar tyvärr saknar.

Veven har samma s-form vi sett tidigare här i tråden, men
kanske är den lite mer formad i ett S. Lådan är 11 cm bred
och botten och lock är 15 cm breda. Höjden till vevknoppens
topp är 22 cm. Så hela kvarnen är betydligt större än de
"normalstor" ofta "loppisfyndade" 10 cm breda kvarnarna.

Jämför också inlägget nr 241. http://precisensan.com/antikforum/sh...mortlar/page25

Tillägg: Här är skålen av mässing. Den ser "patinerad" ut, men
jag vet inte om den från början var behandlad eller den "vackra"
färgtonen den nu har har tillkommit vid flitigt bruk.
En annan intressant sak är att skålen är förvillande lik mässings-
skålar, som användes av C.A.M. Nilsson. Kanske är det så att ett
annat företag kanske AB Gustaf Erikssons Metallfabrik, senare
Gense, har tillverkat dem?

Kan det ändå vara kvarn nr 1401, se sista bilden.

Hälsar
Staffan

[Lars M]

Kunde inte låta bli att dokumentera denna kvarn med etikett Eskilstuna Stålindustri. Helt i plåt utom lådan som är i trä.

[Staffan Kvist]

Hej Lars M

Tack för fina bilder. Nu ser vi oftare "helt i plåtkvarnar" på
loppisar, tycker jag och vi ser att de kan ha samma
färgsättning som de i plåt och trä, gult "krämfärg" och
grönt(vagnsgrönt?).

Jag vill så gärna visa en ovanlig svensk kvarn. Jag har
bara sett den en gång på Internet tidigare. Den heter
"Bönan" och är tillverkad i Eskilstuna. Men vem kan till-
verkaren vara och när är den tillverkad? "Lådan" är gjuten
i ett stycke, så kan den vara från 50-talet?

Jag tog bilder av den på en loppis här i Stockholm. Den
var alldeles för dyr för mig, men jag fick ta bilder.

Den är bra mycket mindre än Tix-kvarnarna, men har
en liknande "krossvals". Även veven har drag av tix-
kvarnarnas, se sista bilden på krossvalsen från en Tix.

Hälsar
Staffan

[Lars M]

Tack Staffan för en bönestund!
Kluster är väl det man i dagens språkbruk det närmanste
man kommer när det gäller kaffekvarnarna från Eskilstuna. https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringslivskluster

[Staffan Kvist]

Hej Lars M

Ja, den benämningen och beskrivningen, vi läser på
Wikipedia är väl så nära man kan komma.

Men visst är det kanske märkligt att tillverkningen så
"tyst" och utan uppmärksamhet, försvann från staden.

Men kanske finns det dolda kunskaper att hämta från
tidningsnotiser, från de dagstidningar som förkunnade
nyheter, händelser och företagsnerläggningar.

Hälsar
Staffan